Marina Engan och andra PAS:are


Del två av Gregory Mantell Show (tack för den, Pia och Mia!) visar mycket tydligt vilken slags människor som PAS:ar sina barn. Det är inte de psykiskt sjuka, vilket är synd för då kunde man hoppats på behandling för dem. Det är de personlighetsstörda och för deras gränslösa elakhet finns tyvärr ingen bot. Som läkaren säger: ”Domstolarna förstår inte vidden av detta problem och de vill inte sätta etiketter på folk och kalla dem borderline, histrionic personality eller sociopater men dessa personer saknar samvete, empati och medkänsla. Det är inte normala människor, men det är de som går in för att att till varje pris vinna.”

De poängterar också att både män och kvinnor kan ha sådana personlighetsstörningar. Jag gissar att anledningen till att vi ser fler mammor som PAS:ar sina barn mot pappan än tvärtom, beror på all den hjälp svenska mammor får av myndigheterna i sin kamp mot pappan, en hjälp som uppmuntrar hennes beteende. Hur skulle en empatistörd människa kunna förstå att hon gör fel när ingen av socialtjänstemännen, familjerättsutredarna, poliserna och alla andra hon möter reagerar? Inte för att jag tror att den här typen av människor någonsin kan förstå eller bry sig om att de skadar andra, men när myndigheterna dessutom belönar dem med ensam vårdnad och begränsat umgänge för den andre föräldern är det förstås helt omöjligt. Det enda som hjälper mot de personlighetsstörda är att ta ifrån dem deras vapen – barnen. Först när de förlorar vårdnaden kan det möjligen gå att resonera med dem. Om de inte själva förstår hur de skadar barnen, måste myndigheterna sätta stopp för dem.

Pappan som framträder i del två, Ross Peterson, berättar hur poliser stormade in i hans hus klockan sex på morgonen och letade efter barnporr i flera timmar. Under tiden fick han inte ens ringa ett samtal. De tog hans dator, behöll den i två månader och han fick tillbaka den utan tillstymmelse till ursäkt. Vi gör bara vårt jobb, sa polisen. Precis så går det till även i Sverige. Säg ordet barnporr och den utpekade människan mister alla sina rättigheter. En lynchmobb kan lätt som en plätt uppbådas, vilket det förfärande antalet underskrifter på namninsamling om Flickan E visar. Nu har över 12 000 lättlurade, icke-tänkande människor skrivit på ett upprop som kräver att Flickan E:s pappa ska ”riskbedömas” ännu en gång. Vad är det för fel på folk som inte begriper att den som fått sin dator beslagtagen men tillbakalämnad av polisen INTE har barnporr i den? Vad är det för människor som förutsätter att lögnerna i uppropet är sanna?

Svaret är nog tyvärr att det är helt vanliga människor. Helt vanliga människor har under så många år matats med lögnerna om att incest förekommer i var och varannan familj, att de allra flesta pappor i smyg tänder sexuellt på sina egna barn och dessutom är grymma och våldsamma att dessa helt vanliga människor TROR på vilka orimligheter som helst. De TROR att myndigheter (som i vanliga fall gör allt för att hjälpa mamman att mota bort pappan ur barnets liv) i Flickan E:s fall tvärtom ställt sig bakom en våldsam pedofil. Att de trots det ena beviset efter det andra bestämt sig för att barnet ska bo hos sin förövare!

Tänk så mycket bättre världen hade blivit om folk hade tänkt efter själva. Verkar detta rimligt? Varför skulle myndigheterna bestämma att pappa är bättre än mamma (som de så otroligt sällan gör) om de inte hade fog för det? Fakta i målet är att Flickan E:s mamma och mormor är två av dessa personlighetsstörda människor som inte bryr sig ett enda dugg om Flickan E:s bästa utan bara om att VINNA. För dem är tösen bara en trofé i kriget mellan föräldrarna, ett krig som startades när pappa Johan kort efter skilsmässan träffade en annan kvinna. Så övertygad om sin egen förträfflighet var mamma att hon inte ens begärde något umgänge med Flickan E i det fall Johan skulle få vårdnaden. Så när Johan fick ensam vårdnad tog hon lagen i egna händer och kidnappade flickan. När hon greps och Flickan E fick komma hem till pappa slog hon sig ihop med den ökända pappahataren Marina Engan och skrev ihop den lögnaktiga namninsamlingen. Och de skriker högt om att jag och några till skriver deras rätta namn – de ”skyddar” ju Flickan E genom att kalla henne för hennes andranamn Matilda.

Men, alla tänkande människor, vem är det som skadar Flickan E? Hennes pappa som inte gjort något annat än hittat en ny kärlek efter skilsmässan eller mamman som i flera års tid falskanklagat honom för än det ena, än det andra? Vem är det som ser till barnets bästa – pappan som följer domstolarnas utslag eller mamman som tar lagen i egna händer? Jag vet inte hur många barn som berövats sina pappor med Marina Engans benägna bistånd, men jag vet åtminstone en. Pojken ”Adam” som efter hjärntvätt av mamman anklagade sin egen pappa för att ha våldtagit honom. När Pappa C överlevt ett självmordsförsök efter tingsrättens fällande dom, fick en duktig advokat och lyckades bevisa för hovrätten att han var oskyldig, då satte ett nytt helvete igång. Marina Engan startade bloggen ”Adams vänner” och Liza Marklund skrev krönika efter krönika i Expressen om den vedervärdige våldtäktspappan C. Pappa C ville förtvivlat gärna återuppta kontakten med sin son och försöka bygga upp en ny tillit dem emellan. Ett, som det visade sig, omöjligt projekt. Hur ska man nå fram till en pojke som blivit ett nervvrak med huvudet fullt av falska minnen av hur pappa våldtar honom? Och frågan är ju vad som skulle hänt om pojken insett att hans mamma är den verkliga förövaren? Den empatistörda och känslokalla person som med berått mod, i maskopi med Engan och Marklund, ljugit ihop hela våldtäktshistorian? För att skona pojken från ännu fler trauman gav Pappa C upp och avsade sig alla krav på umgänge med pojken.

Men så långt ska det inte behöva gå för Johan och Flickan E. Marina Engan kan lura hur många icke-tänkande människor som helst med sin fula namninsamling – den kommer inte att betyda ett enda dugg.Det enda som hotar Flickan E:s trygghet i dag är risken för att åter bli kidnappad av mamman. Sist jag talade med Johan berättade han att han tvingats anlita ett vaktbolag som övervakar Flickan E på dagiset. Hur sjukt är inte det?

91 svar till “Marina Engan och andra PAS:are

  1. Hej Ingrid!

    Jo! Det är sjukt!
    Det är jättesjukt och skrämmande och det är, som du säger, myndigheterna som är orsaken. Utan deras influens av radikalfemininsmens manshat och i stället såg på föräldrarskap som neutralt och att BÄGGE föräldrarna är lika viktiga, så skulle aldrig bråkdelen av alla tragedier uppstå.

    Som man och pappa är jag för evigt vingklippt och tyvärr ser jag ingen förbättring heller.

    Det positiva som sker och har blommat upp ganska fort är att det trots allt blir fler och fler som dig Ingrid, som ser katastrofen och börjar skriva om det. Och med ringar på vattneteffekt så kan man ju hoppas på att det till slut vänder.

  2. Problemet är att inte ens psykologer förstår vidden som sagt, dvs för de som drabbas av dessa störda individer. Som läkaren sa i inslaget behöver offren bl a professionell sorgbearbetning (kristerapi, hjälp mot posttraumatisk stress, sjukskrivning…och skydd från samhället).

    För ja hur sjukt är det inte att behöva anlita vaktbolag, ungefär lika sjukt som att tvingas fly till kvinnojourer bl a.

  3. IC

    ”Vad är det för människor som förutsätter att lögnerna i uppropet är sanna?”

    En del av dem tror jag är de som upplevt att inte heller de blir tagna på allvar av myndigheter när de kämpat med en personlighetsstörd individ. För så är det tyvärr. ”Tredje part” ser inte eller kan/vill inte alltid se.

  4. Mia!

    Det har gått så långt i Sverige att det behöver inte vara personlighetsstörda personer för att en vårdnadstvist ska spåra ur.
    Mammor blir ganska snabbt upplysta och influerade i vad det är som är effektivt att göra av andra ”hjälpsamma” mammor, familjerätt, soc.tanter och advokater och då är man som man och pappa ganska försvarslös i vårt samhälle.

    De fall som Ingrid och andra skriver om är de mest extrema och det är bra. Men flertalet pappor blir kapade längs med fotknölarna och effektivt bortmotade av myndigheterna långt innan dess och har därmed gett upp till slut , inte minst för barnens skull.
    Alla dom fallen blir inte så mediamässiga kanske, men får lika allvarliga följder för papporna och barnen i alla fall.

  5. Ps

    Narcissistisk personlighetsstörning har fallit bort. Inte oviktigt då dessa störningar har gemensamt att dessa individer ofta är sjukligt narcissistiska.

  6. Bernt

    Naturligtvis beror inte alla vårdnadstvister på störning. Ibland är det nog ett reslutat av tidigare normer (tradition) och upprörda känslor (som de även sa i inslaget). Och vi är många, både män och kvinnor, som strävar jämställdhet vad gäller såväl skyldigheter som rättigheter om de gemensamma barnen.

    Och inte heller alla fall som beror på störning är mediamässiga. Det finns ett stort mörkertal av drabbade. Drabbade som inte får gehör från myndigheter som sagt, och som för en relativt ensam ”kamp” med den andra föräldern, som upplever umgängessabotage (att den andra inte lämna ifrån sig barnen eller inte tar emot/hämta barnen), och som inte kan bevisa misshandeln.

    Ofta tar det tyvärr ett tag innan det visar sig om det är störning eller ej, och om det isf är mamman eller pappan (eller i vissa fall båda) som är störda.

  7. Men ja. Mer (könsneutral) kunskap, (könsneutrala) riktlinjer och bättre (könsneutrala) utredningar vid tvist – för alla barns bästa.

  8. Mia!

    [Ofta tar det tyvärr ett tag innan det visar sig om det är störning eller ej, och om det isf är mamman eller pappan (eller i vissa fall båda) som är störda]

    Jomen!
    Det tror jag på och att det rimligen är ganska jämt fördelat mellan könen också.
    Men, det är i alla fall mammans störningar som i regel som får genomslag. Därför att det är bara mamman som får sån uppbackning av myndigheterna som en pappa bara kan drömma om och därför skulle bli avslöjad ganska snabbt.

    Det som jag ville peka på var att på grund av denna solida uppbackning av myndigheterna av mamman, så avpolletteras pappan ganska snabbt å det grymmaste om mamman bara vill, av nästan ingen orsak alls. Och det vill ju mamman i regel eftersom det är just vårdnadstvist.

    En pappa som klarar den pressen måste var ganska hård i psyket och samtidigt klara att inte tänka för mycket på vad barnen går igenom. Det är lätt att kasta in handduken bara för barnens skull annars
    För vi ska veta att detta är ingenting som det raskas på med utan det tar evinnerliga tider och då blir den psykiska pressen olidlig till slut. I regel får inte pappan träffa barnen under tiden heller som en extra stark påtryckning och bara det kan vara jävulskt effektivt.

  9. Bernt

    Jo jag vet och håller med om att pappor är i underläge när det gäller barnen. Men att mammor har en räkmacka är en myt. En manipulativ, empatilös och lögnaktig mamma kanske men inte de som försöker spela rent spel sas. Att tvingas sitta i ”samarbetssamtal” med en manipulativ och lögnaktig misshandlare som charmar soc och fr damerna är ingen picknic jag lovar. Det finns myndighetespersoner som misstror mammor också. Även då gäller det att vara tuff och orka (trots att man vet att man kommer få igen senare). Och i dessa fall pågår även psykningarna ibland i ett par år innan man äntligen får gehör hos myndigheterna. Och ja många gånger vill man bara ge upp, men man måste orka, för barnen.

  10. Mia!

    Jag håller med om att även motsatsen kan förekomma. Men att kalla det en myt att kvinnor normalt glider på en räkmacka i vårdnadstvister är väl andå att ta i.

    Om mer än 9 tvister av 10 slutar med att mamman får vårdnaden och boendet och många gånger är pappan utmanövrerade helt, då är det svårt att hävda att mamman INTE är i sanslöst överläge normalt sett. Annars skulle det nog vara annorlunda fördelning. Märk väl att jag pratar om när det är tvist och det går till domstol inte där man kommer överens partners emellan.

    Men visst!
    Det motsatta finns säkert det också. Låter som du har erfarenhet av det. Men hur gick det då? Kunde mannen vinna barnet på sin maipulativitet?
    Annars är det svårt att jämföra med motsatsen där pappan dessutom förlorar barnet.

  11. Nej vänta jag skrev fel!

    I 9 av 10 fall får maman det huvudsakliga boendet som det heter. Det där med vårdnaden blir bara förvirrande för det döms ofta gemensam vårdnad idag.
    Men den formen är meningslös om inte boendeföräldern vill att det ska fungera. Där kan man verkligen umgängessabotera hur man vill utan påföljd.
    I det fallet är det faktiskt bättre om boendeföräldern får ensam vårdnad för då har den andre föräldern laglig rätt till visst umgänge. Varannan helg plus lite storhelger och sånt.

    Tänk på det!
    Gemensam vårdnad är inget att ha om boendeföräldern krånglar. Det media skriver om är bara nys, att gemensam vårdnad garanterar nånting i verkligheten.

  12. Ja förutsätter man att det är jämnt fördelat så borde ju utfallet vara att mamman ”vinner” tvisten i 5 fall av 10 och pappan i 5 fall av 10 ist. 4 pappor av 10 förlorar alltså, 4% om man ser till det totala antalet separationer. Men sen finns det ju de som mycket riktigt inte räknas med i den statistiken. Föräldrar som ger upp kampen/kämpar på med störda ex (jag har med mitt övertag, och då inte minst kunskap om störningen, lyckats undvika vårdnadstvist, iaf än så länge).

  13. Bernt

    Bäst vore väl om man tilldömde den samarbetsvilliga föräldern vårdnaden. Lite ”hotivation” för samarbetsovilliga och störda ex 😉

  14. Förlåt! Men 4 av 10 = 40%

    Men låt oss inte bråka om just det.
    Det är en stor övervikt där papporna förlorar i vårdnadstvister och ibland kontakten helt och vi kan väl vara överens om att det är fel .

    Barnen behöver bägge föräldrarna.
    Motsvarande gäller ju naturligtvis om pappan vinner och utesluter mamman.

  15. Svar på det senaste Mia!

    Javisst!
    Det kan jag verkligen hålla med dig om. Det har jag tänkt seriöst på många gånger.

    Tänk om dom dömde efter det!
    Då skulle problemen vara avsevärt mycket mindre och världen se mycket ljusare ut. 🙂

  16. Se gärna denna video. :

    Läs och tänk efter om vi kan påverka barnen eller inte?

    Se till vad man påstår och hur man agerar.

    Leroy

  17. Inte driver väl Engan egen tvisst på nätet?

    Leroy

  18. 10% av separationerna slutar i tvist, 90% löser det själva, 4 av 100=4%. Men mycket riktigt låt oss inte bråka om just det. Ovilja att samarbeta ska straffa sig, inte löna sig – för barnens bästa.

    De som vill samarbeta (eller skydda sig själv och/eller barnen) är inte ute efter att vinna för att utesluta den andra föräldern, de vill bara ha frid. De som inte är ute efter att samarbeta, vill mycket riktigt bara vinna.

  19. Bernt,

    det är INTE bättre att boendeföräldern även får enskild vårdnad. Den som har enskild vårdnad har ÄNNU större möjligheter att sabotera umgänge, vare sig det är reglerat ”sedvanligt umgänge” eller ej.

  20. Till Leroy, Vaddå?? Har Engan barn? I så fall hur fick hon det? Anonym spermadonator eller?

    Hittade denna trevliga debattartikel med en fin kommentar:

    http://blogg.aftonbladet.se/bjurkvist/2009/12/for-1-a-ggn-tackar-jag-ingrid-carqvist-for-diagnoser-av-incesthysteriker-k-a

  21. Nej Mia!

    Nu blandar du äpplen och päron!
    Av dom 90%,om det nu är så hög siffra, som löser det själva så är det minsann inga 50/50 där heller.
    Och precis som du själv nämnde också, så finns det bland dom en hel del pappor som har insett att inte går att vinna och ger upp.

    Därför är det matematiskt orimligt det du kommer fram till att 4% av papporna förlorar.

    Nä!
    Den riktiga siffran av alla skilsmässor ska vara att i 80% ung. så får mammorna det huvudsakliga boendet. Den exakta siffran kommer jag inte ihåg, någon som har den så får ni gärna rätta mig. Och i dom fall som går till tvist så är det fortfarande 90% som går till mammorna. Det kan du väl rimligen inte tycka är en bra fördelning.

    Och det sista stycket kan jag hålla med dig i. Det är bara det att det används som ett vapen idag av i regel mammor. Säger att det inte går att samarbeta med pappan utan att någon kollar upp orsaken utan automatiskt av just den orsaken utesluter pappan.
    Det skulle vara en väsentlig skillnad om det på allvar reddes ut vad samarbetssvårigheterna verkligen står för och inte bara som idag utgår från att det är pappan som krånglar. Då är vi tillbaka vid att den som i verkligheten står samarbete ska för huvudansvaret för barnen. Det håller du väl med på, eller hur?

  22. Michael!

    Nej!
    Detta är en myt!

    Vill boendeföräldern helt sabotera umgänget med den andre så finns inga sanktioner att ta till om man har gemensam vårdnad.
    Däremot vid enskild vårdnad så har du laglig rätt till ett miniumgänge och kan t.o.m. ta hjälp av polishämtning till det om det behövs.

    Detta beror på att i lagtexten utgås ifrån att vid gemensam vårdnad så ska bägge föräldrarna samarbeta och lösa detta själva.

    Det enda du kan göra är att stämma föräldern för umgängessabotage och det är en omständig historia, som även den kan resultera i löften som inte hålls.
    Detta kan hållas igång i många år utan att du får nån förändring och under tiden får du en jädra massa kostnader för advokat och dessutom inte träffa barnen alls. Frånvaron av barna som i sin tur försvårar för dig att få mera umgänge med dem i senare skede.
    Ja! Det kan leda till rena häxjakten som slutar i moment 22 att du pga ”samarbetsvårigheter” eller blir anmäld för nåt konstigt och inte får träffa barnen alls utan tillsyn av annan person.

  23. Leroy!

    Menar du att det är Engan själv som är här och debatterar?
    Ja! Så kanske det är. 🙂

  24. Bernt

    De 90% som löser det själva vet vi som sagt inte mycket om. Många följer nog gamla normer, och är ömsesidigt nöjda med det, vissa får inte det umgänge med sina barn som de vill ha och några kämpar för att göra den frånvarande föräldern delaktig.

    Vad gäller det sista så håller jag inte bara med, det var ju jag som sa det (20.47 ) 😉

  25. 90% löser inte det själva… det är BS..

  26. Mia!

    Av de som löser det själva!
    Det vi vet är ju hur stor andel det är där boendet hamnar hos mamman och det är drygt 80%.
    Det vi vet är också hur pappor blir bemötta i familjerätt och soc
    Utifrån det så kan vi vara ganska säkra på att det är många pappor som ofrivilligt gått med på det dom inte egentligen vill.
    Jag känner flera som har gjort det och jag är ganska säker på att du också gör det

    Nej!
    Jag är bergfast på att en stor del pappor har stötts bort mer än de själva vill i den gruppen

  27. Bernt

    Ja att vi inte har nått jämställdhet vad gäller omsorgen av barnen kan vi väl alla hålla med om, och det finns även olika åsikter om vad jämställdhet innebär. Däremot är jag bergfast på att en stor del av tvisterna, iaf de svårare, beror på dessa störningar. Och att ökad kunskap på området skulle gynna de som lider – inte minst barnen.

  28. Bernt
    du skriver bra.
    Vad gäller umgänge har du dock missat att man har rätt att ansöka om umgänge i alla fall av vårdnad. Dessutom finns inget lagstadgat minimiumgänge det kan bli så lite som inget alls. Med förlorad vårdnad förlorar man rätten till insyn.

    I fall med enskild vårdnad är det runt 10% pappor resten mammor. Se statistik på SCB.se ang övrigt OBS endast faktiska förhållanden ingen uppgift om tvist.

    Jag är mer inne på din linje vad gäller procenten. Jag håller med Mia om ansvar till den som samarbetar.

  29. Bernt,

    Vad är ”sedvanligt umgänge” (ej lagenlig rätt, däremot vad som anses vara miniminivå enligt praxis) värt, om vårdnadshavaren tvärvägrar?

    Det finns jävligt gott om föräldrar som erfarit att samhället är måttligt intresserat att hjälpa till när den andre föräldern INTE är vårdnadshavare.

    Om den förälder som är enskild vårdnadshavare saboterar, så kommer man inte att skicka polis att hämta – sånt sker i yttersta undantagsfall – utan det är varsågod att stämma och begära vite för uteblivet umgänge etc. Och eftersom man inte är vårdnadshavare så kommer man ha en ännu större uppförsbacke att komma någon vart – skola, FR, dagis, tandläkare – inte någon är skyldig att låta den andre föräldern veta ett smack.

    Och som grädde på moset står det den enskilde vårdnadshavaren fritt att flytta till annan stad och därmed effektivt sabotera allt umgänge, tilldömt eller inte.

    Sammanfattningsvis så har umgängesföräldern med gemensam vårdnad en svagare position än boendeföräldern med gemensam vårdnad. Men den är starkare än den position som umgängesföräldern utan vårdnad har.

  30. Nu kommer reaktionerna, bla visar det sig i den länken som Mikael länkar till från K-Å:s blogg.

    Hans senaste blogginlägg påvisar en människa som nu gör ett desperat försök att få behålla sin status.
    Det verkas som om han har insett att hans lögner är avslöjade.
    Han har gått över gränsen i sin besatthet!

    Jag förstår ju att han nu är rädd, det visar hans hysteriska drag.

    Men vad är det han är så rädd för?

  31. Ja du madde, Jag var inne och läste på hans blogg igen, Karln är ju inte riktigt mentalt stabil. Det syns tydligt.

    Han har märkliga konspirationsteorier. Han påstår följande att Ingrid Carlkvist själv skulle ha sänt ut mail till olika personer där hon kallar sig pedofilvänlig etc etc… Med en sådan tro och en sådan tanke bana så kan man inte vara riktigt mentalt stabil.

    Men Kjell är väl mest ute efter uppmärksamheten.

    Jag tycker vi fortsätter göra reklam för hans blogg, det är av största vikt att hans synpunkter och skrivande kommer ut, Då kan ju folk se vad det är för människor som vi har emot oss.

    Det är uppenbart att Kjell har en hatkärlek till Ingrid. Han bara måste ge sig i på henne, Hon har blivit en falrig motståndare för Kjell, Speciellt med tanke på att hon skrivit en förbannat bra bok. Han är ju också så snäll att han ger henne reklam för den.

  32. Finns fördelar och nackdelar med båda vårdnadsformerna. Med gemensam vårdnad är det som beskrivs inga föreläggande om umgängesrätt, men skyldigheter kring gemensamma beslut kring barnet, hur detta fungerar i praktiken är dock en helt annan sak än vad teorin säger. Vid ensam vårdnad har den andra parten, vilket fastställs av domstol vid tvist, rätt till umgänge, men inga rättigheter vid andra beslut kring barnet. Således finns det för- och nackdelar med båda formerna, och tyvärr är det alltid barnet som drabbas mest.

    Tycker för övrigt det är skrämmande att 12000 personer skrivit på denna insamling förmodligen utan någon eftertanke alls vad de faktiskt gör. Likaså är det intressant att K-Å i sin blogg skriver om detta fall, fast han dyrt och heligt lovar att han enbart tar upp fall där han har full insikt. Ändå saknar jag svar på min sista kommentar i inlägget om just själva namninsamlingen

    // Anders
    tinyurl.com/matilda2005c

  33. Ni alla som lagt inlägg om vårdnadstyper!

    Ja! Ni har alla en del poänger i det ni skriver.
    Min poäng att jag skrev som jag gjorde, var att belysa att det som media vill framställa som en så stark position att ha gemensam vårdnad inte stämmer med verkligheten, för en pappa i alla fall. Vill boendeföräldern, i regel mamman, jävlas så går det alldeles utmärkt med soc. och familjerättens goda minne.
    Jag tycker det rimligen borde finnas några krav med bestraffningsansvar av boendeföräldern att hon/han håller sig någorlunda till lag texten. Men! Tyvärr! Det är en tandlös lag.

    Dessutom skrev någon att man har fri tillgång till info om barnen från skolor osv. Det är också en myt! Skolor t.ex är väldigtbenägna att skicka info till bara en förälder och ibland bara genom barnet. Tjatar man så kanske man till viss del kan få info en tid, sen rinner det ut i glömska igen. Försök att gå till familjerätt för att få nåt sånt att beivras eller hjälp att rätta till. Det enda svar man får är just: ”Ni har gemensam vårdnad och ska lösa detta själva” Inte ens ett hjälpande samtal med boendeföräldern går att få om hon inte själv vill.

    Naturligtvis är det inte så mycket bättre med enskild vårdnad heller. Då får man andra nackdelar som någon påpekade här.

  34. Glömde tillägget att:
    Förutom att få lagstadgad umgängesrätt som jag tidigare påpekat. /ensam vårdnad/

    Det är bara att välja!
    Har man inget umgänge alls så kan det i enskilda fall vara bättre med ensam vårdnad, för då får man i alla fall umgås med barnet. Förmodligen har man i det läget inte haft så mycket att säga till om när det gäller barnet heller, så man förlorar inget där heller.

    Om man inte nu tror att man själv kan få bli boendeförälder. Då går man till domstol förstås och hoppas att man tillhör dom 10% av papporna som lyckas, annars kan det bli riktigt dyrt och inget umgänge i alla fall.

  35. Bernt mfl.
    Umgängesrätt är inte länge givet.
    Man kan begära reglerat umgänge även vid gemensam vårdnad.

  36. Peter!

    Vad menar du?
    Har dom tagit bort att om den ena föräldern får enskild vårdnad, så ska den andre ha umgängesrätt?
    När hände detta i så fall?

  37. Peter igen!

    Jag antar att det kallas så det man kan få gemensamt genom familjerätt eller en domare.
    Men den är inte juridiskt bindande på något sätt utan just en gemensam överenskommelse.

    Börjar boendeföräldern (mamman) skita i det avtalade så är ni tillbaka på ruta ett. Ingen dom ger inga påfölder alltså. Grunden ligger kvar. Ni ska komma överens!

  38. Glömde!
    Det sista inlägget handlade om gemensam vårdnad alltså.

  39. Barnets bästa i enl med FB där nära och god kontakt med båda föräldrar inte längre är prio 1.
    I övrigt rättsfall. Får återkomma eller hänvisa till rixlex el lagrummet.se sök på umgänge senaste åren. Lagen.nu kanske också går. Skäl kan vara att konflikten varat länge och är så svår att umgänge inte anses lämpligt eller att barnet förlorat kontakt med föräldern och visar ovilja att träffas. Även utan misstankar el dyl mot föräldern samt konstaterat sabotage från boendeföräldern.

    Skrämmande är att man nu fattar beslut i negativ riktning och att dessa får bli prejudicerande. Nytolkningar görs och gamla prejudikat faller efterhand som lagen förändras, senast 2006. Dessutom är det svårare att komma till hovrätts och hd prövning och beslut.

  40. Bernt jag vet inte var du fått det ifrån. Det gäller domstol. Ingen skillnad beroende på vårdnad. Det är två skilda frågor.

    Avtal hos soc är ointressanta i dessa fall.

  41. Får återkomma med referenser.

  42. Med vänliga hälsningar.

  43. Peter!

    Jag har själv blivit lurad på detta.
    I domstol fick jag ett umgängesschema som jag var nöjd med. Trodde att även mamman var det eftersom det följde hennes schema.
    Vi hade alltså gemensam vårdnad.

    Inte långt efter började umgängessabotaget och i och med det, fick jag reda på att det var INGEN DOM utan en överenskommelse som domaren varit med att ta fram.

    Efter det så började cirkusen som med tiden gjorde att jag inte fick träffa dottern alls. Mamman vägrade att samarbeta helt och det är ju som bekant en nackdel för pappan hur konstigt det än låter
    .
    Men så är det i Sverige!
    I alla fall där jag bor.

  44. Peter!
    Umgängesavtal kallades det. Kollade i mina gamla papper.
    Ser jädrigt bra ut i teorin. Underskrivet och allt av bägge parter.

  45. Peter igen!

    Jag fick i den vevan reda på att familjerättens umgängesavtal är lika giltigt som domstolens.
    Med andra ord giltigt tills nån saboterar då är det ogiltigt utan att nån behöver ta nåt rättsligt ansvar.

    Tamt så det förslår, eller hur?

  46. ”Peter!
    Jag har själv blivit lurad på detta.
    I domstol fick jag ett umgängesschema som jag var nöjd med. Trodde att även mamman var det eftersom det följde hennes schema.
    Vi hade alltså gemensam vårdnad.

    Inte långt efter började umgängessabotaget och i och med det, fick jag reda på att det var INGEN DOM utan en överenskommelse som domaren varit med att ta fram.

    Efter det så började cirkusen som med tiden gjorde att jag inte fick träffa dottern alls. Mamman vägrade att samarbeta helt och det är ju som bekant en nackdel för pappan hur konstigt det än låter
    .
    Men så är det i Sverige!
    I alla fall där jag bor.”

    Kan du inte gå till Länsrätten och begära verkställighet?

    Mvh /nennebl

  47. V årdnad och Umgänge har inte alls med varandra att göra. Båda kan förkunnas i samma domslut men oftast eller alltid skrivna i olika stycken. Tingsrätten kan häva beslut fattade i familjerätten. Enligt vad jag förstått i vissa fall så kan också Familjerätten gå emot en färsk dom.

  48. Nennebl!

    Det gjorde jag och då var det en annan domare som inte alls gjorde som den förre kvinnliga domaren och resonerade fram ett avtal med mamman.
    Den blev inget umgängesavtal alls utan det skulle vi komma överens om genom familjerätten. Gemensam vårdnad fick jag behålla. Det var det enda.

    Familjerätten slutade i inget alls utan varannan helg skulle gälla.
    Även det saboterades från början och där stod jag med skulder till advokater som började växa mig över huvudet. Och umgänge sämre än någonsin.
    Då började min stridslust att avta och jag började inrikta mig på att försöka träffa dottern åtminstone något.
    Det slutar inte här, men det vill jag inte dra nu. Det får bli en annan gång.

    Det är i alla fall otroligt att en mamma bara kan säga: Nej jag vill inte! Och det godtas . Jag som pappa måste ha hur välunderbyggda argument som helst och det stupar i alla fall på att mamman helt enkelt säger nej och jag pratar fortfarande om gemensam vårdnad.
    En annan sak som är otrolig med familjerätten. Det är att mamman kan bara vägra att komma till mötena på familjerätten och det medför ingen åtgärd eller negativt mot henne alls.

  49. Din advokat verkar inte ha gjort några storverk men räkningarna verka vara av det formatet. Jag kan bara beklaga men det är den dystra verkligheten, pengar vill en del ha.
    Du och alla andra måste se upp när ni väljer ombud. Det är så oerhört viktigt och ska man ha umgänge ska det finnas ett domslut.
    Rättshjälpen har väl tyvärr försämrats därför väljer kanske många ett avtal för att det blir billigare. Det är så länge sedan jag var i strömmen och mycket har sedan dess. Dokumentera allt, du vet aldrig när det kan bli användbart.
    Mvh / nennebl

  50. Om 9 av 10 pappor verkligen var pedofiler eller misshandlade sina barn så är jag Guds Moder. Man kan ju tro det när man läser kommentarerna av Bengt här, eftersom det tydligen är 9 av 10 mammor som får den hela vårdnaden…..låter inte som det vore rätt siffror. Det är omöjligt att så många män vore olämpliga som fäder.
    Men man har också glömt de, särskilt fäder, som skiter i sina barn när de träffat en ny, eller för att kvinnan vill skiljas av annan anledning.
    Så var mitt barns pappa, både med sin förra familj och med min dotter och jag känner till många, många fler av den sorten. Hur friskt och kärleksfullt är det?

    Det finns svinaktiga föräldrar av båda könen. Den som totalt förvägrar den andra parten att få träffa sitt eget barn borde OCKSÅ synas i sömmarna.

    För vilken normal förälder vill kapa banden för barnet till den andra föräldern FÖR BARNETS EGEN SKULL, om det inte finns uppenbara bevis på att övergrepp skett? Klart det inte är friskt. Men det kan ju faktiskt förhålla sej så att det verkligen skett övergrepp!!! Det måste man ha klart för sej.

    90% av alla karlar kan ju inte vara pedofiler. Eller har jag missuppfattat hela grejen?Har jag levt med skygglappar hela mitt liv? Är jag helt borta med vinden?

    Förresten ska man inte kalla borderline personlighetsstörda personer empatibefriade rent generellt, eftersom borderline är den mest svårdiagnosticerade av alla personlighetsstörningar. Det är en MASSA kriterier som ska uppfyllas och de spänner över ett mycket vitt fält av beteenden, även för den individ som uppfyller dem alla. Ett av kriterierna kan vara svagare hos en person än hos en annan. Differentialdiagnosticeringen är mycket svår här och den MÅSTE göras, helst av 2 experter, oberoende av varandra vid minsta tvekan och utan att ha läst den andras bedömning och påverkas av det, för att det ska bli rätt!!!

    En person med borderline kan vara en alldeles underbar förälder, medan en annan kan vara helt livsfarlig för barnets psykiska och fysiska hälsa.
    —————
    En stenhård vecka med utbildning i personlighetsstörningar (alldeles för kort men alltid något) borde vara ett MÅSTE för både domare, nämndemän, åklagare, advokater, soc-tanter(som alltför ofta charmas av manipulativa, störda individer med tilläggsdiagnosen psykopati eller sociopati) och BUP-kärringarna. T.o.m psykologer förs bakom ljuset av manipulativa mytomaner, ”som gör allt för att vinna och använder barnet som vapen”, som nån skrev här. Bara ett sånt beteende behöver synas närmare, som jag skrev.

  51. Kao

    Vi vet att det finns män som skiter i sina barn efter en separation.
    Jag anser dock att de pappor som inte skiter i sina barn, men förvägras träffa dem inte ska bära hundhuvet för de männen.
    De har inte med varandra att göra.

    Jag tycker uppriktigt synd om de barn som har en förälder som inte vill träffa dem.
    En del ska kanske inte skaffa barn helt enkelt.

    Ja du har rätt 9 av 10 män är inte pedofiler eller misshandlare.
    Det är något som lyfts fram av media, politiker, feministiska grupper under många år, så att det numera är en vedertagen sanning hos alltför många.

    Nej du lever inte med skygglappar.
    Du lever antagligen och har levt ett vanligt liv som vi andra som ser att de flesta män är normala, generösa, snälla människor.

    Många av de mammor som förvägrar barnen en kontakt med pappan är normala kvinnor.
    Tyvärr blir många itutade att mammor är bäst för barnen och det är ingen som tar dem ur den villfarelsen.
    Det handlar många gånger om att de inte vill dela med sig av barnens kärlek.
    De förstår inte att barnen älskar båda sina föräldrar lika mycket.
    Sjuklig svartsjuka skulle jag kalla det.

    Angående övergrepp är det vanligt att de anklagelserna kommer ganska sent i en vårdnadstvist. Eftersom det är ett steg i att hindra pappan att ha umgänge med barnen.
    Jag anser att alla fall med sådana anklagelser ska utredas, men att båda föräldrarna ska utredas och barnen ska ha bevakat umgänge med föräldrarna. På så sätt kanske de som sprider falska anklageleser tänker sig för innan de gör det. Eftersom det inte gynnar dem i en vårdnadsprocess.

    Utbildning är viktigt när det gäller domare mfl.
    Även en test för att se om man är lämplig innan man antas till utbildningar som socionom, socialsektreterare, psykologer mm.

  52. Lilla My

    ”Många av de mammor som förvägrar barnen en kontakt med pappan är normala kvinnor.”

    Det tror inte jag. Men det beror kanske på vad man lägger i ordet normal. Störda individer är inte sjuka i lagens menin bl a.

    En mamma som begränsar umgänget (tex till varannan helg) tror jag däremot kan vara ”normal”, om än ojämställd och självisk, eller som sagt övertygad om att det är barnens bästa.

    Man bör även vara medveten om att alla mammor som ansöker om enskild vårdnad inte är ute efter att förvägra barnen deras relation till sin pappa. De vill bara ha frid som sagt. Och det finns även pappor som när de förlorar vårdnaden inte vill ha umgänge, eftersom syftet som sagt var att vinna (och fortsätta kontrollera mamman). Och då kan ”straffet” bli att vägra utan att förstå/bry sig om att de som straffas är barnen.

    Det finns alla varianter och vinklingar och det kan ta ett tag innan mönstret visar sig. Men ja mer kunskap och bättre utredningar som sagt.

  53. De här människorna har nog ett flertal besvikelser i bagaget. Ganska säkert en del allvarliga. Tyvärr är väl vårt samhälle så konstruerat att det är svårt att få hjälp. Hade inte läkemedelsbolagen styrt sjukvården så kunde utvecklingen gått åt att fördjupa kunskapen och metoderna för att hjälpa. Det går ju att hjälpa men ofta kan dessa inte se, vill inte se, att deras historia påverkar både deras nutid såväl som framtid.

    Det är kanske inte knutet just till människor med tillhörighet i kyrkan men dess attityder och märkliga tabun omkring sexualiteten har satt spår i generationer långt utanför dess domäner.
    Efter att ha sett detta på nära håll så är det iaf min erfarenhet.

    Är det nödvändigt att knyta PAS till en psykiatrisk sjukdom? Jag tror att man skall lämna de psykiskt stämplade som tewx borderline därhän, PAS i sig är så pass allvarligt att det måste uppmärksammas för dess oerhörda konsekvenser och budskapet går väl fram ändå med tanke på vilka konsekvenserna är.
    Ärligt talat trodde jag inte att PAS skulle ha så svårt att accepteras i vissa ”grupper” men å andra sidan, när intresserade de sig överhuvudtaget för fakta eller för barnen…..

    Att som pappa sitta och beskriva min uppväxt med föräldrar som hade nog med sina egna problem och inte såg barnens, att man själv utsatts för manipulation av sin mor borde för lyssnaren ge någon slags aha upplevelse om att pappan framför dem befinner sig på en en medvetandenivå som inte passar med deras egen uppfattning om honom. Fast för hjärnor med inkrökthet som mest består i cirklar så ter det sig omöjligt. Så vad hjälper det att berätta att man själv inte vill göra om samma misstag, eller få hela grundskolan förstörd, som ens dotter just i den stunden har problem i skolan…Har haft på dagis, fritids….

    De kan ju kan med tre olyckliga personer, två vuxna ett barn ändå kalla det de håller med för verksamhet.

  54. Till Kao, Lilla my. Mia m.fl.

    Eftersom jag har varit inne på denna debatt en del, så vill jag upplysa om att man behöver inte vara anklagad för våld eller incest för att vårdnaden och boendet ska till mamman. Det är så inrotat att mamman är bäst och att man litar på vad hon säger utan betänkligheter.

    Jag har aldrig blivit anklagad för det, som tur är får jag väl säga, men som sagt mamman fick vårdnad och boende i alla fall, trots att hon hade umgängessaboterat å det grövsta. Men det är klart att hade inte jag gett upp och slåss så hade kanske det kommit också.

    Det närmaste våld jag har varit i detta sammanhang var när MAMMAN kastade en hårborste i ryggen på mig så att skaftet gick av.
    Trots det kan nämnas i sammanhanget, att så sent som för ett år sen, så försökte jag genom familjerätt att få till en dialog och ett umgänge med dottern. Efter ett antal samtal så visade det sig i vanlig ordning att mamman helt enkelt vägrade och i samband med det så frågade kvinnan har du misshandlat henne. Jag blev förbluffad och frågade om mamman påstått det. Nej! Men det var hennes egen reaktion på att inte mamman ville samarbeta. Har ni hört? Det är ju kränkande så det skriker om det. Det var alltså den enda orsak hon kunde komma på.
    Hade det inte varit bättre och lägga ner krut på att få dit mamman för samtal åtminstone?

  55. Ping: Offerperspektivet ifrågasätts

  56. Bernt

    Jag är väl medveten om det du skriver. Däremot är min erfarenhet (densamma) att man tex på soc litade på (svalde) det pappan sa utan betänkligheter. Och att de inte ville höra på att han ljög och utsatt mig för hot och våld. Och även i mitt fall är de maktlösa när pappan vägrar att komma på samtal. My way or the highway är det som gäller.

    För mig handlar det alltså INTE om mammor vs pappor utan ”samarbetsovilliga” vs samarbetsvilliga.

    nennebl

    Naturligtvis behöver man inte sätta etiketten personlighetsstörning. Samma kan sägas om alkoholism och ADHA tex. Några ogillar även dessa ”etiketter” medan andra anser att det underlättar att veta vad som är orsaken till olika beteenden.

  57. Mia skrev.
    ”Naturligtvis behöver man inte sätta etiketten personlighetsstörning. Samma kan sägas om alkoholism och ADHA tex. Några ogillar även dessa “etiketter” medan andra anser att det underlättar att veta vad som är orsaken till olika beteenden.”
    Tycker nog att du på ett onödigt sätt blandar ihop sak och person. Ärligt talat, så försvårar du för dig själv med argument som dina. Tycker du att hollywoodfilmer som med generaliserande begrepp ”en schizofren person begick våldsdåd” förklarar/bekräftar nånting för dig? Jag tycker för alla dessa drabbade av svår sjukdom klumpas ihop på ett oerhört förklenande sätt. ”Ernst hade väl uttryckt sig lika okänsligt och taktlöst i förra veckan!
    Schizofrena är de som allra minst står för våld i samhället och de står sig slätt i en värld som tycker den har rätt att på vilket sätt som helst förstärka sina påståenden med etablerade diagnoser. Det här är bara ett exempel men jag ville bara visa på vad man tyvärr i allt för stora grupper tror är ett etablerat sätt att uttrycka sig på. Ett dåligt sätt är det och det drabbar en skara som länge stått utan hjälp i vårt samhälle mest beroende på att läkemedelsbolagen gärna hävdar sin metod för behandling, fastän att resultatet är så skralt.

    Varför fungerar inte de vanliga svenska uttrycken hämnd, besvikelse, bitterhet, brist på hänsyn, egoism osv för dig?

    PAS som begrepp står sig helt klart själv med alla dess konsekvenser och ”rörelsen” förlorar faktiskt en del av sin trovärdighet om man hävdar kopplingar till vissa sjukdomar. Jämför med vad kvinnojouren utsattes för när dess ordförande i Riksorganisationen sa ”män är djur”. Det här uttrycket är ingen slump, speciellt inte av en ordförande och på högsta nivå. Hon fick ju gå men hon hade röstats dit av medlemmar med i stort sett samma smala begreppsvärd. Jfr skandalen med kvinnojouren i Tranås. Det behövdes inga bevis, inga dokument
    och bristen på sunt förnuft får betecknas som skriande. Kommunen tvingade berörda som fortfarande satt i styrelsen att avgå innan den ville fortsätta ge bidrag. Bristen på självkritik inom denna förening får väl anses som total……
    Skandalen om jag får kalla den för det, har ju sin grogrund i just förklenande tankebanor, generella begrepp och dess utbredning är tyvärr förfärande stor, för attityden finns inom kommunens socialtjänst vilka många vittnar om. Tyvärr också inom landstinget. De säger inte ”män är djur” de säger och handlar efter något liknande istället. Det generella tänkesättet är metoden istället för att bygga sitt agerande på fakta.

    Nog kan man vinna medlemmar på ett förenklat och generellt tänkande men dessa medlemmar vill man nog inte ha de är och kommer att vara en bomb som när som helst briserar i ansiktet.

    Igår såg jag en film som på ett enastående sätt griper tag. ”The squid and the whale”Två föräldrar som enbart av egoistiska skäl binder sina två barn till sig, tvingar dem att ta parti mot den andre. Två barn som skoningslöst dras in i vuxenkonflikten med alla dess allt grövre påstående om den andre partens beteenden. En reell provkarta på hänsynslöshet av sällan skådat slag. Det här ingen kvalitetsstämpel på filmen men man kan se den man lyckas glömma varför PAS är så viktigt i sig, för barnen.

  58. Ärligt talat så framstår sättet att knyta vissa grupper till ett beteende lite osmakligt. Med den metoden tvingas man i praktiken faktisk bevisa att den andra parten är ”sjuk”, vilket ju inte gör bevisföringen lättare och faktiskt kan det underliggande motivet bli tydligt(!) när någon gör på ett sådant sätt. På samma sätt ställs den anklagade/utpekade inför situationen att tvingas bevisa att den inte är sjuk osv.
    Om man tror att det underlättar bevisningen att peka på att den andre är sjuk så befinner man sig på en nivå som motsvarar en annan tids häxjakter.

    Hämnd kan vi kalla sjukt osv men det är ju ingen reell diagnos? Borderline är en i sig tveksam och omdiskuterad diagnos men den är absolut ingen förutsättning för PAS.

    Om man för en stund diskuterar diagnoser så måste väl ”multipla personligheter” stå fram som ett särskilt lysande exempel på hur man kan utveckla sina oanade skådespelartalanger i en uppmuntrande miljö. Det här inget uttalat förklenande om de som diagnostiserats på detta sätt utan en förfärande bild av hur ett etablissemang ”vården”, ”psykiatrin” inom och utom landet tvingar människor, i stort behov av uppmärksamhet, in i mönster och sedan sätter stämplar på dessa människor i mycket svåra situationer.
    De flesta som hamnat och kommer att hamna i vården lider vanligtvis brist på uppmärksamhet och har i större delen av sin uppväxt nonchalerats på ett högst medvetet eller omedvetet plan.

    Se på fallet med Tomas Quick. För att få uppmärksamhet så agerande han, skådespelade allt mer och utstuderat allt utifrån sina möjligheter och behov.

    Hur en åklagare, en psykolog, en kommissarie och en advokat kan bli så berusade/förblindade av sin sk framgång hoppas jag innerligt utreds inför skranket. Men Sverige i motsatts till Norge har genom tiderna inte visat prov på nån större förmåga till upprättelse eller erkännande.

    Vad som här i också blir tydligt med generellt tänkande, är att det på ett otäckt sätt går att knyta en psykiskt sjuk person till i stort sett vilka brott som helst. Låt vara att bevisning undanhållits men med handen på hjärtat hur många har undrat över dem…. och gjort det viktigaste av allt, fakta till en minst sagt sekundär faktor…

    PAS är alltså värt en hel, del för att komma till rätta med ett samhällsproblem som alla förr eller senare stöter på, men låt det göra det på goda grunder.

  59. ”Det här ingen kvalitetsstämpel på filmen men man kan se den om man lyckas glömma varför PAS är så viktigt i sig, för barnen.”

    Ovanstående mening vart lite stumpen som Povel kanske sa. Så här ska den se ut.
    ”Det här ingen kvalitetsstämpel på filmen men man kan se den om man lyckas glömma varför PAS är så viktigt i sig, för barnen.”

  60. nennebl

    ”Varför fungerar inte de vanliga svenska uttrycken hämnd, besvikelse, bitterhet, brist på hänsyn, egoism osv för dig?”

    För att det är mycket mer komplext än så.

    nennebl

    ”PAS som begrepp står sig helt klart själv med alla dess konsekvenser och ”rörelsen” förlorar faktiskt en del av sin trovärdighet om man hävdar kopplingar till vissa sjukdomar.”

    Jag tillhör ingen ”rörelse”. Och de som framför dessa teorier tillhör inte heller någon ”rörelse”, de har bara efter mångårig professionell erfarenhet dragit dessa slutsatser. Bla Dr Jane Major i inslaget ovan, Thomas Silfving och Gunilla Nilsson, Aud Dalsegg och Inger Wesche, Dr Tara J. Palmatier…

    Men som sagt, några tycker diagnosen underlättar förståelsen för varför och hur man kan hantera det. Medan andra inte gillar ”etiketter” som Jane Major mycket riktigt också påpekade i inslaget. Och som lekman ska man naturligtvis inte slänga ur sig diagnoser till höger och vänster, som tex ABC och Howling Woman gjorde på Unnis blogg, men man kan använda kunskapen för att förstå och agera därefter som sagt.

  61. Vän till mamman till Adam

    Du har fruktansvärt fel i det du skriver om ”Adam”!
    Om du visste allt skulle du inte skriva som du gör.
    Antar att min identitet inte kommer röjas här!
    Många tycker och tror så mycket.
    Allt man hör från pappor är inte sant!

  62. Vän till mamman till Adam.
    Du begår samma misstag som många andra som kritiserar oss som vägrar låta oss dras med i incesthysterin – du tror att vi litar lika blint på papporna som ni gör på mammorna.

    Jag har läst allt material om ”Adam”, jag vet hur mamman i flera år försökte bli av med Pappa C när hon som vanligt gick vidare till en ny man och skaffade nytt barn. Jag vet att hon misshandlade Pappa C, bland annat genom att kasta en lampfot i glas på honom så att grannarna tillkallade polis. Som de flesta andra män (ex Paul Anka) skyddade han dock sitt barns mor och lät bli att göra polisanmälan.

    När så ”Adam” och en kompis lekte doktor i skolan en dag och mamman kallades till rektorn, uppstod ett gyllene tillfälle för henne. Hon skyllde allting på pappan, trots att pojken bodde heltid hos mamman, och snart hade hon och alla myndighetspersoner som gjort incestanmälningar till rutin, sytt ihop en riktigt ruskig historia. Den här pappan hade inte bara duschat med barnet, pillat på barnet – han hade begått fullbordade våldtäkter!

    ”Adam” som ända fram till Pappa C:s gripande hade sett fram emot den planerade Thailandsresan med pappa och hans nya fru, blev plötsligt livrädd för pappan. Efter ett antal polisförhör hade han lärt sig vad poliserna ville att han skulle säga och så fanns det tillräckligt med material för ett åtal.

    Jag ser en pojke som helt skamlöst och utan en tanke på hans psykiska hälsa, har utnyttjats av sin mor och hennes ”vänner”. Jag ser en pappa som trots all kärlek han hyser för sin son, tvingats ge upp allt umgänge. Nu flyttar han och nya frun utomlands. Kommer ”Adam” att få veta när pappa får nya barn? Kommer han att växa upp i förvissningen om att de lögner han berättade för polisen, gjorde att hans pappa försvann ur hans liv? Ska ”Adam” bli en av de många pojkar som utan en närvarande pappa blir missbrukare och kriminella?

    Jag litar inte på allt man hör från pappor, jag tar reda på fakta innan jag skriver om olika fall. Jag vill att myndigheter ska sluta diskriminera pappor och lära sig skilja mellan sanna och falska anklagelser om incestövergrepp. Jag vill att myndigheterna snarast sätter sig in i PAS-problematiken och förstår att de kan orsaka ett livslångt lidande för barnen som berövas sina pappor och tvingas växa upp med mammor som vävt in lögnen i deras liv.

  63. Ytterligare en video med Jayne Major om PA(S)

    http://www.videojug.com/interview/parental-alienation

  64. Ingrid skriver:
    ”Det är de personlighetsstörda och för deras gränslösa elakhet finns tyvärr ingen bot. Som läkaren säger: ”Domstolarna förstår inte vidden av detta problem och de vill inte sätta etiketter på folk och kalla dem borderline, histrionic personality eller sociopater men dessa personer saknar samvete, empati och medkänsla. Det är inte normala människor, men det är de som går in för att att till varje pris vinna”

    Har själv mycket nära erfarenhet av borderline eller emmetionell instabil personlighetsstörning, en beteckning som är att föredra då det beskriver vad som präglar dessa människor. Kan säja att det är inte elakhet som styr dem, det är förtvivlan,lidande, kronisk depression. De upplever känslor som inte har relevans i verkligheten, de har paranoida tvångstankar.
    Håller med det som läkaren säjer i första satsen ; domstolarna förstår inte vidden av detta problem.
    Det är få som inte har upplevt emmitionellet instabil personlighetstörning på nära håll som förstår vidden av det. Man blir ensam pga att det inte finns någon förståelse. Och när du Ingrid skriver om borderline som gränslöst elaka utan hopp om bättring, så försvårar du för oss alla anhöriga. Vi blir än mer stigmaiserade och därmed mer hjälplösa.
    Det finns numera hjälp, behandling att få numera, DBT, dialektisk beteende terapi.
    Om en person med borderline får hjäp av rätt behandling, så får alla runt denna hjälp, som kan betyda möjligheter till ett normalt liv.

  65. Britt. Det var en nyhet för mig att man kan bota borderline, jag hoppas du har rätt. Jag menar dock att narcissistens totala brist på empati yttrar sig som som gränslös elakhet, oavsett vad syftet är. Så här beskrivs narcissistisk personlighetsstörning enligt DSM IV:
    Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:

    1. Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).
    2. Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
    3. Tror att han eller hon är ”speciell” och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
    4. Kräver stor beundran.
    5. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
    6. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
    7. Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
    8. Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
    9. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.

  66. Missa inte Elsie Johanssons Vinter i P1 ikväll eller lyssna på nätet.
    Hon tar ställning för de manipulerade barnen, de straffade papporna och mot de ljugande mammorna, kvinnojourerna åker med också.
    Hälsar / nenne

  67. Man kan faktiskt bota de flesta psykiska tillstånd. Barbro Sandins arbete med schizofrena står ut på ett särskilt sätt. Att hon motarbetats av läkemedelsindustrin är väl bara deras sätt att bevaka sina intressen och i lugn och ro kunna sprida sina inskränkta ideer om alla de helst vill behandla, med dyra mediciner.
    Ta del av barbros arbete här.
    http://www.lejring.com/sandin.htm

    Lås er för allt i världen inte fast vid diagnoserna då liknar ni faktisk teoretikerna ”män är djur”. Även frusna eller stelna hjärtan smälter någon gång bara nån vill värma det tillräckligt länge. Kanske krävs det en rejäl kris också för att de ska inse sitt behov av andra människor.

  68. Till Ingrid
    Narcissism och borderline är inte samma sak.
    Jag har bara nära erfarenhet av borderline.
    Bordeline kan ha svårt att förstå;
    – andra människors behov
    -att de kan ha fel och att det är ingen katasrof.

    Kanske går det ej att bota borderline helt, men med en behandling som numera finns t.ex på Huddinge sjukhus så kan de lära sig att hantera sin känslomässiga instabilitet och sårbarhet och fungera bättre ihop med sin omgivning.
    Artiklar i DN runt bla.15 okt 2008

  69. Är det borderline sägs det vad jag förstår finnas hopp. Men när det gäller narcissistisk och antisocial personlighetsstörning (och psykopater) så är prognosen mycket sämre och många menar att det tyvärr inte finns bot.

    Vad gäller elakheten (ondskan). Ja vad är ondska? Därom tvistar tänkare och filosofer. Kanske är handlingen inte ond i sig, men upplevelsen av den? Särskilt om förövaren förnekar handlingen och/eller inte tar ansvar.

  70. Nennebl

    Att framföra tankar att de som misshandlar skulle lida av en störning tycker jag verkligen inte kan liknas vid uttalandet ”män är djur”. Och det är säkerligen närmare sanningen att de som misshandlar gör det för att de är störda och inte för att de är män, eller kvinnor.

  71. ps

    nennebl

    ”Även frusna eller stelna hjärtan smälter någon gång bara nån vill värma det tillräckligt länge. ”

    Tror att detta bl a är det som tyvärr håller många kvar i misshandelsrelationer (för länge).

  72. ”Tror att detta bl a är det som tyvärr håller många kvar i misshandelsrelationer (för länge).”
    Jag försökte föra en diskussion om behandlingen av personer som lider av sjukdom min poäng var och är att den bara kan bedrivas av utbildade. Sjukdom hävdar ni ju själva ligger bakom och där behöver jag inte invända. Sättet ni framför era argument på tycker jag kan ifrågasättas. Av den grupp bildade du förde fram var det bara en som förstått faran av att vifta med diagnoser. Misshandelsrelationerna som du tar upp, där kvinnor lever kvar i destruktiva relationer i en förhoppning om att den andra parten ska förstå att han eller hon är älskad är vanligen dömd att misslyckas, är väl inget annat än konsekvenserna, men det har väl inget med en adekvat behandling att göra?

  73. ”Mia
    Är det borderline sägs det vad jag förstår finnas hopp. Men när det gäller narcissistisk och antisocial personlighetsstörning (och psykopater) så är prognosen mycket sämre och många menar att det tyvärr inte finns bot.
    Vad gäller elakheten (ondskan). Ja vad är ondska? Därom tvistar tänkare och filosofer. Kanske är handlingen inte ond i sig, men upplevelsen av den? Särskilt om förövaren förnekar handlingen och/eller inte tar ansvar.”
    Alla människor kan konfronteras om sitt beteende det är så man kan få missbrukaren att sluta skada främst sig och andra. Psykopaten blir ett mycket svårare problem inte desto mindre är konfrontationen själva grunden och som vid alla konfrontationer måste alla mentala vägar till flykt undan problemet stängas/hindras. Alkoholisten är sällan så hårdhudad som den senare men det behöver ni väl knappast upplysas om.
    Värdet av hur våldsmän konfronteras har ju debatterats och jag kan inte se det annat än som nödvändigt och borde vara regel. Främst för offret men också för förövaren, faran är bara fallgroparna, är inte konfrontationen rätt så blir den ytterligare en förnedring av offret.

  74. ” Mia
    Att framföra tankar att de som misshandlar skulle lida av en störning tycker jag verkligen inte kan liknas vid uttalandet ”män är djur”. Och det är säkerligen närmare sanningen att de som misshandlar gör det för att de är störda och inte för att de är män, eller kvinnor.”
    Jag vet inte, men tror du på allvar att jag vill förringa offren för våldet? Jag ser bara en fara i att kategoriseringen gör oss till samma hantlangare av ytliga attityder som ”män är djur” grupper.

  75. nennebl

    ”Jag vet inte, men tror du på allvar att jag vill förringa offren för våldet?”

    Naturligtvis gör jag inte det, tråkigt om du fick den uppfattningen. Vi talar ju om förövarna…?

    Visst finns det fara med att kategorisera, men att belysa att något kan bero på tex störning ser jag inte som något kontroversiellt, även om jag som sagt vet att de finns de som gör det. Även i diskussionen om ”mäns våld mot kvinnor” är det kontroversiellt och PIK att tala om störningar.

    Alla vårdnadstvister beror naturligtvis inte på störning. Alla som misshandlar och PAS´ar är kanske inte heller störda. Men i en del fall tror iaf jag att det är så. Och jag tror även att medvetenhet om detta kan vara till nytta, och kanske t o m till mer nytta (eller iaf ett komplement) till andra rådande teorier. För mig, och andra drabbade, har det iaf gjort en stor skillnad.

  76. nennebl

    ”Jag försökte föra en diskussion om behandlingen av personer som lider av sjukdom min poäng var och är att den bara kan bedrivas av utbildade.”

    Ok och jag gjorde bara en reflektion att anhöriga ofta tror att de kan hjälpa och ”bota” med kärlek.

    nennebl

    ”Sjukdom hävdar ni ju själva ligger bakom och där behöver jag inte invända.”

    Jag talar om störning inte sjukdom.

    Men visst är detta inget som lekmän ska befatta sig med, men kanske inte heller domare och socialtjänstemän. Kanske kan medvetenheten göra att man på ett tidigare stadie tar in annat fackfolk. Vilket kanske gör att såväl offer som förövare får rätt hjälp.

    http://www.dn.se/insidan/diagnosen-hjalp-att-ringa-in-problem-1.225048

  77. Ja visst är det fördjävligt att man etiketterar folk som diabetiker, astmatiker etc. Allt för att få sälja dyra mediciner.

    (obs ironi)

  78. ”Michael
    Ja visst är det fördjävligt att man etiketterar folk som diabetiker, astmatiker etc. Allt för att få sälja dyra mediciner.
    (obs ironi)”
    Din ironi funkar i alla fall på dig själv, där spelar det heller ingen roll att den känns opassande.
    Din medicin blir att läsa Annika Dahlqvists blogg om hur diabetiker mår mycket bättre av att byta till en annan kost. framför allt bort ifrån de kostråd vården stoppat i handen på dem. Fast läkemedelsbolagen kanske bara vill sälja medicin och det lille vän är ingen ironi.
    ———————
    Härom dagen var det ett gripande reportage om de apatiska barnen, beskrivningen av hur terapeuten till slut nådde in ett så totalt slutet barn kanske kan få den mest inbitne stoiker att inse att människan sinne är mycket mer flexibelt och förändringsbart än vad den ytlige betraktaren först vill acceptera. Det finns vägar in i alla möjliga förställningsvärdar och sjukdomar eller störningar kan vi bara tro det så kanske vi kan acceptera att det finns vägar ut.

  79. Vår dotter 3-4 år tappade allt sitt hår till slut av all stress. För de berörda som kunde funderat och stoppat det hela så var inte heller det tecken på något särskilt heller….
    Förutom alla andra tecken på oro, konflikter, samarbetssvårigheter, koncentrationsvårigheter, ja hela räckan av signaler för den som bara tagit en liten paus i verksamheten.
    Jag minns inte längre klart alla detaljer men allt detta nonchalerande och blundande höll på att kosta mig mitt liv av den stress man utsatte mig för.

  80. En kamp mot PAS har jag på min blogg välkomna!
    Läs gärna men kommentare är ej möjliga mer än i undantagsfall.
    http://almostlostdaughter.wordpress.com/

  81. En kamp mot PAS för ett umgänge har jag på min blogg välkomna!
    Läs gärna men kommentarer är ej möjliga mer än i undantagsfall jag hinner inte moderera.
    Jag tillhandahåller även viss allmän info om tvister – anonymt av hänsyn och för att undvika påhopp
    http://almostlostdaughter.wordpress.com/

  82. Det är demonisering, barnet är ledset för pappa har sagt att mamma är elak som inte vill leva med honom. Tryck och Tvång.
    Här finns risken för ett allt grövre övergrepp på barnets uppfattning som en funktion av faderns allt större besvikelse över att förhoppningarna ett återvunnet förhållande inte slår in.
    Vår flicka började på detta viset ge tecken på påverkan. Mamma och Pappa och sig ihop talade hon om. Sedan vart det värre.

  83. Vilket skit snack! Det finns faktiskt bevis i vissa fall, särskilt i adam fallet!! men vissa sjuka människor blundar¨!! Ni kommer ångra er , hur kommer ni känna när adam är vuxen och anmäler er alla för förtal??? Adams pappa gör rätt i att flytta utomlands, han vågar väl inget annat, det finns ju fler barn som är stora nu…!!!!!
    Hoppas han möter dessa som han utsatt!! Ska bli intressant att se vad du säger när nästa offer träder fram!!!
    FY FAN FÖR de som blundar för offren (barnen)

  84. Robbe. Din kommentar visar att du inte läst förundersökningen och domarna avseende Adams far, Pappa C. Alternativt är du så förblindad av tro att du inte ser att detta mål har alla kännetecken på en falsk anklagelse. När Pappa C fick en duktig försvarsadvokat föll hela åtalet ihop som ett korthus. Vittnen hade ljugit och det fanns inte ett enda bevis för att Adam ö h taget varit utsatt för någonting.

    Om du har möjlighet så föreslår jag att du tittar på videoförhören med honom. Alla friska människor inser att det verkliga övergreppet mot Adam är att poliserna får honom att ställa sig på alla fyra och föreställa sig att pappa tränger in i hans analöppning. Läs inlägget om Kapten Klänning så kanske du förstår lite mera …

  85. Jag är väldigt insatt ska du veta!
    Du kan knappast ha sett videoförhören, då de är hemlig handling!! Men om du sett dom, borde du sett en pojke som grät, som var förtvivlad och du borde sett att han inte fick några ledande frågor!! I domen står det att de tycker att förhören är utan ledande frågor och de i hovrätten avslutar sin dom med att de vill understryka att de tror på pojken, men det kanske är något du missat? Likaså rättsläkaren, som såg massor av skador i pojkens tarm, som beror på sexuella övergrepp, eller annat trauma!! Något trauma finns inte i pojkens journal!!!! Pojken har gått i terapi hos en som är proffs på övergrepp mot barn, han säger att det finns inge tvivel på att pojken blivit utsatt av C, men du menar att du vet bättre ??

  86. Du säger att mamman slagit en lampa i huvudet på c, sa han att han hade låst in henne i flera timmar innan? Jag var där!!! Han var inte snäll

  87. Du vet inte ens hälftten av vad c gjort, vill du veta sanningen så kan du skriva till mig.
    Hoppas du vill veta sanningen!!??

  88. @robbe
    ”[…]rättsläkaren, som såg massor av skador i pojkens tarm, som beror på sexuella övergrepp[…]”

    Du skämtar va? Eller tror du verkligen att övergrepp bestående av anal penetration visas i skador i tarmen!?

    Jag säger varesig bu eller bä om fallet ifråga, men jag skulle då aldrig ta dokumentade skador i livmoder och/eller äggstockar som ett ”bevis” för att en vaginalpenetrerande våldtäkt har skett…

  89. om du inte visste det så är analen och ändtarm samma sak!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s