Tvinga inte barn att välja förälder!


Vid Frank Radosh är en 13-årig kille som tvingats fatta det grymmaste beslut ett barn kan ställas inför: Att välja bort en av sina föräldrar. En gång var Vid en riktig liten mammagris, han var som ett ”plåster på mamma Anna” som hon själv uttrycker det. Sedan hans pappa Nino kidnappade honom till Bosnien för drygt två år sedan har hans kontakt med mamma varit i stort sett helt avbruten. Härförleden fick de dock träffas en kort stund på socialkontoret i Trebinje i den serbiska delen av Bosnien där Nino håller sin son gömd, men det blev inte det kärleksfulla möte Anna drömde om. Och antagligen Vid också drömde om, innerst inne.

Vid var tillsagd att inte prata svenska med sin mamma, men flera gånger glömde han bort sig och svarade henne på svenska, innan han bytte till bosniska. Det visade sig snart att enda anledningen till att Nino gått med på att Anna skulle få träffa sin son (som hon har ensam vårdnad om!) var att förmå Anna att häva hans internationella efterlysning. Nu är ju inte Anna rikspolischef och kan givetvis inte göra något åt efterlysningen. Den finns därför att Nino har begått ett mycket allvarligt brott genom att kidnappa pojken och skära av honom från all kontakt med sin mamma och förneka honom det vardagsliv i Sverige han hade tills hans pappa tog honom ur skolan, tvingade honom att tala illa om mamma och till sist kidnappade honom.

Bakom varje barnbortförande finns två vitt skilda historier om vad som hänt, om vem som gjort fel och vem som varit taskig mot den andre. Men hur det än är med den saken så får man aldrig kidnappa sitt barn. I FN:s Barnkonvention stadgas klart och tydligt att barn har rätt till båda sina föräldrar och den som inte begriper det utan tar sig rätten att genom kriminella handlingar bli barnets enda förälder, begår ett mycket allvarligt brott och ska straffas för detta.

Vid har sagt till sin mamma: ”Du har ju Kevin (nya sambon) men pappa har ingen. Därför måste han ha mig.”

Det skär i mitt hjärta när jag hör detta. Ett barn ska aldrig behöva uttala sådana ord. Ett barn ska aldrig behöva välja bort en förälder för att få ha kvar den andra. Ett barn har en oomkullrunkelig rätt att få älska och växa upp med båda sina biologiska föräldrar, oavsett om dessa lever tillsammans eller var för sig. (Det finns några, extremt få, undantag som jag ska återkomma till.)

Det finns gott om kvinnojourer och andra kvinnoaktivister som tycker det är jättehemskt när pappor kidnappar barn men till sista blodsdroppen försvarar mammors rätt att röva bort sina barn. Hur tänker de?

Nu verkar det tyvärr som om det finns pappagrupper som är beredda att försvara pappor som rövar bort barn, eftersom ”mamman och socialen bar sig så dumt åt att pappan var tvungen att sticka”. Hur tänker de?

Ja, visst tyckte vi alla att Betty Mahmoody gjorde rätt som stack från sin galne iranske man när vi läste boken Inte utan min dotter. I efterhand visade det sig dock att storyn kanske inte var riktigt så som hon återgav den i boken. I augusti 2009 dog Seyed Bozorg Magmoody utan att ha fått återse den älskade dotter han döpte till Måne – Matoub och på Youtube finns en film med pappans version. Den heter Without my Daughter och här är första delen. De andra finns där också.

Både mammor och pappor är ofta beredda att skydda sina barns liv med sina egna. Men jag har hittills aldrig hört talas om ett enda fall i Sverige där en mamma eller pappa flytt för att den andre föräldern försatte barnet i livsfara. Verklig livsfara, inte inbillat trams. Jag har däremot skrivit en hel bok om en pappa som fick myndigheternas tillstånd att flytta till Australien därför att deras mamma genom sitt irrationella beteende gjorde att sönerna inte kunde utvecklas i lugn och ro om mamman skulle finnas i deras vardagsliv. I Inte utan mina söner kan man läsa om en pappa som gjorde alla rätt – i stället för att kidnappa barnen gick han igenom vårdnadsutredningar, falska anklagelser, polisingripanden och tvingades se sina söner omhändertagna enligt LVU innan han med lagens hjälp kunde rädda sina söner från en mycket dålig mamma.

Har du inte redan läst min bok så gör det! Den finns att köpa på nätet, exempelvis på Bokus och på AdLibris. Betty Mahmoodys bok sålde i miljonupplagor över hela världen för alla vill läsa om en läskig pappa och en stackars mor som offrar allt för sin dotter. Min bok har bara sålt i ett par tusen exemplar, för ingen vill läsa om en läskig mamma och en stackars pappa som offrar allt för sina söner …

Det är synd det, för om vi kunde sluta se barnen som del i ett könskrig och i stället se dem som egna individer med rättigheter som FN slagit fast, då hade nog världen varit en lite bättre plats. Läs min bok och inse att en pappas kärlek är minst lika stark som en mammas och att alla mammor inte är bäst för barnen. Vill du ha ett signerat exemplar så köp boken via mig: ingridcarlqvist@gmail.com

Vill du läsa mer om just Vids fall så finns det mycket här på SBN och givetvis på mamma Annas egen blogg Och skriv under namninsamlingen för att få hem Vid till Sverige.

Så här beskriver Anna mötet med sonen:

Igår träffade jag Vid.

Igår träffade jag mitt barn som jag inte sett sedan i februari förra året.

En absurd och overklig situation. På ett litet rum på socialkontoret i Trebinje, omgivna av personer från socialtjänsten, skulle ett barn och hans mamma få träffas, få prata, få vara tillsammans för första gången på över ett år…

Jag fick krama Vid, jag fick pussa honom på pannan, stryka honom över kinden, rufsa honom i håret, lägga det bakom hans öra, antagligen det som ingen 13-åring vill att hans mamma ska göra, så… Jag är glad och lycklig, samtidigt som jag tänker på allt som jag inte hann säga.

Men Vid min älskling, lyssna på mig nu noga. Det som jag försökte säga, men jag vet inte om det gick fram… Lyssna nu noga istället. Det är inte mitt fel att din pappa och du inte kan resa utanför Bosnien. Det är inte mitt fel att din pappa är efterlyst och häktad i sin frånvaro, även om det är det som din pappa säger till dig.

Varje människa är ansvarig för sina handlingar. Varje människa har ett val. Och ibland, jag önskar alltid, så måste man ta ansvar för det man gjort, ta sitt ansvar och stå för det. Din pappa har tagit dig från Sverige. Och det var din pappas beslut, ingen annans. Inte mitt. Inte ditt. Det var sorgligt, det var så fruktansvärt onödigt och alla, alla har bara förlorat på det. Du, jag, din pappa… Ingen blev lycklig, ingen blev glad, alla blev bara förlorare. Och även om din pappa säger att det är mitt fel, så är det inte sant. Den som står för beslutet att din pappa är häktad är en svensk domstol. Jag är kanske en stark person, och tack min älskling för att du tror det, även om det nu är din pappa som lurar dig att tro det, men så mäktig är jag inte att jag kan besluta om en häktningsorder. Man blir häktad om man gör något fel. Om man bryter mot ett domstolsbeslut. Inte för jag vill det.

Förstår du det min älskling?

Men du är den sötaste, bäste, tuffaste och hårt kämpande 13 -åringen som finns. Jag är en stolt mamma till dig Vid.

Föräldrar av båda könen kan få en knäpp och inbilla sig att en kidnappning är rätt, trots att de begår ett allvarligt lagbrott och trots att de gör barnen illa. I hela ”knäppen” ingår att de inte förstår att barn som tvingas levda gömda, som förlorar ena föräldern och hela sin trygga omvärld, riskerar svåra psykiska problem. De har sannerligen inte ”julafton varje dag” som George Pesors exfru hävdade under rättegången mot henne. Därför måste alla barnkidnappningar fördömas, alldeles oavsett vilka behjärtansvärda skäl kidnapparen för fram eller vilket kön kidnapparen har.

18 svar till “Tvinga inte barn att välja förälder!

  1. kackerlacka

    Fantastiskt blogginlägg! Jag blir så ledsen av att läsa om Vid, så glad att läsa kring Inte utan mina söner och så mycket medhåll ger jag dig kring att vi öronmärker barnen i vårt förbannade könskrig!
    Helt enkelt ett bra och viktigt inlägg!

  2. Ingrid!

    Tack för ett väldigt bra inlägg. Det är med sorg i hjärtat som jag läser Annas ord till sin kidnappade son. Det är en förfärlig situation att försätta sitt eget barn i när en förälder väljer att kidnappar barnet och hålla det skilt från den andre föräldern.

    Inte heller har det någonting med kön att göra. Det är lika illa när en pappa kidnappar sitt barn som när en mamma gör det. Mest illa drabbar det dessutom det kidnappade barnet, som inte har något att säga till om och som hamnar i en oerhört svår beroendeställning till den kidnappade föräldern.

    Saknade Barns Nätverk ska ha en eloge för att de alltid ställer sig på barnets sida och hjälper föräldrar som förlorat sina barn, oberoende av vilket kön föräldern har!

  3. Mercedes Gill

    Du har rätt, Ingrid – och jag hoppas fler köper (eller lånar), och läser din bok. Jag har läst den och den är välskriven och viktig på så många sätt.

    Bra också att du markerar (din åsikt om), hur detta ämne handlar om både män och kvinnor, pappor och mammor – som är både offer och förövare. Alltid är det dock barnen som är de största förlorarna.

    Spaltkilometer skrivs ju samtidigt om de drabbade mammorna och de manliga förövarna.

    Men få, nästan ingen, vågar dock beröra den parallella, motsatta verkligheten, där papporna är offer. Du är ju en av dem. För det borde du få ett stort journalistiskt pris. Ja, en dag, det är jag säker på.

    Mod. Ingrid Carlqvist.

  4. Hej Ingrid. Tack för ett viktigt och välskrivet inlägg om ett av våra många förfärliga ärenden. Ja, Vids pappa har ingen insiktsförmåga kring att det bara är barnet som far mest illa. Det är det alltid. För barnen spelar det ingen roll om det är mamma eller pappa som bortfört dem. Det är lika hemskt. Jag är så tacksam för dig och alla andra som bloggar om och uppmärksammar de försvunna barnen. Det hjälper alltid lite framåt, lite i taget. Vi hoppas alla att Vid snart får komma hem igen och att hans pappa ska inse att den nuvarande situationen inte är det minsta bra för Vid, som vill och borde få, fritt, älska och vara nära båda sina föräldrar.

  5. Jag får ont i magen när jag läser om mammans möte med sin son. Så fruktansvärt att återse sitt barn på detta sätt. Vilken sorg de båda måste gå och bära på. Oerhört tragiskt…

  6. Vids mamma Anna Frank fick ett glädjebesked i dag – Högsta Domstolen tar inte upp pappa Ninos överklagan. Det betyder att beslutet om att Anna Frank är ensam vårdnadshavare för Vid kommer att vinna laga kraft om ett par veckor. Då kommer Nino att vara tvungen att lämna över pojken till myndigheterna som ser till att han får komma hem till Sverige.

    Håll tummarna för att allt går vägen!

  7. Tommy Jonsson

    Vilket är värst.
    Att ens barn dör eller att man inte far ha en relation med sitt biologiska barn?
    Jag har själv upplevt den senaste varianten i 22 ar i gar.
    Den är oerhört pafrestande och jag önskar inte min värsta fiende att fa uppleva nagot liknande.

  8. D.v.s även i Bosnia, Anna har sen tidigare ensam vårdnad i Sverige.

  9. Tommy, jag känner verkligen med dig. Det är så tragiskt att din dotter inte ens i vuxen ålder ifrågasätter allt hon blivit ilurad.
    Kram
    Ingrid

  10. Ingrid!

    Skönt att höra om Högsta Domstolens beslut. Hoppas verkligen att det kan leda till att Vid får komma hem till mamma!

  11. Lysande skrivet Ingrid.

    Men det skulle vara bra om man fick veta vilka papparättsgrupper du menar. Jag vill inte stödja grupper som inte tänker på barnets bästa. Det får ju inte bli så att man drar alla över en kant så som vissa gör med kvinnojourer och liknande.

  12. Funderare, om jag verkligen får svart på vitt att någon pappagrupp stödjer kidnappare av manligt kön kommer jag inte att tveka att hänga ut dem. Men just nu är det bara rykten och förhoppningsvis stämmer de inte.

  13. Ping: Tvinga inte barn att välja förälder! (via INGRID CARLQVIST) « Ann-Mari's Blogg

  14. Åh, underbara nyheter för Vid.
    Jag håller tummar, tår, dansar soldansen så alla strålar når Vid.
    Om några veckor Vid, är denna svåra resa förhoppningsvis över och du får vila.
    Mitt hjärta blöder för Vid och alla andra barn som blir utsatta för detta av en förälder.

  15. ” augusti 2009 dog Seyed Bozorg Magmoody utan att ha fått återse den älskade dotter han döpte till Måne – Matoub ”

    Han tog vid flertalet tillfällen kontakt med sin dotter när hon nått vuxen ålder. Hon vägrade att träffa honom , och gjorde allt för att han inte skulle hitta henne igen.

  16. Ping: Felten Fabulerar » Blog Archive » Piratpartiet och barnporren — kapitel LXXIV ungefär…

  17. Ping: Linda ? « Ann-Mari's Blogg

  18. Ping: Ingen frihet för Vid – än. « Ann-Mari's Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s