Myten om satanister som offrade små barn och mördade kvinnor för nöjes skull, härjade i Sverige och hela västvärlden under 80- och 90-talen. Jag skrev själv om pappan i Umeå som dömdes mot sitt nekande och helt utan några bevis, sedan dottern påstått att han utsatt henne för övergrepp och tvingat henne att delta i satanistritualer. Det var inte förrän dottern några år senare började anklaga kommunalråd och polischefer i stan för att också ha deltagit i satansriterna som berättelserna började ses som de stolligheter de var. Först då fick pappan en ny rättegång och friades från det tioåriga straff han dömts till.
En av de mest aktiva bakom anklagelserna var Nea Mellberg, då mycket aktiv i kvinnojouren i Umeå. Jouren hjälpte flickan som var en handikappad tonåring som haft stora problem att hitta rätti livet, att fabricera anklagelserna mot den pappa som alltid ställt upp för henne. Som vanligt behövde de inte stå till svars för vad de gjort när sanningen uppdagades och nuförtiden är Nea Mellberg ”erkänd” expert, en lektor i genusvetenskap vid Umeå universitet som gjort en avhandling om mödrar vars barn utsatts för övergrepp. Se här så fint kvinnojouren Kobra i Helsingborg skriver om denna ”guru”.
Några år senare var Mellberg och Lundgren inblandade när polisen grävde upp stora områden i Södertälje för att hitta de lik som en tonårsflicka påstod att hon varit med om att gräva ner där. Båda hennes föräldrar skulle ha varit involverade i en satanistklubb där ett stort antal barn offrades till djävulen. Trots att inte en enda benbit hittades dömdes pappan till fem års fängelse – ännu en rättsskandal framdriven av radikalfeminister.
Uppsalaprofessorn Eva Lundgren skrev (tillsammans med Nea Mellberg, Kerstin Aldén, Agneta Lundström och Maggi Wikström) boken ”La de små barn komme til meg” om Södertäljefallet. När professorn efter SVT-dokumentären Könskriget anmäldes för att ha fabricerat fakta, granskades hon. Eva Lundgren friades men med motiveringen att det var svårt att ”utföra en granskning av boken som behandlar rituella övergrepp mot barn på grund av att vi inte fått tillgång till det material som ligger till grund för intervjuerna och inte heller har någon möjlighet att kontrollera om dessa berättelser bygger på verkliga händelser eller ej”. Granskarna finner inte någon grund att anklaga Eva Lundgren för att ha att fabricerat data. Däremot kritiserar de henne och hennes medförfattare för att det inte finns något ifrågasättande i boken av att övergreppen ägt rum. Läs mer om det tveksamma friandet här.
Att fallet fortfarande är hot stuff bevisas av att Uppsala universitet nyligen ställde till med bokbål sedan Max Scharnberg i sin bok Textual Analysis of a Recovered Memory, riktat skarp kritik mot Eva Lundgrens inblandning i Södertäljemålet. professorn ska tydligen skyddas till varje pris …
1992 gick FBI till botten med alla anklagelser om satanistövergrepp i Amerika. FBI granskade i stort sett varenda anmälan som gjorts och fann – ingenting. Det fanns inte tillstymmelse till bevis för att det någon enda gång inträffat att en ”satanistring” kidnappat, torterat, våldtagit och ritualmördat något enda barn. Här finns hela rapporten att läsa och här är ett litet utdrag:
Until hard evidence is obtained and corroborated, the public should not be frightened into believing that babies are being bred and eaten, that 50,000 missing children are being murdered in human sacrifices, or that satanists are taking over America’s day care centers or institutions. No one can prove with absolute certainty that such activity has notoccurred. The burden of proof, however, as it would be in a criminal prosecution, is on those who claim that it has occurred.
The explanation that the satanists are too organized and law enforcement is too incompetent only goes so far in explaining the lack of evidence. For at least eight years American law enforcement has been aggressively investigating the allegations of victims of ritual abuse. There is little or no evidence for the portion of their allegations that deals with large-scale baby breeding, human sacrifice, and organized satanic conspiracies. Now it is up to mental health professionals, not law enforcement, to explain why victims are alleging things that don’t seem to have happened. Professionals in this field must accept the fact that there is still much we do not know about the sexual victimization of children, and that this area desperately needs study and research by rational, objective social scientists.
If the guilty are to be successfully prosecuted, if the innocent are to be exonerated, and if the victims are to be protected and treated, better methods to evaluate and explain allegations of ”ritual” child abuse must be developed or identified. Until this is done, the controversy will continue to cast a shadow over and fuel the backlash against the validity and reality of child sexual abuse.
Journalisten Patrik Nyberg frågar i en intressant artikel på Newsmill i dag när offren för ritualfantasierna ska få upprättelse. Hur det gick för de barn som förmåddes tro att de varit med och bevittnat ritualmord bland satanister? En intressant fråga i dessa tider när så många människor värjer sig mot diagnosen PAS, Parental Alienation Syndrome, och sprider lögner om att mannen bakom diagnosen, Richard Gardner var pedofilvän.
På Marina Engans blogg pågår ett försök att lura människor att PAS aldrig kommer att bli godkänt av DSM IV (det amerikanska psykologförbundets lista över psykiska sjukdomar och störningar), men enligt de uppgifter jag fått ska det föras in där senast 2012 under beteckningen PAD, Parental Alienation Disorder. Alla förstår nog att det tar tid att få acceptans för nya upptäckter – det tog till exempel 50 år för diagnosen Aspergers syndrom att upptas i DSM IV. Att Engan & Co blir så upprörda vid tanken på att diagnosen PAS/PAD existerar beror förstås på att den bevisar att barn far illa när deras mammor förmår dem att hata deras pappor. Att de faktiskt blir lite sjuka i huvudet av att växa upp i en sådan miljö. Det vill man inte se, för då skulle ju plötsligt myndigheterna behöva kontrollera om anklagelser om övergrepp är falska eller sanna innan de hjälper mamman att skära bort pappan ur barnens liv.
INGRID CARLQVIST 
Konstigt att man inte vill se att PAS/PA/PAD existerar. Det är ju inte bara mammor som ägnar sig åt detta och de som vuxit upp med detta vittnar ju om att beteendet förekommer, hos både mammor och pappor. Att det skulle vara en egen störning sas ställer jag mig dock lite tvekande till. Jag tror mer på att det är ett beteende som störda människor ägnar sig åt, dvs at det ingår som en del i ett beteendemönster som individer med dessa störningar har. Att det sen finns sexsekter råder det ju ingen tvekan om, även om de jag hört talas om inte ägnade sig åt satanistiska ritualmord. Även här är det inte könet det ankommer på utan störningen hos "ledaren", vare sig det är en man eller kvinna.http://www.aftonbladet.se/wendela/article1289352.ab?service=print
ingrid !!Fattar du vad det svenska folket har blivit grundlurat? Och dessutom betalar vi för att bli behandlade som korkade fåntrattar.
Det här är ett angeläget ärende. Det intressanta är att i USA användes dessa historier av högerkristna mot förskolor (och därmed kvinnors deltagande på arbetsmarknaden). Feministerna hakade på, sexualneurotiska som de brukar vara. I Sverige kunde man av ideologiska skäl inte attackera förskolan, så man måste vända på historierna i en ideologiskt korrekt riktning. Det fick bli män i allmänhet som skulle misstänkliggöras. Det riktigt intressanta är förstås att man varken i USA eller någon annanstans funnit minsta lilla bevis för att några som helst ritualmord skulle ha ägt rum. Därmed kan man bara fråga sig vad som egentligen rör sig i folks huvuden som ägnar hela sitt liv åt att hitta på dessa groteska sagor…
Viktigt och angeläget inlägg, Ingrid!De här människorna är riktigt farliga – och deras inre föreställningar om ondska, satanism och övergrepp är egentligen helt ofattbara.Att så många människor luras in i att tro på dessa "skräckfantasier", särskilt just att det skulle handla om "högt uppsatta" män, bland poliser, domstolar och myndigheter…, som ägnar sig åt detta (i hemliga, internationella nätverk) är ju helt förryckt.Men det är väl samma mekanismer som gjorde att Astrid Lindgrens "Krösa-Maja" föreställde sig hemskheter ute i skogarna – eller gamla tiders häxhysteri. Skillnaden är väl egentligen bara att vår tids tokstollar innehar professurer och lektorat. Och att det numera inte finns Häxor längre, utan bara Män.
Får jag bara komma med en blygsam rekomendation i ämnet?http://www.yakida.se/artal2.html
Nazisterna spred också medvetet ut skräckinjagande myter. Segrarländer och andra stater lärde sig en hel del av dem; låt folket engagera sig mot påhittade "hot" så att vi får regera ifred! Gamla Goebbels-trick.Robert2
Så kom John med sin kungliga leende samt sin blygsamma rekommendation i ämnet… Det är inget fel på varken kvinnor eller män…Det är fel på de kvinnor och män som har sett en gyllene möjlighet till ekonomiska och sociala förmåner genom att smutskasta, falskt anklaga eller strycka medhårs överordnade eller makthavande…
Vissa inom KKK utförde ritualmord.
En man som är insatt i ämnena Södertäljeflickan, PAS, Satanister/sekter som utnyttjar barn osv:http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel3.asp?kategori=12Här finns en intressant artikel om en sekt som utnyttjar barn både sexuellt och för att tugga i sig deras kött (funnen på ovanstående länk):http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2731690.abHär kommer en artikel om just satanism, även den från länken överst:http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel.asp?medid=550&kategori=12http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/03/bokbal-i-sverige-nu-stoppas-forskares-bok-om-misstankt-justitiemordHär kan man läsa bla en av de som bäst känner Södertäljeflickans ärende, då hon är den familjehemsmamma som fick en otrolig trasig flicka till sig pga föräldrarnas agerande.
Renata. Jag vet att det tyvärr fortfarande finns människor som tror på satanister. Erik Rodenborg är en av dem …
Jag har aldrig trott på dess ritualanklagelser i Sverige. Vilka människor skulle kunna försvinna, en efter en utan att någon reagerade? Vilka barn skulle kunna försvinna utan att Sverige "gick man ur huse"? Det faller på sin egen orimlighet.Däremot så kan jag tänka mig att utsatta barn, som plötsligt får både stöd och uppmärksamhet, spär på sina upplevelser för att få fortsatt uppmärksamhet. Som ett rop på hjälp. Kanske för att de själva förringar sina upplevelser och är rädda att andra ska göra detsamma? Vad det gäller "Södertäljeflickan" så får man ju inte glömma att pappan fick 5-års fängelse efter att åtalet om ritualmorden lagts ner. Så övergrepp på flickan/hennes syster tycks ju ha skett. Jag reserverar mig, då jag inte läst vare sig FUP eller domslut./L
Om jag inte mins fel så fick Södertälje flickans pappa 10 år och mamman fick 5 års fängelse. Efter resning frikändes mamman medan pappan fick sitt straff sänkt till 5 år (för säkerhets skull om han skulle vara skyldig till något)det kan inte ha varit för att flickan var trovärdig efter resningen.Anette Jacobsson
Bra Ingrid, puckla på dom bara. Att Eva Lundgren får kalla sig professor är en stor skam men att det sker just på Uppsala Universitet är kanske ingen slump med tanke på deras hemfallenhet till ovetenskap. Trist för de seriösa som jobbar där i alla fall.
Som sagt! Jag har inte läst varken det ena eller det andra. Vet du mer Annette J?Berätta isf. Är pappan oskyldigt dömd? Finns det bevis för att flickans fysiska/psykiska skador inte är äkta? Jag vill nog mena att 5 år är ganska högt straff och torde innehålla mer än "fria fantasier" från ett flickebarn. Berätta vad du vet AJ!/L
L.Jag är inte helt säker men (det var ganska länge sedan)som jag mins det så bygger hela åtalet på flickans berättelser, några fysiska skador fanns inte. Man lade ner ansenliga resurser på att hitta något av de offer son skulle vara nedgrävda, men hittade inget. Flickstakarn var ett offer såväl som föräldrarna för vuxna kvinnors (som Lundgren) morbida fantasier.Det är sorgligt att Lundgren inte valt att bli författare, hennes historier om sex och våld hade säkert blivit storsäljare och så hade hon inte förstört livet för så många människor.10 år är ett mycket strängt straff jämförbart med mord men här fanns inget mord offer ändock valde man att ge honom 5 år för vad?Anette Jacobsson
Tack AJ!Jag ska rota fram fostermammans bok om eländet. Vill minnas att jag har den någonstans. /L
Se gärna inslagen 1 – 6 i det som kallas könskriget och se och vem som har valt att kalla det för krig eller inte. :http://www.youtube.com/watch?v=bw8XpOoh9akSe gärna alla 6 delar.Fundera på skillnad mellan att påstå och att få visa. Hur myndigheter och dirketiv samt lagstiftare agerar. Leroy
Många namn dyker upp gång på gång och den politiska agendan kan faktiskt vara det som visar sig stå där med rumpan bar. Leroy
Eva Lundgren la fram sina teorier i Norge innan hon flyttade till Sverige. Där konstaterades att hon var fel ute. Norska Univeritet är inte lika lättlurade som svenska.
Jag läste fostermammns bok för ett tag sedan men den övertygade inte mig om att flickan verkligen varit utsatt. Däremot beskrev den en tonårsflicka som fått nog av sin supiga pappa som hon dessutom skämdes för eftersom att han var bisexuell, samt att hon tröttnat på att agera tolk åt sin döva mamma. När pappan ville avliva familjens hund så flydde hon till en kompis vars mamma sedan blev hennes fostermor.Susanna
Susanna.Jag har för mig att pappan var handikappad och att just detta gjorde honom till ett extra lätt byte för Lundgren mobben. Att han var suppig och bisexull har jag aldrig hört och jag tror faktiskt inte att han överlevde angreppen på sin person, så vi kan nog inte fråga honom. För det är just det som händer många av dem som råkar ut för häxsexjakten, de dör.Man skall ha i minnet att den som skrivit boken är en av de kvinnor som varit kärnan i det hela. Allt påtagligt som hade påståts var bevist osant, men ändå skall vi tro på dessa människors utsagor om sina offer? Att agera tolk när man har en döv mamma (eller en mamma som inte kan språket) är väl en självklarhet i en familj med en döv familjemedlem.Det där med hunden har jag också hört.
Susannas beskrivning stämmer och fadern sa sig vara bisexuell och jag lärde kännaa honom ganska väl. Fadern var inte handikappad men mådde naturligtvis inte bra och att han inte orkade leva efter det att han suttit av dommen. Han anklagede inte sin dotter för det hon skulle ha sagt om sin far utan de människor som omgav henne. En av de ledande var Birgitta Allmo som läste Monica Dahlström Lannes bok "Mot dessa våra minsta" och gjorde anmälan. Vittnespsykologen Astrid Holgersson visade att anklagelserna var hämtade bit för bit ur hennes bok. Max Scharnberg har ochså i sin senaste bok visat att anklagelserna från BA kom innan dottern själv kom med samma anklagelser.Dottern skulle också själv ha dödat barn och ätit från dem.
Givetvis så håller kire sin fana högt som vanligt."Den som söker skola finna" heter det och det är sant, söker du tillräckligt mycket så hittar du "bevis" som exempelvis den fruktansvärda modern i artikeln i AB. Artikeln hävdar att kvinnan var medlem i Graal-rörelsen och vips så har han "bevisat" att sekter dödar barn.Hans Holmer skulle ha varit stolt över det logiska krumsprånget som dessutom grundar sig på felaktiga uppgifter ifrån överivriga journalister som inte verifiererar fakta innan de trycks.Gå in på http://www.grailmessage.com och dra era egna slutsatser kring denna "mördarsekt"…Det är inte bara orealistiskt utan även duktigt naivt av dessa individer att tro att stora ringar av pedofiler med hundratals medlemmar skulle kunna dölja massmord på barn som dessutom enligt vittnesmål också ska ha skett på den mest märkliga platser. Äldreboenden, sjukhus, nattklubbar etc etc utan att en enda människa sett något märkligt, hört skriken eller andra märkliga ljud samt ens känt lukten av brinnande kött (För den som inte vet kan jag avslöja att den lukten är mycket oangenäm och svårligen skulle kunna döljas inom några hundra meters avstånd. Jämför exempelvis med när grannen grillar och multiplicera det med en faktor av 10.)Jag har förövrigt publicerat en artikel om PAS/PA/PAD med några länkar till representanter för APA (De som ligger bakom DSM) samt andra mycket trovärdiga individer inom den amerikanska psykologi sfären, som ger en HELT annan bild av PAS/PA/PAD än våra kära motsåndare här.www.mrgalahad.wordpress.com//Mr G
Det är möjligt att just den här fadern inte anklagade sin dotter, men den krassa verkligheten är nog att de flesta flickor som utnyttjas i sådana här häxprocesser blir en paria i sina familjer.Själva kärnan i problematiken blir att ingen i hela släkten och bekanskapskrettsen vågar närma sig dessa flickor av rädsla att bli utsatta själva. De "välvilliga hjälparna" har egna familjer och egna liv och när jobbet är gjort och "förövaren dömd" minskar intresset dramatiskt och det förr så omhuldade offret blir en belastning.Man kan bara gissa vad det innebär för dessa flickor (ibland pojkar). Detta är en sida av problemet som jag tycker man berör alt för sällan.En flicka som jag känner till som av olika anledningar blev uppmärksammad av sin dietist som sedan började driva incest anklagelser mot flickans far som också blev dömd för detta. Dietisten flyttade sedan med familjen till en större stad och flickan som nu sökte den gammla närheten till dietisten flyttade efter och började också utbilda sig till dietist. Flickan sökte under lång tid kontakt med dietisten men nu upplevs hon som besvärlig och har jag tänkt ibland, kanske var man även i dietistens familj var rädd för att bli anmäld, man kan ju aldrig veta.
KimhZa Bremer"Att så många människor luras in i att tro på dessa "skräckfantasier", särskilt just att det skulle handla om "högt uppsatta" män, bland poliser, domstolar och myndigheter…"Aha nu tror jag mig förstå varför du reagerade så starkt på mitt "högt uppsatta" i förra tråden. Ju mer jag sätter mig in i dessa diskussioner desto tydligare blir det som jag ser som "missförstånd/sammanblandningar". Jag tillhör alltså inte dem som tror att satanistiska pedofiler äter barn etc. Däremot tvivlar jag inte på att det finns pedofilnätverk på internet/trafficking m barn tex eller att det bl a i USA funnits sekter där man sett sex med barn som något naturligt och bra. Detta finns och det är tragiskt. Betyder det att män generellt ägnar sig åt dessa avarter? Nej det tror jag inte, jag tror inte ens att de gör det för att de är män utan för att de är störda som sagt. Finns det även kvinnor som är delaktiga/drivande, naturligtvis. Finns det sen å andra sidan mammor som "rider" på detta i vårdnadstvister, tveklöst. Tror emellertid inte att detta är särskilt vanligt förekommande heller, relativt sett. Och även dessa föräldrar tror jag inte heller gör det pga sitt kön utan för att de är störda. Ser man skilsmässor som en pyramid så tror jag vi i botten ser de som löser vårdnad, boende umgänge (och ekonomi) själva. Inte alltid till allas belåtenhet och troligen inte alltid till barnens bästa. Men de kommer överens själva och det får man respektera även om man kan ha åsikter och där "jämställdhetsdebatten" är ständigt pågående.Sen kommer vårdnadstvisternaFörsta har vi gruppen där gamla föreställningar lever kvar om att mamman är den mest lämpade föräldern men där allt fler pappor kämpar för sin rättighet (och skyldighet) att få vara en engagerad och kärleksfull förälder.Därefter kommer ett skikt med de mer lindrigt störda, men ändock ofta "omöjliga" att samarbeta med. Där konflikten bara fortsätter och fortsätter och där det inte är till barnens bästa. Fall där båda är "omöjliga" eller där den "samarbetsvilliga/e" inte får stöd i form av medling/kontaktperson/speciella insatser från soc etc.I toppen på pyramiden hittar vi sen de allvarligt störda. Föräldrar och ex som begår övergrepp av olika slag, såväl på barnen som på den andra/e föräldern (misshandel, hot, PASar, sexuella övergrepp, trakasserar, egenmäktighet med barn, förföljer och t o m mord…) Är de många? Nej inte relativt sett. Är det ett problem? Naturligtvis, och för de inblandade ofta en tragedi. Och nej det syns inte alltid utanpå, många uppfattas som helt vanliga medborgare för övrigt, och ibland finner man dem t o m med på höga befattningar.Hur stiftar man lagar som så långt det är möjligt hjälper alla tre grupperna? Hur får man upp ögonen för att detta ofta handlar om störda föräldrar och inte kön? Hur får man båda sidor att lyssna och mötas i ett samarbete med ALLA barns bästa för ögonen? Hur utvecklar man metoder för att skilja agnarna från vetet som jag brukar säga, dvs vem som ljuger och manipulerar och inte.Inga sanningar men vad jag uppfattat såhär långt. Ni som varit med länge har säkert massa andra erfarenheter och kunskaper. Betrakta detta som en "nykomlings naiva betraktelse".
I de flesta anklagelser Södertäljeflickan kom med var andra personer namngivna som närvarande vid övergreppet. Detta har ingen av dem bland andra hennes yngre syster kunnat bekräfta.
Anonym 12:22Jag tycker den nykomlingens naiva betraktelse träffade mitt i prick.Anette Jackobsson
Ja, i en del verkar vi ju trots allt vara överens om, Mia:-)Jag kan förövrigt rekommendera boken "Vem slår Eva?", av Björn Ljungberg och Emma Rydgren. Blev själv rekommenderad genom Pelle Billings blogg. (finns att beställa på http://www.avantema.se – 182 kr)Här blir bland annat Eva Lundgrens "teorier", men framför allt stollerier belysta och isärplockade.Viktig läsning i dessa tokstollarnas decennier.
KB, Är det något i Mias senaste inlägg du inte håller med om?
Jag tycker att Mias senaste inlägg var väldigt, väldigt bra och nej, det finns i stort sett ingenting här som skiljer sig från mitt eget synsätt.Det finns dock en del andra saker, som vi tidigare diskuterat, där vi inte har samma åsikter, men då får man ibland vara överens om att inte vara överens.
Då återstår ju bara att skriva ett gemensamt manifest om det man faktiskt ÄR överens om? Själv skriver jag under på pyramidmodellen.
Jag är med också. Pyramidmodellen var riktigt bra. Frågan hur man skapar regler som håller för hela byggnaden återstår dock att finna.
En reflektion:Om man tänker sig en slags separationspyramid, lite såsom Mia beskrev den, så ser vi framför oss de olika nivåerna av tvister och konflikter. Om pyramiden är byggd i tegelsten så skulle man kunna föreställa sig murbruket som den omkringliggande myndighetskulturen, ja, de värderingar, fördomar och ideologier som tenderar att påverka hur institutioner, socialsekreterare och domstolar interagerar och påverkar dem som finns i vårdnadstvisten, ja, rent av påverkar själva konflikten.I den här samtida illustrationen ser jag ett allt mer ideologiskt utblandat och politiserat murbruk…, och problemet med pyramiden – och inte minst dem som befinner sig ganska långt ner (och alltså egentligen skulle kunna hitta verktyg för ett fungerande samarbete), är att delar av detta murbruk ständigt lossnar från konstruktionen, även från översta toppen, och faller ner över dem… En del får stora bitar i huvudet, från hög höjd, knockas nästan medvetslösa… Man kämpar om sådant man trodde var självklarheter (t ex att ett barn mår bäst av en fin och bra kontakt med båda sina (lämpliga) föräldrar), men genom detta engagemang får man cementsjok efter cementsjok över sig, av radikaliserade, extremfeministiska föreställningar om pappors och mäns olämplighet i största allmänhet…Ja, en del av detta sjuka murbruk finns representerat på Maja Lundgrens blogg. Där diskuteras ihärdigt t ex denna blogg som en slags pedofilkramarnas hemvist – man beskriver "de patetiska pappagrupperna" som sannolikt en samling förövare, eller åtminstone potentiella sådana… Man sitter där, högst uppe i sin egen mentala pyramid, där föreställningar om övergrepp, våld och andra gräsligheter alltid är närvarande – och man slänger ner stora sjok av misstänkliggörande, bitterhet och fördomar – på alla män som ens vågar yttra sig i de här frågorna (och även de kvinnor som vågar ha politiskt inkorrekta åsikter får ju sina slängar av sleven).Därför måste, menar jag, en neutral cementblandning till, om vi skall kunna se pyramiden som en vettig tankeillustration…
Ingrid!Kan du inte göra en lista över uppenbart fnoskiga rättsfall a la "dottern [som] några år senare började anklaga kommunalråd och polischefer i stan för att också ha deltagit i satansriterna" eller konstiga incestanklagelser, där män (är det enbart män?) har dömts och sedan fått resning och friats.Hur många fall handlar det om? När man råkar läsa om något fall med s.a.s. häxor-tomtar-och-troll, så har man svårt att skilja det ena fallet från de andra – den ena galenskapen är ju den andra lik.
Kul! :)KimhZa BremerFörsta steget tror jag då är att kalla sig något i stil med "Föräldrar för barnens bästa" och att skippa mamma/pappa-snacket. Vi är både mammor och pappor som står bakom detta, föräldrar :)Dessa mammor och pappor är inte intresserade av könskriget utan har fokus på barnens bästa. Det bästa för barnen är att växa upp i en trygg och konfliktfri miljö med god kontakt med båda sina föräldrar.Brainstorming Det första för att "garantera" god kontakt med båda föräldrarna torde ju då vara automatisk gemensam vårdnad så fort faderskapet är fastställt, för alla föräldrar, alltså inte bara för de som är gifta.Om samarbetet sedan inte fungerar så ska man vid bedömningen om eventuell enskild vårdnad tilldöma detta till den förälder som har förmåga och viljan att se till barnens bästa (enligt ovan). Dvs den förälder som är villig att samarbeta för en god kontakt med båda föräldrarna och som inte är konfliktdrivande (är villig att kompromissa fram avtal och sedan hålla sig till dessa avtal).Som jag ser det är alltså lagen från 2006 en bra start om man får till tillägg "…skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga (och individuella vilja) att samarbeta i frågor som rör barnet(s bästa enligt ovan)." (5 § kap 6)Detta är det lagliga förändringar som ska till som jag ser det.Vad gäller "murbruk" och regler som garanterar att bygget håller sas så krävs ju annat tex vad gäller soc och fr. Men för att fastställa individuell kompromissvilja och förmåga att förlja avtal så krävs ju som jag ser det nya rutiner att hantera de svårare vårdnadstvisterna. Vad gäller toppen i pyramiden sas så är det ju minst sagt knepigare…men detta var iaf en början kanske?
Tänk att Margareta winberg och poltiker var så här inblandade det trodde jag inte:Regeringen har annamat politiken som företrädare har beskrivt, jag har delat den andra gruppens forskares analys, jag har valt att förtärka..http://www.youtube.com/watch?v=Tw-jt6h1ZSwLeroy
Margareta Winberg"Då får ju de här alternativa teorierna och deras företrädare, får ju försöka då att övertyga om att de har rätt"Ja kanske är tiden mogen. Iaf vad vad gäller att utmana en våldsteori som grundar sig på könsmaktsordningsteorin. Våld förekommer i samkönade relationer och kvinnor misshandlar män. De flesta är inte heller främmande för att "tala om psykologin bakom det som sker" som MoaLinn skrev tidigare (neutral cementblandning 🙂
Mia En tilltalande ide men lagar och förordningar är redan könsneutralt skrivna men tolkas utifrån ett feministiskt perspektiv, så det går inte att ignorera den faktiska verkligheten av ojämlikhet.Det skulle vara som att driva klimatfrågorna utan att nämne utsläppens av koldioxidför att inte stöta sig med någon.
Jo den är könsneutralt skriven men som den tolkas nu så har den misstolkats som jag ser det, till fördel för den minst lämpade föräldern. Det är alltså inte en könsfråga som sagt utan en fråga för alla samarbetsvilliga föräldrar att driva (att lobba för något som inte är konfliktdrivande som den är idag).Utanför parlamentet får sen debatten om en mer jämställd syn på föräldraskapet fortgå. Det är väl så det brukar se ut kring lagar vad jag förstått.
Ps Feministiskt perspektiv förresten. Vilket då? Det finns många som kallar sig feminister som jobbar för ett mer jämställt föräldraskap. Du menar, särartsfeminister, de teser som vissa driver och förlegade normer (och de som "missbrukar" dessa i vårdnadstvister)?
Mia!Jag är helt med!Snyggt jobbat!/L
Mia, håller med dig. Det är tolkningen av lagen som blir fel. Detta uttalade sig en advokat om under ett annat inlägg. Men hur en lag skulle vara utformad för att den inte ska kunna misstolkas är det ingen som svarar på. Att det finns de som bestämmer och utreder som är direkt olämpliga borde väl de flesta veta om. Så är det inom de flesta yrken, en viss procent är satt på fel plats och fattar därför fel beslut. Spelar ingen roll om vi snackar om lärarkåren, företagschefer eller socionomer. Ser de en chans att nyttja systemet så gör de det. Inte är det någon som bryr sig om att det finns fattiga i sverige när de lyfter sina avgångsvederlag på miljontals kronor. Att man ska ha rätt att få så mycke pengar för att misslyckas på sitt jobb är vansinnigt. Är det inte bättre att man försöker skilja agnarna från vetet i stället? Som mamman som det skrevs om nyligen i medierna om. De som utrett hennes fall borde bli av med arbetet, totalt olämpliga. Man ska inte kunna skylla på att något fallit mellan stolarna som så många gör. De har ingen aning om att det var så här illa. Det är lite skrämmande att de som arbetar med människor få ha arbetet kvar om de misslyckas. Läkare, poliser, socionomer och advokater osv. Skulle kassören på affären göra ett allvarligt fel så blir de omplacerade eller får rent av sparken. Att klaga på en lag som anses könsneutral men tolkas fel låter lite som fel väg att gå. Allt som sker i världen kan tolkas på olika sätt beroende på vem man frågar. Hur många länder följer FN´s direktiv fullt ut? Inte detta land i alla fall, det är då klart. Funderare som inte ids logga in =)
Nu har väl ändå Marina Engan tappat kontrollen över att försöka bete sig sansat och korrekt som hon arbetat så hårt med den senaste tiden. Läs diskussionen Ingrid länkar till ovan!Hysterisk, ironisk och allmänt fånig när argumenten tryter och kan till och med håna någon som till sina argument även länkar bevis för det han säger! Nej, det var inte bra så då avslutar hon diskussionen med hysteriska versaler för att någon länk visar ett barn som går att identifiera!!! Herregud Marina! Barn har ju aldrig förekommit på nätet innan! Marina visar att hon är precis så obalanserad hon alltid varit när inte alla bara håller med henne och skickar kramar till henne. Betänk en person som henne i en vårdnads tvist och man förstå att det inte kan vara lätt för soc att göra bedömningar när man ena stunden verkar helt sansad och normalt fungerande och sedan när något går emot en kommer det rätta jaget fram. Vilket kanske på lång tid inte kommer fram då någon utomstående är närvarande.Marina Engan är en tragisk person och jag önskar verkligen att hon kunde hitta något annat att haka upp sitt liv på än älta gammalt och tro att hon därmed gör utsatta barn en tjänst. Jag tror utsatta barn mår bättre av att företrädas av stabila och sansade vuxna som mår bra och till den kategorin hör definitivt inte Marina! Hur hårt hon än försöker!
Det är inte så att lagarna tolkas fel av en olyckshändelse, det är medveten politisk styrning. Skulle inte lagarna vara könsneutralt skrivna så skulle de aldrig pasera lagrådet.Politiker och tjänstemän styr sedan inriktningen på tolkningen med hjälp av ekonomiska bidrag till t.ex. kvinnojourer och Roks som sedan får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner på olika nivåer, genom bidrag till olika projekt med en bestämd inriktning, läs ovan vilka som arbetar på våra universitet osv.Det finns ett väldigt tydligt exempel och det är arbetet mot de så kallade hedersmorden. Jag vågar påstå att alla som pratar om hedersmord, politiker,journalister och tjänstemän pratar om det som ett kvinno problem. Vi har haft två sk. hedersmord i Sverige,Fadime Sahindal och Abbas Rezai men inte talar man om det som ett problem som även drabbar män.
Anonym 18,57Vi har haft betydligt fler hedersmord med släkter anknutna till Sverige. Kvinnliga offer är överrepresenterade.Dock vet jag att det finns mycket insyn i att även män drabbas i hedersrelaterade historier. Det finns möjlighet att få hjälp för både de manliga och kvinnliga offren. Skyddat boende tex.Dessutom finns det förebyggande grupper för killar som växer upp i hem där hedersrelaterat våld är en norm. /L
Även om det putsbruk som blandats till de sista åren är av tveksam karaktär, så har formen fortfarande en pyramid, och tegelstenarna är som de är – det ändras inte av en politisk agenda. Den taskiga putsen vittrar och lossnar och ställer till skada, men den är där. Vi kan bara hoppas att den inte skadar alltför många olyckor när den faller. Men under tiden kan vi envetet påpeka att pyramiden är en pyramid, och att tegelstenarna är som de är. Då vittrar den återstående dåliga putsen snabbare, tror jag.
Anonym 17.50: Marina passar bäst hos Maja Lundgren där de bägge kan leva ut sitt raseri på tangentborden och göra sina serier av självmål.Robert2
Robert2Ja, Maja och Marina har nog funnit varandra och det kan nog bero på att båda är väldigt mycket mer känslosamma än sakliga! Vilket inte alltid behöver vara fel men som absolut blir en nackdel för Marina när hon vill uppfattas som trovärdig i sin argumentation angående så allvarliga saker som utsatta barns situation. Marina tror säkert själv att hon gör väl men har inte förmågan att göra nytta utan ställer oftare till skada med sitt obalanserade och hätska sätt att uppföra sig! Ingen kan ta henne riktigt på allvar (förutom hennes kram och gullkompisar) men det är ju inte dem hon behöver övertyga!
Pyramiden borde vändas upp och ner och spetsen tryckas ner i källarutrymmet så att basen får luft…?Robert2
Mia;En av de saker vi inte är överens om är just lagändringen från 2006. Jag menar, som du ju vet vid det här laget, att lagtexten faktsikt är formulerad utifrån ett kvinnoperspektiv (bl a genom påtryckningar från ROKS m fl) – och den tolkning vi har fått, är precis den tolkning som det var meningen att vi skulle få.Alltså, lagtexten måste omformuleras!
KB, Själv har jag inte sett att själva lagtexten är partisk – jag har visserligen inte sett förarbetena (vet någon hur/om man hittar dem på nätet?) men däremot är ju Hovrättens prejudicerande dom helt åt helvete. Det som är uppenbart fel i 2006 års lag är att man inte gör klart att den samarbetssaboterande föräldern riskerar att förpassas till utvisningsbåset. Oavsett hur lagen skrivs måste det göras klart och tydligt – den som inte vill spela efter reglerna får kliva av plan. 2006 års lag hit eller dit förändrar iofs inte hur tegelstenarna är. Möjligtvis påverkar det så att pyramiden blir olika spetsig – men en pyramid är det likafullt.
KimhZa Bremer”Alltså, lagtexten måste omformuleras!”Och det är ju det jag säger också, och har gjort ovan (automatisk gemensam vårdnad förutsätter jag attdet inte råder delade meningar om). Lagen är som jag ser det just nu konfliktdrivande. Den samarbetsovillige föräldern är den som skapar samarbetsproblemet, och antingen så söker denne EV eller så tvingar den den andra/e att göra det. Parterna ska sen sitta och visa på att det är den andra/e inte kan/vill samarbeta och då blir det pajkastning för att visa att det är den andra/e som är problemet/är olämplig. Tr konstaterar bara att problemet finns och sen dömer man till enskild vårdnad (vilket i dagsläget gynnar boendeföräldern främst). Genom att omformulera lagen så att det blir föräldrarnas individuella vilja/förmåga att samarbeta (kompromissa/följa avtal) som granskas så ska man alltså istället tala för och visa på hur villig man är att samarbeta. Och det är inte konfliktdrivande på samma sätt utan snarare tvärtom samarbetsfrämjande som jag ser det. De som bara tjorvar lite tvingas alltså samarbeta och de som inte kan, ja de kan helt enkelt inte och är då alltså inte den lämpligaste. Vet inte om jag gör mig förstådd. Men jag har tidigare bett dig säga vad du vill ska stå där istället. Du brukar då antyda att med GV och VV så löser sig allt. Men frågan är hur gör man då med de som inte kan/tänker samarbeta iaf. Och vad gör den förälder som har med en sådan person att göra? Jag vet vad du inte gillar och vad du är mot, men vad är du FÖR?Be my guest. Här har du lagen från 2006. Vad ska stå i lagen 20?? så att den ”hjälper” den som har att göra med någon som inte VILL samarbeta OCH den som har att göra med ett stört ex som inte KAN/TÄNKER samarbeta.6 kap. 5 § Står barnet under vårdnaden av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem få ändring av vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förorda att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.Vid bedömning om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det. (2006:458)
psKZBLagen 1998 gav bara EV om den andre var gravt olämplig. De som hade att göra med samarbetsovilliga fick vackert bara klara sig själv eftersom den andre kunde samarbetssabotera (vägra kompromissa/bryta avtal…) hur mycket som helst utan att förlora vårdanden. Därför lobbade man för tillägget. Med det inte sagt att jag sympatiserar med ROKS, som du vet, men väl att detta också är en sanning även om den inte just är en del av din verklighet sas.
Funderare"Att klaga på en lag som anses könsneutral men tolkas fel låter lite som fel väg att gå."Menade inte det utan menade att den måste omformuleras med hållbara och gärna könsneutrala argument – Att en vårdnadstvist inte ska vara konfliktdrivande utan samarbetsfrämjande ser jag som "rätt våg att gå"…?LTack! 🙂
Del 1.Om man tror att vårdnadslagen från 2006 är "könsneutral", så tycker jag att man verkligen borde fråga hur det kommer sig att ROKS var den lobbygrupp som drev ändringen starkast.På KOBRAs hemsida står fortfarande "Äntligen en ny vårdnadslag! Flera förändringar i vårdnadslagen trädde i kraft 1-juli 2006." Om man sedan sätter sig in i vad KOBRA faktiskt står för, vilka boktips och länkar de publicerar, ja, det borde då åtminstone ge en fingervisning om vad denna lagändring egentligen var designad för att åstadkomma.Och vi är ju många som har erfarenheter av den – IRL.Det handlar om ett stärkande av kvinnors och mammors rättigheter. Inte barnens.Mia, vi är överens om en hel del, märkar jag, vilket är glädjande. Du frågar om vad jag är FÖR. Jag tror det har framkommit i ganska många kommentarer?Jag undrar ibland över det här med "samarbete". Vad vi lägger i begreppet. Det allra bästa såklart (som också är min erfarenhet) är ju om ett samarbete faktiskt finns. Då tänker jag på att man kanske pratar om hur skolgången fungerar, vad man tänkte köpa för julklappar, berättar och informerar om grundläggande saker, kanske rent av i en vänskaplig och respektfull ton.Men hur mycket "samarbete" måste man egentligen ha, i ett delat, trots allt fungerande föräldraskap? Det är värt att notera att de flesta former av "samarbetssvårigheter" i sig handlar om själva uppdelningen av föräldraskapet, exempelvis en pappa som är missnöjd på mamman för att han inte får träffa barnen mer, eller en mamma som känner sig "påhoppad" för att pappan "tjatar" att få träffa barnen mer (ja, det är ju oftast så det ser ut).Det saknas redan från början en tydlig, klar och rimlig struktur kring föräldraskapet, som tar utgångsläge i ett DELAT ansvar – där mamman och pappan bedöms som lika viktiga för barnen – och där utgångsläget 50/50 och växelvis boende är det mest självklara att ta utgångspunkt i. När denna struktur saknas, eller är felbalanserad, så uppstår gräl och tjafs, redan i detta stadium.Om båsa föräldrarna är lämpliga – och båda föräldrarna VILL vara aktiva, ansvarstagande föräldrar, är det vv och delat (50/50) ansvar som naturligtvis skall gälla. Oavsett om en av föräldrarna inte vill detta, utan denne vill ha hela, eller säg 75% av ansvaret/boendet (oftast mamman). Nu har vi en kultur som lyssnar på mammornas vilja – och redan där uppstår en "kultur av samarbetsproblem", eftersom det handlar om en uppenbar obalans och en uppdelning i en primär och sekundär vårdnadshavare – inte två primära vårnadshavare, som det givetvis borde vara.
Del 2.En struktur kan göras väldigt rigid och tydlig. Den behöver inte lämna några möjligheter till missförstånd eller undantag. Den kan vara knivskarp, glasklar och "non- negotiable". Mamma lämnar på dagis på fredag morgon, pappa hämtar – sen stannar barnet hos pappan under helgen, nästkommande vecka fram till fredag, då han lämnar på dagis och mamma hämtar. Sen stannar barnet hos mamma över helgen och nästkommande vecka, fram till fredag, osv. Varannan jul hos mamma, varannan hos pappa. 2 1/2 veckor semester hos mamma på sommaren, 2 1/2 veckor hos pappa. Mamma kan inte "styra" pappa, när barnen är hos honom. Pappa kan inte styra mamma.Det handlar om att överlämna ansvaret. Att släppa taget. Sen kan man "tycka" en massa om hur barnen kanske har det hos den andre föräldern, men det är faktiskt bara att gilla läget. Det är barnens förälder. Punkt slut.Många mammor gillar inte läget. Faktum är att de helt enkelt inte accepterar läget. En del pappor gillar heller inte läget. Så uppstår denna kultur av konflikter, tvister och gräl. Ibland rent av uppmuntrade av sociala myndigheter och familjerätter.Istället för en tuff och tydlig struktur – där föräldrarna faktiskt knappt ens behöver ha kontakt och där barnen därför aldrig behöver uppleva vare sig gräl eller konfrontationer.Sen är det ju självklart så att om man brister i att följa strukturens spelregler, ja, då prickas man. Kanske borde man efter tre allvarliga prickningar kunna riskera att förlora den delade vårdnaden? En prick kunde exempelvis vara om man struntar i att lämna barnet hos mamman inför julhelgen, tar barnet med sig på en 4-veckors semester på sommaren utan att rådfråga pappan, eller bryter reglerna för hämtning och lämning på dagis.Föräldrar kan vara utomordentligt bra och älskade föräldrar, utan att gilla varandra som ex. Föräldrar kan rent av avsky varandra, utan att för den skull bli dåliga föräldrar i sina barns ögon (så länge de inte pratar nedvärderande om varandra inför barnen). "Samarbete" är ett ord som är lite överdimensionerat, vill jag påstå – och har allt mer kommit att betyda att en pappa skall "samarbeta" med mamman, alltså att han skall lyssna till hennes behov och försöka anpassa sig till dessa.
KimZhaBremer: Ditt inlägg är väldigt tydligt och klargörande.Robert2
KB, Vilka konsekvenser skall det bli när ena (eller Gud förbjude, bägge) föräldrarna får tillräckligt många prickar?
KimhZa BremerDu beskriver hur det kan vara att ha att göra med en mamma som tycker hon har tolkningsföreträde och/eller hur det kan vara att ha att göra med en "samarbetsovillig" mamma.De kvinnor som lobbade för tillägget i lagen gjorde det utifrån erfarenheter med pappor som tror sig ha tolkningsföreträde/samarbetsovilliga pappor. Därför tror jag de blev glada när tillägget kom. Att sen Tr inte bryr sig om vem det är som samarbetssaboterar, ja vems ansvar är det? För mig innebär samarbete i dessa sammanhang att komma fram till hur man ska dela föräldraskapet. Men som det ser ut nu så blir det låst läge om parterna inte är överens. Det finns nämligen inga fastställda rigida och tydliga strukturer. Det är ju därför det finns samarbetsproblem bl a. Om nu föräldrarna inte är överens, vem ska då gå in och agera domare? Soc/fr gör det inte i dagsläget. Och då återstår bara vårdnadstvist i Tr.Sen tillkommer det saker man måste kunna samarbeta kring på vägen. Vem går då in och agerar domare då? Eller ska man ta detta i Tr varje gång? Det funkar inte och just därför dömer man slutligen till EV i dessa fall.Vi hamnar ofta här till slut i våra diskussioner. Man ska samarbeta men när det inte går så blir det kanske till sist nödvändigt att döma till EV.Så precis som du skriver. Om det finns samarbetsproblem (en förälder eller båda bryter mot avtal och vägrar kompromissa) så måste man ha möjlighet att döma till EV. Och då är det den förälder som inte vill kompromissa och följa avtal som bör förlora vårdnaden (den med prickarna). Det är just det tillägget som ska till. Eller?Som det står nu i lagen tycker du inte det är bra formulerat (och inte jag heller). Så hur ska det formuleras enligt dig var min fråga?
2010 arbetar Nea Mellberg som lektor på Umeå Universitet. Hon är med i styrgruppen för organisationen Centrum mot våld. En organisation som saknar tillsynsmyndighet och sammanfogar alla myndigheters resurser mot män, män får klara sig själva. Beteendet i queerfeminismen går att diagnostisera med orden: Feminister är könlösa hermfroditer. Läs mer via länk.
Ping: UMEÅ: Så här blir Sverige utskämt Internationellt – Tacka Nea Mellberg! | UmeNytt.SE – Nyheter Umeå – Umeås Nyhetsportal -Sverige
Ping: Umeå Universitet Kansliet för samhällsvetenskap försvarar lektor Nea Mellberg | VK - Venus Kuriren