Jag upptäckte just att en av mina kommentatorer driver en blogg som verkar otroligt bra och viktig – falsktanklagad. Jag vet ingenting om honom, men tyckte att hans kommentarer verkade vettiga och klickade mig till hans blogg. För den som tvivlar på att kvinnor ljuger om våldtäkter och incestövergrepp finns där en mycket diger länklista över sådana fall. Och detta är alltså tidningsartiklar där kvinnan/flickan ifråga antingen har erkänt att hon ljög eller överbevisats om motsatsen. Gå dit och läs!
Det skulle inte förvåna mig om följande historia snart hamnar bland de falska anklagelserna. Själv storknade jag nästan när jag läste om Elin, jag tycker att domen är en skymf mot kvinnor och våra möjligheter att ta vara på oss själva och bestämma över oss själva. Nu retar jag som vanligt gallfeber på vissa, som kommer att tolka detta som att jag tycker att män har rätt att våldta kvinnor. Det gör jag givetvis inte. Däremot tycker jag att kvinnor måste börja ta större ansvar för sina sexliv. Om du hoppar i säng med ”fel” karl har du inte rätt att skrika våldtäkt bara för att du ångrar dig efteråt. Ett samlag som i efterhand känns fel är inte en våldtäkt, det är något du får leva med som en påminnelse om ditt eget dåliga omdöme.
Nåväl, så här presenterades historien om stackars Elin, 28, som blev våldtagen på sin möhippa i Kvällsposten/Expressen. Elin hade varit ute och festat med en väninna dagen/dagarna före bröllopet. De festade uppenbarligen ganska rejält och framåt nattkröken blev det efterfest. I Expressens version är det Elin, väninnan och en 42-årig man från krogen som beger sig hem till väninnan. De häller upp lite sprit och sedan bestämmer sig väninnan för att ta en promenad! Ursäkta, men är inte detta ett mycket märkligt beteende? Varför lämnar lägenhetsinnehavaren Elin och 42-åringen ensamma mitt i natten? En högst trolig förklaring är att Elin ville ha sex med 42-åringen innan äktenskapets bojor slog till och att väninnan därför lämnar dem ensamma. Men vad vet jag – väninnan kanske lider av restless legs och måste promenera bort myrkrypningarna före sänggåendet. Hon säger till Expressen att Elin måste ha blivit drogad:
– Jag gick ut och promenerade på natten. När jag kom tillbaka, någon timme senare, mådde Elin dåligt och fick bara fram läten. En timme tidigare var hon helt redig.
En omtänksam väninna borde väl i det läget ha kastat ut mannen och hjälpt Elin att kräkas, alternativt ringt sjukhuset och ordnat med en magpumpning. Men icke. Väninnan går och lägger sig och vaknar vid sjutiden ”när våldtäktsmannen lämnade hennes bostad”. Jo, det står så. Hon gjorde flera försök att väcka Elin, men först vid halv tio fick hon liv i henne. Inte heller nu verkade hon särskilt bekymrad över Elins tillstånd.
Elin tyckte dock att det var märkligt att hennes trosor var nerhasade. Det hade jag också blivit om jag vaknat med världens baksmälla, haft dimmiga minnen av en okänd karl och förstått att jag varit otrogen mot min blivande man kort före bröllopet. Men Elin löste det hela genom att polisanmäla att hon blivit våldtagen. Av vem hade hon inte en aning, men bara en månad senare hade hon en sådan tur att hon kände igen sin nattliga dejt på krogen, larmade vakten som ringde polisen och grep 42-åringen.
– Visst hade vi sex, bekräftade han. Men helt frivillig sådan.
Tror ni att han hade en chans? Nix. Falu tingsrätt anser att vuxna kvinnor som frivilligt super ner sig, tar med sig främmande karlar hem, ber väninnan ta en promenad för att ge dem lite privacy och sedan ångrar sig har blivit våldtagna. Ritsch, ratsch, filibombombom – två års fängelse för idioten som följde med en berusad kvinna hem i tron att frivilligt sex mellan två vuxna parter fortfarande existerar.
Artikeln avslutas så här:
Elin vill att Expressen skriver om det hon varit om – och hon har ett budskap: våga polisanmäla.
– Så fort det finns misstankar om att det skett ett sexuellt övergrepp ska man polisanmäla. Dessutom är det viktigt att spara så mycket bevisning till polisen som det bara går. Det kan handla om ett lakan eller ett par trosor där det kan finnas viktiga spår.
I Aftonbladet framstår Elin inte riktigt lika oansvarig – eller så är det bara en skickligare reporter som skrivit artikeln. Staffan Lindberg kanske har hjälpt henne att verka mera trovärdig, vad vet jag. Han har dessutom haft den goda smaken att ringa försvarsadvokaten och låta denne få ett pratminus:
42-åringens advokat Jonny Johansson är kritisk till domen. Bevisen var alldeles för svaga, menar han.
– Min klient är en skötsam och ostraffad pappa. Han har inte gjort något fel. 
När jag läser sådana här artiklar blir jag fullständigt tokig över hur nedlåtande kvinnor behandlas i svenska domstolar. Vi är uppenbarligen inte ansvariga för någonting i livet. Ha sex på fyllan och ångra sig? Inga problem, lilla gumman, vi dömer killen till fängelse!
Ändå kan det ju knappast vara så svenska domstolar resonerar, det är bara konsekvensen av att de resonerar som de gör. Jag tror att de helt enkelt gått på radikalfeministernas påståenden om att kvinnor inte gillar sex och bara ”sover med fienden” om det är mörkt i rummen och fienden är ens äkta make. Då uthärdar vi genom att ”sluta ögonen och tänka på England”. Om ett sexuellt möte sker på något annat sätt är kvinnan per definition våldtagen.
Är det bara jag spm känner mig skymfad och förbannad av domar som den mot Elins sängkamrat? Fattar ni inte vad detta kommer att leda till? När tillräckligt många män dömts för våldtäkt så är det slut med den sexuella friheten för kvinnor. Snart nog kommer man att upptäcka att det är fullständigt livsfarligt att låta oss springa lösa och kåta – det slutar alltid med ett par år i fängelse för stackars lättledda män. Nej, på med burkorna och stäng dörren till köket, släpp inte ut kvinnorna ty de veta inte vad de gör!
INGRID CARLQVIST 