”Kvinnor är djur, tycker inte du det?!”


För ett par veckor sedan såg jag om dokumentären Könskriget, som sändes i SVT 2005 och ledde till åtminstone några veckors rabalder. Alla minns dåvarande Roks-ordföranden Ireen von Wachenfeldts klassiska kommentar, som jag travesterar i rubriken. Människor blev upprörda över att man tydligen ute på landets kvinnojourer betraktade den manliga halvan av befolkningen som ”djur”. Som varelser utan förmåga att tänka och känna och empatisera med sina medmänniskor, som en sorts lägre stående art som kvinnor och barn måste skyddas från. Och skydd fick de på kvinnojourerna som var övertygade om att det inte var lönt att spilla energi på att behandla dessa rovdjur. Deras mantra löd:

– Lämna, lämna, lämna!

Roks avfärdade internationell forskning om framgångsrika behandlingsmetoder och fick dåvarande socialdemokratiska regeringen att dansa efter deras pipa. Margareta Winberg var deras lydigaste marionett och teorin om partnervåld som ett uttryck för könsmaktsordningen blev regeringens officiella politik.

I Könskriget visades tydligt att den inställningen är både ovetenskaplig och kontraproduktiv. Om alla kvinnor lämnar alla män som slår, letar de ju bara upp en ny kvinna att slå och inget har egentligen förändrats.  Att män som misshandlar har psykiska problem och alkoholproblem och en massa andra problem som det finns bot för, intresserade inte dem. Det viktigaste var att hålla fast bilden av goda, oskyldiga offerkvinnor och rysliga, skyldiga förövarmän.

Könskriget var omvälvande för att den satte en helig ko i gungning. Roks skakades i sina grundvalar och sprack och en ny riksorganisation vid namn Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKF, bildades. Kristdemokraten Maria Larsson skrev en skarpt formulerad fråga till dåvarande jämställdhetsministern Jens Orback och krävde ett ”stopp för pengar till det starkt politiserade Roks”.

Sen bytte de ordförande, bad lite halvhjärtat om ursäkt och fortsatte på samma sätt som förut. Maria Larsson är numera folkhälsominister och tycker att Roks gör ett viktigt arbete. Så här svarade hennes pressekreterare när jag för ett år sedan mejlade och frågade vad som hände. Efter det har också länken till Maria Larsson fråga med den fräna kritiken försvunnit från nätet …

Hej!

2005 krävde Maria Larsson i ett brev till dåvarande jämställdhetsminister Jens Orback ett stopp för pengar till det starkt politiserade Roks:

http://www.kristdemokraterna.se/PressOchMedia/Pressmeddelanden/Jamstalldhet/StoppapengarnatillROKS.aspx

Jag undrar vad som hände med detta krav? Såvitt jag förstår fortsätter alliansregeringen att pumpa in pengar till Roks – mer och mer.

http://www.roks.se/nyheter/2009-01-13/mer-pengar-till-kvinnojourerna

Jag vet att detta ligger på Nyamko Sabunis bord men jag undrar ändå vad Maria Larssons inställning är i dag?

Vänliga hälsningar
Ingrid Carlqvist
frilansjournalist, Malmö

Hej Ingrid! Det var den människosyn som Roks högsta ledning visade upp med uttalandet ”män är djur” som var ursprunget till att MariaLarssons interpellation. Mycket har hänt sedan dess och Roks nuvarande ledning tar tydligt avstånd  från detta. Maria Larsson tycker att organisationen fyller en mycket viktig uppgift.
Mvh
/niclas th.

Niclas Thorselius
Pressekreterare för Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister,

Men är det sant? Tar Roks nuvarande ledning avstånd från synen på män som djur som varken kan behandlas eller själva bli utsatta för våld? Det räcker att surfa in på Roks och SKR:s sajter för att inse att det enda som förändrats är retoriken. Partnervåld är i deras värld uteslutande en fråga om kvinnomisshandel och har sin förklaring i ”mäns överordning”. För att ”bevisa” att de har rätt hänvisar de till antalet polisanmälningar, vilket varje tänkande människa förstår inte betyder något annat än hur många som har polisanmält. Det säger ingenting om den verkliga förekomsten av partnervåld.

Varför var det så enkelt att ta till sig det faktum att kvinnor förr skämdes för att de blev misshandlade och att mörkertalet därför var stort, men helt omöjligt att förstå att det är ännu skämmigare för en man att anmäla att hans kvinna slår honom? Och om han faktiskt tar mod till sig och ringer polisen, bemöts han ofta av hånskratt och riskerar dessutom att själv bli gripen eftersom hans kvinna kan säga nödvärn och genast bli trodd.

I går kom en ny kommentar till inlägget om könsdiskriminerande lagar. Jag lägger upp den misshandlade mannens berättelse här, för jag tycker det är viktigt att många sådana här historier kommer ut. Först när vi förstår att partnervåld inte har med kön utan med psykisk sjukdom, personlighetsstörningar och missbruk att göra, kan vi göra något åt problemet.

Man kan skönja en viss ljusning i medierna och domstolarna avfärdar inte längre alla åtal mot misshandlande kvinnor med att de handlat i nödvärn. Men bilden av kvinnor som offer och män som förövare är ändå i det närmaste cementerad och män som drabbas av våld får helt andra råd än kvinnor. Så här säger till exempel relationsexperten Eva Rusz i Aftonbladet i går:

Att sätta en gräns, på samma sätt som man gör mot en trotsig 6-åring, är visserligen inte fel. Hon (Eva Rusz) förklarar:

– Om Torben får en örfil, kan han ta tag i fruns hand och säga: nu får du sluta. Men han får inte misshandla henne.

Här är inlägget från ”Man i landet lagom”:

Jag vet vad Glenn, och kanske även Galahad talar om. Under vårt barns första levnadsår, var min och min sambos förhållande mycket stormigt. Vi bråkade ofta. Min fru led av vad man diagnostiverat som en förlossningsdepression. Hon var vid den tiden mycket lynnig och hade alltid mycket nära till att använda fysiskt våld om jag inte svarade avvärjande eller medgivande på anklagelser eller andra missnöjen hon ofta framförde om mig som person/förälder/medmänniska.

Vid några tillfällen förklarade min sambo att hon skulle ansöka om ensam vårdnad, och att jag inte skulle få se mina barn mer. Hon förklarade att det var lätt, och att hon redan pratat med en mycket förstående myndighetsperson. Jag bröts ned bit för bit. Samtidigt som jag försökte vara en så god far för mitt barn jag bara kunde. Hon hade svåra sömnproblem, och låg ofta vaken långt in på natten.

Ofta riktades ångesten och frustrationen mot mig. Ofta ledde diskussionerna till slagsmål. Vi låg och sov, troode jag. Plötsligt kunde jag i det tysta rummet höra ”- Jaha, så jävla skönt för dig att du kan ligga och sova då!”. Sen var resten av natten timmar av förnedring och detaljerade utläggningar om hur dålig jag var som förälder m.m. Sade jag emot, eller inte höll med, slog hon. Jag får många år efteråt fortfarande hjärtklappning om jag vaknar och hör att personen bredvid mig ligger vaken.

På grund av min sambos sömnproblem hade jag även tagit på mig allt nattvak av vårt barn då vi flaskmatade. All matning, alla nätter, jämt. Något jag i min sambos ögon förstås hade gjort, bara för att kunna kasta det i ansiktet på henne när hon gång efter annan omyndigförklarade mig, och tyckte att hon fink dra hela föräldrabördan själv. Jag förstår idag inte hur jag kunde genomleva den tiden.

Sammanräknat har jag vid flera tillfällen fått trumhinnan punkterad av handflatslag över örat. Vanligt var blåtiror och rivsår i ansiktet. Blödande skärsår i skallen av slag med tillhyggen. En gång kastade hon ett tungt, vasst föremål i mitt ansikte, vilket resulterade i att området kring ögat ovangör svartnade, samt att huden sprack där föremålet träffade.

Första dagen efteråt stannade jag hemma då skador i ansiktet är svåra att dölja. Vid ett arbetsmöte några dagar senare frågade en av tjejerna som deltog mig vad som hänt, syftandes på mina skador. Jag försökte bortförklara saken. Efter mötet stod tjejerna i grupp en bit bort och diskuterade lågmält. Efter en stund kom en av dem fram till mig och förklarade menande att jag nog ”-skulle ta det lite lugnt med frun och familjen därhemma”. Det gick inte att ta miste på vad hon menade med det. Efter det tillfället var tjejerna som deltagit vid mötet märkbart avståndstagande.

”-Men, herregud, du är ju man och kan värja dig”. Jag är nästan två meter lång och ganska vältränad. Hon, liten och späd. Det spelar ingen roll i sammanhanget. Efter en tid stod jag bara stilla och väntade på att hon skulle slå klart så att det skulle ta slut.

Några gånger puttade jag bort henne då jag inte stod ut mer, varpå hon ylande slängde sig på golvet och skrek Hjääälp!! ”-Men, det är ju bara att lämna henne?” tänker säkert många av er. Skulle du lämna ditt några månader gamla barn ensamt med en sådan person? Man är inte i stånd att ens börja genomföra en separation. Stora delar av tiden känner man även att man troligtvis är skyldig till många av de anklagelser man fått höra.

Kvinnor slår ofta sina män, och det finns inget de utsatta männen kan göra åt saken. Mer än att lämna situationen, men det är lika svårt för män som för kvinnor. Jag tror sällan att det är rädslan för de fysiska represalierna som binder en misshandlad människa till sin flickvän/pojkvän/sambo. Man klarar inte av att genomföra det rent psykiskt. Det är vidrigt, och lidandet blir inte lindrigare för att man är man.

Personligen känner jag att lidandet för män snarare förstärks, eftersom det på grund av personer, som exempelvis Berit ovan, i verklighetens samhälle bara existerar kvinnofridsbrott, och kränkning av kvinnor.”

188 svar till “”Kvinnor är djur, tycker inte du det?!”

  1. Så kul att du tog upp just det uttalandet för jag hörde det senast i helgen. Då var det kvinnor som sade det ”män är djur” för att påtala hur himla knäpp kvinnorörelsen har blivit. Eller ska man kalla den mammarörelsen kanske. Ireens uttalande har blivit klassiskt.

    Annars kan jag glädja alla med att min släkt har fått kontakt med de pojkar, som mamman försökte hålla borta från pappan genom att anmäla honom för sexövergrepp och sedan ta socialen till hjälp för att helt och hållet kidnappa dem från honom. Fast de bor i samma land.

    Ungdomar är inte så dumma att de inte vill ha kontakt med sin släkt. Jag är så glad för pojkarnas skull! Och för oss allihop!

  2. Nea Mellberg tidigare verksam i Umeå kvinnojour har visat på med full övertygelse att vi i Sverige har sataniska sekter som offrar barn i ritualer. Nea Mellberg undervisar idag vid Umeå Universitet i genusvetenskap. En queerfeministisk vetenskap svår för många att förstå. Vi speglar här ett ett exempel på hur Nea Mellbergs vetenskap påverkat sunda relationer i en villfarelse att könet är en social konstruktion, m.a.o. att män kan älska män, kvinnor kan älska kvinnor eller djur, barn m.m. Queerfeminismen bottnar i Amerikansk gaykultur och visar inte efter vår studie på normalitet, en sund familjebildning där homosapies är i grunden utvecklad som andra levande arter för fortplantning, perversa avvikelser visas bl.a. i Centrum mot våld Umeå genom Nea Mellbergs medverkan. [Läs mer via länk]

  3. Det kommer sällan något 100% gott av att stanna hos den som slår, man eller kvinna. I många fall är det rätta att lämna den som misshandlar, för det upphör sällan helt, någonsin.

    Dock måste Alla fall Alltid behandlas individuellt, och lika. Oavsett om det är en man eller kvinna som slår/misshandlas.

    Förfarandet att med myndigheters hjälp föra bort sina barn från den som misshandlar, kan vid sällsynta fall vara den enda lösningen. En sjuk människa som misshandlar ger inte upp de personer den kontrollerar i första taget. Ens om de är fysiskt/geografiskt okontaktbara.

    Det som måste ändras i samhälle och inblandade myndigheters uppfattning är att kvinnor alltid är offer. Samt att blint tro på en ensam förälders version av historien.

    Kvinnojourer fyller med all sannolikhet en viktig funktion i de fall en fysiskt svagare kvinna har svårt att freda sig. Dock Måste dessa kvinnojoursarbetare sluta se alla män som samvetslösa våldsälskare. Kvinnor ljuger också, och vet att de ofta blir trodda om de antyder att deras män våldför sig på familjen på ett eller annat sätt.

    Män behandlas alltför ofta kategoriskt som förövaren i familjebråk. Det finns få sätt att ändra den synen. Sannolikt kommer det inte att hända under överskådlig framtid.

    Sorgligt nog har sverige haft många män med en skamligt dålig syn på kvinnor. Framförallt i äldre generationer, där mannen ”tog hand om bilen” och ”försörjde hemmet, tjänade pengar”. De finns fortfarande. Tyvärr kategoriseras och döms merparten av landets män gärna efter dessa sämsta individer, när domar faller i familjefrågor.

  4. Har inte en susning om hur vanligt det är med vare sig våld åt ena eller andra hållet i ett förhållande. Har själv sedan årtionden undrat över alla procentsiffror som flyter runt. Skrev ett mejl till en av Eva Lundgrens adepter för några år sedan och undrade om hon verkligen tror att det är ”många” svenska män som slår/förgriper sig på barn och eller kvinnor etc. Eftersom jag tyckte kvinnan ifråga i mina ögon uttryckt sig som en människa med både eq o iq så blev jag lätt bedrövad av svaret. Siffror har betydelse. % är ett sätt att uppskatta/uttrycka ”allmänna uppfattningar”. Därför önskar jag att folk som i dessa sammanhang svänger sig med siffror och % utan täckning borde vara rädda för någon form av straff. Hur det gick till när stora delar av en hel nation plötsligt gick omkring och trodde att var fjärde man är pervers skulle vara mycket mycket intressant att få grepp om. Men jag inser att det förmodligen är en utopisk önskan.
    Har själv aldrig lyft min hand annat än för att hålla undan kvinnor som viftar och slår. (inget som hörde till vanligheterna som tur var;-))Som tur är har jag aldrig känt mig hotad. Men det är klart att jag aldrig skulle kunnat vifta på det sättet utan att jag hade riskerat straff för misshandel.
    Har talat med mina vuxna barn om dessa spörsmål. En av dem sa häromdagen appropå att jag tycker att något har gått riktigt käpprätt i genusfrågan. Att det ev. med hjälp av Per Ström, IQ o matematiskan (minns inte hennes namn), Arne Wiren o Pelle ?. Inte minst Anna Anka?!? hehe, och säkert några till -håller kanske förnuftet att komma in i det hela. Han svarade: Kan det ske på något annat sätt? Kvinnorna har varit förtryckta, fått spö, förmodligen blivit våldtagna (om man skulle nyttja dagens def) i århundraden.
    Tycker han har en poäng. Tyvärr.
    Delvis antar jag att insatta kan ha olika åsikter om hur historien eg. ser ut. Men för en oinvigd tycks det ju onekligen finnas mycket som talar för att kvinnor har behandlats mer eller mindre som, om inte djur, så åtminstone lägre stående. Naturligtvis finns en massa (marginella?) företeelser som skulle kunna tolkas tvärtom. Ex konstnärers ”dyrkan” av kvinnan osv. Men i stort sett borde man väl kunna enas om att kvinnor inte har haft samma rättigheter. Sedan länge och till tämligen nära dags dato? Samt att Sverige är extremt i en internationell jämförelse. Kan det vara så att pendeln helt enkelt måste slå över. Hämnd är något mycket primitivt. Kanske är det den processen vi förhoppningsvis börjar se ett slut på

  5. Många intressanta tankar bland kommentarerna!

  6. Usch…Slog mig just…Om hämndhypotesen stämmer skulle jag inte vilja leva i Afghnistan,Jemen etc när den processen peakar…I så fall är det samma problematik som borde drabba länder med långvarigt förtryck från en minoritet. Syfafrika osv.
    Eftersom jag inte är Jesus blir jag titt som tätt ruggigt provocerad av att behöva hantera mina förfäders försyndelser. Har bl.a. fått erfara den yttring av kallopsen kring genus som innebär att vi män nu automatiskt befinner oss i en djävligt brant uppförsbacke när det kommer till barn och separation. Logiskt o med tanke på barnen kan allt peka på att barnen borde vara t.o.m. mer hos fadern men familjerätter o vårdnadsutredare kommer till diametrala slutsatser.
    Sjukt.

  7. Ping: ”Kvinnor är djur, tycker inte du det?!” (via INGRID CARLQVIST) « Ann-Mari's Blogg

  8. Ingrid

    ”Om alla kvinnor lämnar alla män som slår, letar de ju bara upp en ny kvinna att slå och inget har egentligen förändrats. Att män som misshandlar har psykiska problem och alkoholproblem och en massa andra problem som det finns bot för, intresserade inte dem.”

    Och om de som stannar i misshandelsrelationer bara lämnar och inte får rätt hjälp att förstå sin egen roll så finns risken att några av dem går tillbaka eller inleder en ny misshandelsrelation.

    Och visst, vad jag förstår finns det för en del av dem som slår ”bot” men kunskapen om att det för en stor del faktiskt inte finns någon ”bot” är minst lika om inte mer viktig i sammanhanget.

    Och i de fallen finns mycket riktigt bara en lösning, att lämna, lämna, lämna. Vare sig man är man eller kvinna, HBT eller Q.

  9. Rättelse

    Jag borde skrivit:

    Och visst, vad jag förstår finns det för en del av dem som MISSHANDLAR ”bot” men kunskapen om att det för en stor del faktiskt inte finns någon ”bot” är minst lika om inte mer viktig i sammanhanget.

    Detta då en stor delav misshandeln, den största?, mycket riktigt består av psykisk misshandel .

  10. Mia för att citera Holberg ”Alla säger att Jeppe super men ingen frågar varför Jeppe super!”

    ROKS et al har effektivt i många år hindrat all typ av undersökningar som berättar varför personer tar till våld i nära relationer. De har bara velat se att män slår för att det är män. Och det är bara män som slå och de slår bara kvinnor.

    Att individer brukar våld i relationer för att utöva makt betvivlar jag inte, men det har nog mer med individ att göra än kön. Om dessa kan bli botade beror nog mer på den egna viljan och förståelsen för vad de gör.

    Sedan finns det säker de med andra, sociala,problem som inte heller kan hjälpas med terapi. De måste komma ut sin situation för att sluta ta till våld.

    Men ALLA, oavsett skäl eller kön måste ta sitt ansvar för sitt agerande!

  11. Och alla oavsett kön och läggning borde få hjälp från avlönade och professionella könsneutrala jourer. Bättre jourer till folket! 🙂

  12. ÖPPET INLÄGG TILL ALLA:

    Vi (de flesta av oss som lägger obetalt tid på att diskutera här och på liknande forum) vet vad som behöver göras. Här är mitt bidrag till en början:

    http://mellanskiktet.wordpress.com/2010/08/03/mansrorelsen/

    Det är grundläggande mänsklig psykologi att den stora mängden människor inte kliver på i början när någonting skapas. De flesta vill inte vara ”den konstiga” (dvs weirdos/freaks) så även om nåt ser kul/bra ut kommer många först när det finns en viss mängd andra där redan. Dvs en rörelse blir till när det redan finns rörelse (momentum)

    Detta är hur människans natur funkar. Mycket får lättare att bli mer, Lite får lättare att bli mindre. Stora saker försvinner sällan – ens om de är usla. Små saker försvinner lätt – även om de är väldigt bra. Det största problemet vi i dessa diskussioner har är helt enkelt att det måste finnas någonting redan för att något av betydelse skall kunna skapas.

    Att försöka skapa utan momentum är som att ställa sig i mitten av en brant uppförsbacke och börja kappcykla därifrån med en person som kommer i fart. Hur får man mer medlemmar?

    Svaret är enkelt: Om folk tror det redan finns hundratals rentav tusentals medlemmar så får man mer medlemmar. Så ”simpla” är vi människor att om det finns många nog människor där redan förutsätter vi i regel att vad som pågår där är nåt intressant/kul – då är chansen större vi vill vara med.

    Detta inlägg postar jag hos Pär Ström, Pelle Billing, Tanja Bergkvist och Ingrid Carlqvist då dessa är de fyra talarna på eventet i Oktober.

    Detta inlägg är att betrakta som en snöboll i rullning 🙂

  13. Bra att man tar initiativ till aktion. Tyvärr är jag lika lite intresserad av att vara medlem i en mansrörelse som i en kvinnorörelse. Men om det finns några som vill engagera sig i en könsneutral ”människojour” som grundar sig på tankar som Erin Pizzeys så är jag på 🙂

  14. Mia, det vi talar om är ingen mansrörelse. Det handlar om att skapa opinion för just det du efterlyser – att vi slutar behandlar folk fördomsfullt utefter kön och slutar tala i feministiska termer om överordning och underordning.

    Men eftersom hela samhällsdebatten nu utgår från att kvinnor är offer och män förövare är det viktigt att visa att detta inte stämmer. Med många exempel på motsatsen får vi folk att öppna ögonen. Människor vill inte veta att de blivit lurade, därför är motståndet hårt.

  15. Mia:

    Det handlar inte om en mansrörelse för män utan en mansrörelse för människor.

    Om dagens kvinnorörelse är något vars praktik man motsätter sig så är en mansrörelse inte en samma/likadan sak fast för män utan en rörelse som är ideologiskt raka motsatsen.

    I några rader på sidan förklarar jag namnet samt att jag personligen utifrån Erin Pizzeys, Christina Hoff Sommers och många andra tänkare anser hela iden med en enkönad rörelse vara en omöjlighet.

    Detta eftersom män och kvinnor inte lever på olika planeter utan i samma hus. Att sänka i värmen i det huset leder inte till att män fryser, det leder till att alla fryser.

  16. Angående att kvinnor får andra råd än män i en våldsfylld relation tycks inte stämma vad gäller Eva Rusz i alla fall, detta råd gav hon en kvinna som relativt nyligt blivit mamma och frågade vad hon skulle göra eftersom hennes man börjat slå henne:
    Eva svarar att (kortfattat) mannens sexuella behov kanske har fått stå tillbaka efter att barnet föddes och att han kanske kanaliserar sin ilska mot mamman och därför är elak mot henne, och tycker därför att mamman ska fundera på hur HANS behov ser ut, och vad kvinnan kan göra för att HAN ska känna sig mer älskbar.

    Så det är nog jämförbart med det råd Torben fick tycker jag, alltså verkar inte ER tycka att män ska stå ut och kvinnor lämna, utan hon tycks anse att man ska visa förståelse oavsett hur vidrigt kvinnan/mannen beter sig.

  17. Erik.
    Du skriver:
    ”Att sänka i värmen i det huset leder inte till att män fryser, det leder till att alla fryser.”
    Detta var ett blidligt sätt att beskriva det på, MEN för att prata efter egen erfarenhet så har vi alla olika uppfattningar, jag kan tycka det är varmt, medan någon annan fryser då vi är individer.

    Alla jobbar vi egentligen för samma sak, jämställdhet där alla har samma förutsättningar och våra barns bästa.
    Att då dra upp ytterligheter för att påvisa struktuella ”fel” gör knappast det trovärdigt i mina ögon/öron, dock så har det tyvärr lyckas att skapa en ”norm” som hävdar att kvinnor är offer.
    Detta är så fel och ger inte bra förutsttningar för en positiv förändring, för det är väl detta vi alla vill?

    Ser med försiktighet på framtiden men hoppas att det snart är dags för en vändpunkt så vi kan skapa en förbättring som vi alla efterfrågar.

  18. @ Nisse

    Jag kan förstå ditt barns syn på saken, men det är en skillnad med att bo i Sverige och övriga världen.

    Vad som förvånar mig är att väldigt få ”feminister” säger ”Tänk vad bra vi har det i Sverige. Nu börjar vi jobba globat med våra frågor”.

    Istället fortsätter de med sina angrepp mot svenska män i sin egen inhemska karusell som bara snurrar fortare och fortare.

    Tacka vet jag kvinnor som t.ex Margot Walström som går ut internationellt och fightas för saker hon tror på, utan att snurra runt här hemma med en massa löst sladder.

  19. Tommy Jonsson

    Bra Ingrid
    att än en gång titta på detta program, det är viktigt då det i övrigt är så tyst kring detta. Att antalet polisanmälningar mot mäns våld ökat torde till en del bero på att kvinnojourerna innan de vill hjälpa en kvinna, kräver att hon har gjort en polisanmälan mot mannen.

    Eva Rusz her enligt min erfarenhet ingen trovärdighet. Hon har i offentligt sammanhang hävdat att Parental Alienation Syndrome, PAS står för Parental Aggression Syndrome och då skulle det vara fråga om aggresiva män.

  20. Många som den radikala feministiska rörelsen hyllar har tagit avstånd från detta utestängande av ett kön. Tråkigt att man gjorde det till ett könskrig. Man borde noga överväga vem som skall få vara remissinstans och undersöka noga vart pengarna våra går. En nyansering krävs för framtiden så inte tredje part drabbas.

    Undrar vilken den svenska skådespelaren som Doris Lessing talar om var ca 1.48 in i inlägget.:

    AHR- Trevligt att höra att kontakt återskapats och se att barn e kloka söker själv svar på ?
    Erik -Bra med öppna dörrar för både kvinnor och män.

    En hel del bra länkar o video försvann då Daddys blogg lades ner, jag hoppas att det finns några som kan lägga upp något av allt det som han förde fram till ytan.

    Jag hittar inte Malous Intervju med Doris L där Doris pratar om feminismen. även E Pizzey tar avstånd i del 2: http://www.youtube.com/watch?v=F36gT5EpDLI

    i denna serie av filmer om extremfeminism och deras orsak till strid. (Det är 6 olika filmer men de förklarar en hel del kring bakgrund, orsak och verkan) :

    En del har inte förstått att det var Sartres fel indirekt att Solana skrev SCUM och sköt Wharol. http://www.womynkind.org/valbio.htm

  21. En Pappa:

    ”Detta var ett blidligt sätt att beskriva det på, MEN för att prata efter egen erfarenhet så har vi alla olika uppfattningar, jag kan tycka det är varmt, medan någon annan fryser då vi är individer.”

    Och hur avgör vi då vem som har rätt?

    Att det bara skulle handla om tyckande är ett utopiskt synsätt som ignorerar vår historia. Redan på 1500-1600 talet utvecklade Galileo Gallilei sätt att bedöma temperaturen med teknologiska hjälpmedel och Daniel Gabriel Fahrenheit skapade kvicksilvertermometern 1724.

    Sålunda kan vi på 2000-talet avgöra vem som har (mest) rätt utifrån en fixerad skala som Anders Celsius skapade 1742 som berättar om det bara är upplevd kyla eller faktisk kyla.

    Att skylla på ”men jag märker ingen kyla” funkar alltså inte längre. Kort sagt, det är inte bara tyckande. Den utopiska bilden av en postmodern värld har skapats på basis av helt falska data.

    ”Alla jobbar vi egentligen för samma sak, jämställdhet där alla har samma förutsättningar och våra barns bästa.”

    Fel! som Katherine Young berättar i sin omfattande forskning på misandry (mansförakt) så betyder inte jämställdhet längre en sak. Jämställdhet står för två helt olika saker.

    1. Jämställdhet genom lika tillfälle
    2. Jämställdhet genom lika resultat

    Har man ett minimum kunskap om logikens lagar så inser man att för att uppnå det sistnämnda måste invididens rättigheter gällande det förstnämnda avskaffas.

    Dvs ingen person kan någonsin förespråka både 1. och 2. samtidigt. Det strider helt enkelt mot planetens naturlagar och förekommer på ett enda ställe i litteraturhistorien. I Orwells bok ”1984.” under definitionen ”doublethink”

    Så på enkel svenska. Samtliga personer som förespråkar alternativ 2 bekämpar samtidigt alla personer vars mål är jämställdhet enligt alternativ 1.

    Du kan alltså inte vara för jämställdhet utan att vara mot jämställdhet. Och de flesta vågar inte säga de är emot jämställdhet vilket lämnar vägen öppen för radikaler att göra precis – vad – de – vill!

    Detta vet inte de flesta för det är enbart personer på hög kunskapsnivå som känner till att det är så det ser ut. Det förekommer en massiv kampanj på högsta nivå för att byta ut jämställdhet via möjlighet till jämställdhet av resultat

    ”Att då dra upp ytterligheter för att påvisa struktuella ”fel” gör knappast det trovärdigt i mina ögon/öron, dock så har det tyvärr lyckas att skapa en ”norm” som hävdar att kvinnor är offer.
    Detta är så fel och ger inte bra förutsttningar för en positiv förändring, för det är väl detta vi alla vill?”

    Nej nej nej och nej!

    Det är inte vad ”vi alla” vill. Alla som kämpar för jämställdhet vill inte ha en likadan värld men ATT säga man kämpar för jämställdhet har blivit ett effektivt sätt att kunna tvinga på folk åtgärder de normalt säger nej till.

    ”Ser med försiktighet på framtiden men hoppas att det snart är dags för en vändpunkt så vi kan skapa en förbättring som vi alla efterfrågar.”

    Någon vändpunkt utöver den vi själva skapar finns inte (det finns miljarders dollar investerad i att genomföra denna ändring, många på hög nivå VILL ha ett mer centraliserat samhälle och det är vad man måste ha för att få jämställdhet i resultat)

    Det är enkel logik. För att kunna skapa lika resultat måste du ha en allsmäktig institution som får tvinga fram lika resultat – som får strunta i grundlagar (som USA:s konstituion) för att deras personliga övertygelser är så enormt mycket viktigare.

    Det är just en vändpunkt i detta jag försöker åstadkomma men de flesta människor är effektivt grundlurade så jag och de människor som deltar kämpar i en extrem uppförsbacke.

    Och det värsta av allt: Allt detta kan jag ge vetenskapliga belägg för. Jag lyssnade exempelvis idag på Jeremy Shearmurs föreläsning ”ideas in politics – problems with liberal feminism” där finns hela resonemanget förklarat.

  22. Altså:
    Simone d b:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Simone_de_Beauvoir

    o Sartre :

    http://en.wikipedia.org/wiki/Sartre

    och det där med feminism och ev. orsak till attt män kallas för djur kontra de som sen funderar och säger att det är männens fel men inte förstått var det kommer ifrån.

    Leroy

  23. Erik, du har så rätt i det du skriver men det är tyvärr inte många som hänger med på det resonemanget. Svenskarna är hjärntvättade efter att under decennier fått ”sanningar” om könsmaktsordning och kvotering nertryckta i halsen. Hur många tänker längre självständigt i dessa frågor?

    Jag intervjuade en polis nyligen, med insikt i arbetet kring kvinnomisshandel. När jag sa att jag inte förstod varför feminister ständigt framställer kvinnor som offer, sa han:

    – Det förstår jag. Det ligger en oerhörd makt i att vara offer. Se bara hur framgångsrikt detta varit för kvinnojourerna och för de kvinnor som vill vinna ensam vårdnad om sina barn …

    Var kan man lyssna på föreläsningen du tipsar om?

  24. Ingrid lyssna till vad Erin P säger i inslag 2 till Polisen… Påminner om det du var med om.

    Varför ingripa?

    Hela rörelsen grundades ju på det som serien tar upp men man kanske glömde Sartre och Simone som många Svenska radikala feminister lyft.

    ;-)roy

  25. Ingrid och Erik

    Vet bara att jag inte skriver under på något som har ordet mans eller pappa med. Det avskräcker bara vissa och lockar till sig andra tyvärr.

    Vet inte om jag rör mig i speciella kretsar men många av de tjejer jag känner kallar sig inte feminister och har inte svårt att ta till sig resonemang kring uttalanden som ”mäns våld” och ”kvinnor drabbas värst…”, dvs de ser igenom det. Samtidigt som en del av de killar jag känner är rätt skeptiska till en del av det som förs fram i papparörelsen. För liksom feminismen spretar åt olika håll så gör/kommer säkert även mans/papparörelsen göra det.

  26. Ps

    Ny länk, sprid gärna…

    http://www.bandhagenblues.se/

  27. Tommy Jonsson

    Leroy
    även du får svara på en remiss inget problem. Problemet under 90 talet var att det var få pappaföreningar som skrev remisser och lobbade i Riksdagen. Mammarättslobbyn var stark och hade som nu pengar bakom ryggen.
    Jag tycker dock att vi trots detta lyckades bra tills bakslaget kom 2006.
    Daddys blogg finns kvar på hans nya blogg.

  28. Mia:

    ”Vet bara att jag inte skriver under på något som har ordet mans eller pappa med. Det avskräcker bara vissa och lockar till sig andra tyvärr.”

    Men det gör inte något som har ordet kvinna/mamma? Lustigt för en sådan av betydlande storlek finns ju redan så den praktiska effekten är att du menar att de får göra så men vi får inte det.

    (Inlägg är på väg upp på Aktivarum med exempel på detta)

    Varför hakar du upp dig på orden mia? Både jag och Ingrid har ju förklarat vad de står för. Att säga man inte vill vara i en rörelse som innehåller ordet man är mest som att vägra dricka Coca Cola för att man inte stödjer bruk av kokain.

    Jag har tydligt förklarat innebörden – att det inte står för vad du sade. Att trots detta få höra en halmgubbe om en annan innebörd är ärligt talat nedslående.

    Här är ett inlägg om just detta ämne. Hur människor falskeligen fåtts att tro språket måste ha en viss symbolisk betydelse.

    http://aktivarum.wordpress.com/2010/06/04/symbolik-hur-spraket-blir-politisk-lekstuga/

    ”Vet inte om jag rör mig i speciella kretsar men många av de tjejer jag känner kallar sig inte feminister och har inte svårt att ta till sig resonemang kring uttalanden som ”mäns våld” och ”kvinnor drabbas värst…”, dvs de ser igenom det.”

    Kvinnorörelsen behöver inte ha de personerna längre. Den är institutionaliserad i de mäktigaste politiska organen och behöver inget demokratiskt stöd överhuvudtaget. Den struntar i vad ni tycker och ni belönar den genom att hitta ursäkter att motarbeta dess konkurrens.

    ”Samtidigt som en del av de killar jag känner är rätt skeptiska till en del av det som förs fram i papparörelsen. För liksom feminismen spretar åt olika håll så gör/kommer säkert även mans/papparörelsen göra det.”

    Mansrörelsen är ingen papparörelse. Om du läser på sidan så finns en lång text som förklarar vad det ÄR. Att komma med argument baserade på vad det bevisligen inte är tycks mig som ett enbart konstigt beteende.

    Mansrörelsen är ingen motsvarighet till feminsismen utan dess politiska/ideologiska motsats. Feminismen spretar för att den är flytande i sitt förhållande till fakta och vetenskap. Vi spretar inte för vi är fasta i vårt förhållande till fakta och vetenskap.

    Kan jag nu få något argument som bygger på något om mansrörelsen som faktiskt stämmer?

  29. Ingrid

    ”Erik, du har så rätt i det du skriver men det är tyvärr inte många som hänger med på det resonemanget. Svenskarna är hjärntvättade efter att under decennier fått ”sanningar” om könsmaktsordning och kvotering nertryckta i halsen. Hur många tänker längre självständigt i dessa frågor?”

    Inte bara svenskarna – lika illa i Kanada. Will Kymlicka förespråkar öppen statligt sanktionerad rasism för att ”skydda minoriteter”. De har försökt i USA också men stoppats av en pytteliten ynklig detalj:

    Vad de vill göra strider mot konstitutionen.

    De har i åratal försökt komma på sätt att slippa följa lagen men ideligen får de höra deras förslag helt enkelt är kriminella där. De har haft större framgång i EU.

    ”När jag sa att jag inte förstod varför feminister ständigt framställer kvinnor som offer, sa han: – Det förstår jag. Det ligger en oerhörd makt i att vara offer.”

    Ja och nej, det ligger en oerhörd makt i att vara offer i länder som Sverige där nitiska statstjänstemän baserar sin självkänsla på iden att staten skall skydda offer men större delen av världen ser inte ut som Sverige.

    ”Se bara hur framgångsrikt detta varit för kvinnojourerna och för de kvinnor som vill vinna ensam vårdnad om sina barn …”

    Eftersom staten har betraktat dem som legitima offer och haft regler som säger att om det handlar om legitima offer så måste de agera. Byråkrater som skyller på att ”vi måste följa reglerna” helt enkelt.

    ”Var kan man lyssna på föreläsningen du tipsar om?”

    Du kan antingen googla ”Jeremy Shearmur – Ideas in politics” (delar 16-18 behandlar feminismens historia, varje del 30 min lång, totalt är det 24 delar)

    Eller så kan du maila mg på aktivarum@gmail.com för en mer detaljerad anvisning jag inte vill ta här.

  30. Erik

    ”effekten är att du menar att de får göra så men vi får inte det.”

    Sa jag att ni inte får göra så? Bra initiativ sa jag, men att jag inte skriver under på det. Lika lite som jag skulle skriva under på någon kvinno/mammarörelse.

    I ditt inlägg hänvisar du till feminism och kvinnorörelse som om det vore något homogen grupp, vilket det alltså inte är. Lika lite som jag tror att en ev mansrörelse kommer att vara det.

    ”…att det inte står för vad du sade”

    Vad sa jag, var?

  31. Tommy Jonsson

    Mia
    jag läste din länk bandhagenblues.se och vill gärna rekommendera denna välskrivna helvetesresa det innebär att bli utsatt för en falsk anklagelse om incest på sitt eget barn i en vårdnadskonflikt.
    Modern tog inte reson förrän hon förstod att hon riskerade att förlora vårdnaden efter 2 år. Trots det korta uppehåll i relationen far dotter är relationen i dag 15 år senare allvarligt störd.

  32. Tommy – det är just det som myndigheterna inte förstår eller bryr sig om. De avfärdar farhågor för falska anmälningar med att ”om de inte är skyldiga så har de inget att frukta”. Här ser vi tydligt hur fasansfull bara själva misstanken är och hur lång tid det tar att återställa den skada som uppstår. Om det ens någonsin är möjligt.

    När ska myndigheterna ställas till svars för alla de mänskliga tragedier de orsakat? När bildas en förening för dessa barn, ungefär som Stulen barndom – barnen som placerades i usla fosterhem? Det är bara en tidsfråga.

    Men varför vänta på att fler barn och pappor får sina liv förstörda? Varför inte göra något nu?

  33. Jag har nu också läst igenom hela texten på http://www.bandhagenblues.se/

    Jag kunde inte sluta läsa. Jag grät nästan stundtals.

    Jag rekommenderar verkligen fler att läsa den. Välskrivet, skrämmande, gripande, hemskt.

    Kan du inte be författaren om att få publicera texten som ett eget inlägg här i bloggen Ingrid?

    Troligtvis skulle den få större genomslagskraft då?

  34. Även jag har just läst bandahenblues, jag håller med: Jag kunde inte sluta läsa!
    Rekommenderas varmt!

  35. MIA!

    I sak har du rätt: en könsneutral kamp för jämställdhet för alla bör ju i sitt namn också vara neutral.

    Skillnaden mellan mansnätverken och feminismen handlar dock om att den senare har en ideologisk (religiös?) agenda. Man kan tillhöra eller stödja en pappa-rörelse utan att ha ett ideologiskt synsätt 0m hur världen är beskaffad. Vad saken gäller för pappa-rörelser är att domstolar ska se neutralt på vårdnadstvister och att media ska sluta upp med att undanhålla fakta. Ett välkänt knep inom journalistiken, vilket Ingrid känner väl till, är att man lätt kan vinkla en företeelse genom att bara välja viss fakta och utesluta annan. Pappa-rörelsen och så kallade mansnätverk vill belysa detta och rätta till felen. Målet måste vara att man i slutändan inte ska behöva finnas. Nu är vi inte där än utan vi får enträget upplysa om de felaktigheter som görs mot män, för att de är just män.

    Men som sagt en könsneutral rörelse borde i sitt namn vara könsneutral. Här kanske du har en uppgift att starta en sådan rörelse. Gör du det är jag din första medlem.

  36. Ingrid:
    Nu måste jag fråga hur du menar att myndigheter ska göra?
    Ska socialen på egen hand undersöka om ett brott föreligger i stället för att l’ämna över till polisen att utreda om brott föreligger.

    Ska socialen på egen hand utreda ifall en anklagelse är falsk eller ej, och hur ska det gå till rent praktiskt?

    Låt oss hitta på tre fall där anklagelser om brott förekommer, två är äkta ett är falskt. I ett senare skede kommer polis fram till att i ett av fallen finns hållbar bevisning, i två av fallen finns inte tillräcklig bevisning.

    Hur ska soc kunna skilja ut den som är falsk redan innan man gjort anmälan? Hur ska de skilja ut den som är falsk efter nerlagd förundersökning? Hur ska soc säkerhetsställa barnens säkerhet?

    I det bskrivna fallet i länken bandhagen blues kan jag se att 2 år känns onödigt lång tid, samtidigt kan jag också se att man från myndighetens sida sätter ner foten till slut.
    Vad skulle man ha gjort innan mamman kom med anklagelsen om brott?
    Det trauma denne pappa upplevde var just från anklagelsen och tiden det tog innan man satte ner foten.
    Vad skulle man ha gjort efter att förundersökning var nedlagd?

  37. Kia W:
    ”Vad skulle man ha gjort efter att förundersökning var nedlagd?”

    Följt rättens dom som förklarade pappan oskyldig till brott, och slutat behandla pappan som skyldig?

  38. Archibald:
    Gjorde man det då?

    I mina fiktiva fall fanns det efter nedlagd förundersökning ett fall som var äkta, dvs att brott hade begåtts men det fanns inga bevis, och ett fall där anklagelsen var obefogad.
    Hur säkerhetsställer man barnens säkerhet?

  39. Ja, det är givetvis svårt, men att kategoriskt lita till 100% på den som fällt anklagelsen blir ju sällan bra.

    Det jag menar är att man som myndighet (soc), som i fallet bandhagen efter en friande dom kan ifrågasätta den anklagande föräldern mer kritiskt.

    Det var ju inte förrän ett helt år efter anklagelsen, och det att mamman ville ha en annan person från soc, som man började ”sätta ner foten” från myndighetshåll.

    Dessförinnan följde man ju blint mammans linje. Ett helt år. Utan att blanda in pappan i processen för att eventuellt själva kunna utvärdera eventuella missförhållanden som rätten skulle ha kunnat missa? Den första domen som friade mannen från incestanklagelserna föll ju redan november 93, och myndiheterna ”satte ner foten”. Ett År senare.

  40. Pär.B

    ”Men som sagt en könsneutral rörelse borde i sitt namn vara könsneutral. ”

    Just så jag tänker. Polariseringen kanske mest bara leder till polimik. För ord har betydelse även om man retoriskt kan ”bevisa” att de inte borde ha det? Feminism för många innebär just också jämställdhet för båda könen och många feminister inte bara välkomnar utan efterlyser även medelemmar av motsatt kön. Men antagligen har även detta ord avskräckt vissa och dragit till sig andra. Så då är väl det bästa att kalla sig jämställdhetsrörelse för att visa vad man vill verka för. Men alla sorter behövs kanske. De som ”polariserar” sig och de tar ett mer neutralt helhetsgrepp samt de som går mer på enfrågesaker sas. Och de senare tillhör jag så nån jämställdhetsrörelse kommer jag inte starta 🙂

  41. För att svara på rubrikens fråga.
    Ja det tycker jag. I bästa fall som en katt, går sin egen väg – är sin egen herre – men söker kärlek. I sämsta fall som en hyena, ständigt jagande rovdjur med alldeles för mycket testosteon. Vanligast är kanske ändå som en skorpion ständigt liggande i bakhåll för att angripa , har inte bara en giftig gadd utan även giftkörtlar.

  42. Archibald:
    Precis, och det är inte första gången jag ser att man låter det ta alldeles för lång tid. Det är en sak att utreda noggrant och att det är därför det kan ta tid, en annan sak att låta det en utredning gå på ”tomgångfart”. I det länkade fallet så upplever jag att det handlar mer om ”tomgång” än noggrann utredning, vilket är helt förkastligt!

  43. KiaW och Archibald. Jag tror att socialförvaltningarna måste göra på ett helt annat sätt. I dagsläget så utgår de från att så fort en anmälan kommer in, kan ett eller flera barn sväva i stor fara. De utgår från att den misstänkte är skyldig och behandlar honom från start som ett monster, som inte ska få veta något om vad han misstänks för och inte få träffa sina barn. Detta är helt orimligt!

    Det första soc måste göra i stället är att ställa kritiska frågor för att se om det ö h t verkar ligga något i anmälan. Med tanke på hur extremt ovanligt det är att biologiska pappor förgriper sig på sina barn, så bör de inta en mycket skeptisk position i starten. Först när något tyder på att misstanken kan vara välgrundad bör man gå vidare, anser jag.

    Pappan måste därefter behandlas som en oskyldig tills han är dömd. Att förutsätta att han inte ska få träffa sina barn, bara för att någon slungat ut en anklagelse är barockt. Det skadar honom men framförallt skadar det barnen! Jag kan tydligen inte upprepa det tillräckligt många gånger: massiv forskning visar att barn som växer upp utan nära relation med sin biologiska pappa löper betydligt större risk att hamna i skolk, missbruk, kriminalitet, promiskuitet etc.

    Känner att jag nog måste skriva ett helt inlägg om detta snart!

  44. Ingrid:
    Då menar du att socialen ska utreda ifall brott förekommit innan de skickar det vidare till polisen som i sin tur ska utreda ifal brott förekommit?

    Enligt den finska undersökningen du hänvisat till vid tidigare tillfälle, så blir upp till 45 barn utsatta för incest per år. Inte många promille av alla barn, men dock väldigt många barn…hur många av dessa hamnar i VT?

    Sen undrar jag också, i mina påhittade fall fanns det ett där brott kunde styrkas och två där brott inte kunde styrkas, varav den ena hade brott verkligen skett.
    Menar du att barnen i alla dessa tre fall ska få oövervakat umgänge med den misstänkte föräldern?

  45. Det som jag aldrig får något bra svar på är varför det inte går att skriva lagar som gör att man med större automatik riskerar någon form av repressalier om man anklagar någon för brott som sedan inte kan styrkas.
    Jag har snabblästa bandhagsbluesen och tänker att det krävs mycket närvoro o energi o pengar o tid o självförtroende att stämma någon för falsk tillvitelse eller vad det kan heta. Man blir falskt anklagad. Chockad. Tänker på barnen/barnen och vill inte surra till situationen värre än det redan är.
    KiaW: Det är klart att man riskerar att göra fel om man mer tydligt uppträder som att fadern är oskyldig tills han är dömd. Men poängen är väl att IQ o andra (inkl undertecknad) tror att lidandet minskar. Att färre misstag görs. Eftersom det är såpass ovanligt att någon förgriper sig (tror jag. Kvinnojourer tror förmodligen annorlunda) är det enkel matematik. Däremot är lidandet för en utsatt människa fruktansvärt. Obegripligt. Får aldrig hända. Men händer och kommer att hända. Oavsett regelverk.

  46. Nisse:
    Kan man bevisa att en anklagelse är falsk (dvs påhittad) kan man också få en fällande dom. Problemet som jag ser det är att en anklagelse per automatik inte är falsk bara för att misstanke inte kan styrkas. Man kan ha anledning att tro att brott kan ha förekommit beroende på vissa omständigheter, dvs det kan finnas omständigheter där en utredning är berättigad även om resultatet av utredningen visar att brott inte kan styrkas. I sådana fall är inte anmälan falsk (påhittad).

    Sen kan jag tycka att 45 barn per år blir utsatta för incest inte är lite…

  47. Kia, inte utreda brott, men kolla om det ö h t finns något fog för påståendet. I dag är det så infernaliskt ordnat att en mamma inte själv behöver gå till polisen. Hon går i stället till soc och svamlar lite vagt om ”konstiga känslor” etc och soc ringer genast till polisen. Mamman kan då säga: Men JAG har inte gjort någon anmälan, jag råkade ju bara säga att jag misstänkte något …

    Om mamman själv fått anmäla till polisen hade hon kanske tänkt sig för en smula. Nu kan hon aldrig ens anklagas för falsk tillvitelse för det är ju inte HON som gjort anmälan.

    Jag vet att du är glad för siffror i absoluta tal, men jag tycker det är betydligt rimligare att tänka så här: Om bara 2-5 promille av alla barn utsätts för biologisk incest och vi dessutom vet att mammor gärna tar till fula tricks för att vinna ensam vårdnad, så kan vi utgå från att det är ÄNNU färre av dem som hamnar i vårdnadstvister som är utsatta.

    Och då är risken så försvinnande liten att det inte är någon fara för barnet att vara med pappa under tiden utredningen pågår. Särskilt i jämförelse med den enorma risk det innebär att skilja barn och pappor åt under flera år och kanske sabotera deras relation för all framtid.

    Betänk också att det är betydligt vanligare att styvpappor slår och utsätter barn för olika övergrepp. Att låta barn som eventuellt utsätts för övergrepp (av någon) bo kvar med styvpappan medan den (oftast) skyddande pappan avskiljs är rent ut sagt dumt.

  48. Ingrid:

    Låt säga att ett barn säger: Jag får studsa på pappas snopp. Mamman berättar för soc, soc anmäler till polisen för att få det utrett. Polisens utredning visar att brott inte kan styrkas, däremot upprepar barnet att den får studsa på pappas snopp.
    Har då mamman falskt (dvs hittat på) anklagat?
    Ska soc inte skicka detta fall vidare till polisen utan kanske själva förhöra barnet?

    För min del anser jag inte att soc ska blanda sig i en brottsutredning alls, dyker misstanke om brott upp är det också polisen som ska utreda och ingen annan.
    Att soc på egen han skulle göra en ”förundersökning”kan äventyra en riktig brottsutredning, och det kan verkligen bli till nackdel för den misstänkte.

    Sen fattar jag inte riktigt vad du menar med styvpappa och pappa…finns ingen utpekad misstänkt blir ju även styvpappa misstänkt och åtgärder vidtas, är pappa utpekad misstänkt förstår jag inte varför det skulle vidtas åtgärder för styvpappa…

    Ja, att prata i promille verkar naturligtvis oerhört lite, ja till och med försumbart….men, det handlar ändå om upp till 45 barn per år varje år som blir utsatta för incest.

  49. Kia, för femton år sedan skrev jag om ett fall som är nästan identiskt med det du beskriver, fast det drabbade båda föräldrarna. 4-åriga flickan hoppade runt i föräldrarnas dubbelsäng en morgon och råkade landa på pappas snopp.
    – Aj! Du får inte hoppa på pappas snopp, sa pappa och skrattade samtidigt som han visade att det gjorde ont.
    Flickan tyckte det hela var väldigt roligt och kom till dagis. Stolt förkunnade hon:
    – Jag hoppade på pappas snopp!

    Det hela slutade med att flickan tvångsomhändertogs, precis i samma veva som hon fick en lillebror. Föräldrarna fick träffa henne ett par timmar i månaden på ett övervakat socialkontor och flickan frågade alltid om de inte tyckte om henne längre nu när de fått hennes lillebror i stället.

    Efter många års kamp fick de hem henne, men skadan var redan skedd. Jag återfick nyligen kontakten med mamman på Facebook och hon berättade sorgset att det aldrig blev som förr. Såren kunde aldrig läkas, tiden de var åtskilda aldrig repareras. Trösten är lilla barnbarnet som nu får all den kärlek mormor och morfar inte fick ge hennes mamma. Allt på grund av ett barns förflugna ord. Tycker du att de sociala myndigheterna gjorde något bra för detta barn?

    Det är EXTREMT ovanligt att barnen berättar någonting alls. Det är mammorna som säger att barnen berättat saker och trots att poliser och psykologer på Barnhusen pressar barnen intill tortyrens rand, säger barnen sällan något. Fanatikerna säger att det beror på att de inte vågar, de sansade ser att det beror på att de inte har något att säga.

  50. I Aftonbladet kan man läsa följande

    ”Kvinna dömd – högg sin man med gaffel”

    Hon misshandlade sin man i fem år, örfilade, bet , rev, knivhotade och slog honom. Ärr från gaffelhugg finns kvar.

    Hon dömdes till åtta månaders fängelse av Solna tingsrätt (8*0,7=5 månader för grov fridskränkning av sin man och deras barn.

    Känns det inte då konstigt att lagen som den relaterar till kallas för en ”Kvinnofridslag”.

    Hade jag varit kvinna hade jag aldrig accepterat ett sådant namn på en sådan lag.

    Nej, nu tycker jag att vi studsar runt med

  51. Ingrid:
    För det första så har du just konstaterat att det kan finnas omständigheter som gör att en utredning om brott förekommit är befogad, hur menar du att en förälder på egen hand ska kunna avgöra om brott förekommit utan att riskera en riktig brottsutredning.
    Det du säger är att en förälder till ett barn som säger något liknande ska antingen utreda själv eller inte lyssna på barnet…

    Du har också konstaterat att det är tiden som skadar värst, och tiden är något man kan göra något åt. Det ska inte behöva ta flera år, dessa fall ska prioriteras.

    Vi vet åtminstånde ett fall där barnet upprepade under förhör det som mamman sade sig ha hört barnet berätta för henne, brott kunde inte styrkas men att det fanns en skälig anledning för mamman att berätta vad hon hört för socialen måste man nog anse vara styrkt.

    Varför barn inte berättar något vid förhör kan jag inte uttala mig om. Det finns ju de barn med fysiska och psykiska tecken på övergrepp som inte säger något, det finns barn utan alla tecken som babblar på och säger det de tror man vill höra.
    Det är svårutrett med andra ord.

  52. Kia, vi har sett så olika saker, du och jag. Jag har aldrig sett ett barn som berättat på ett trovärdigt sätt. Jag har sett barn som ”in a sing song-way” sagt saker som det är uppenbart att någon lärt dem och jag har sett barn som gång på gång säger att pappa inte gjort något dumt, men poliser som pressar och pressar och inte nöjer sig.

    Hur kan du få det jag beskrev till att det var befogat att undersöka?! Det var ju uppenbart att flickan var glad åt det inträffade och en sansad dagispersonal som inte fått lära sig att ständigt leta efter ”konstigheter”, hade kunnat avfärda det hela på två röda sekunder. Och besparat en hel familj livslångt lidande.

    Det är ju just hysterin och övertygelsen om att incest är vanligt förekommande som ställer till allt elände. Detta lidande är tusentals gånger större än de verkliga övergreppen. Först när myndigheterna inser detta kommer vi att nå sans och balans.

  53. Ingrid!

    Det är någonting fundamentalt fel när det är Socialtjänsten som gör anmälan hos Polisen efter att mamman har berättat om sin ”oro” och ”konstiga känslor”. Det de istället borde göra är att ställa mamman mot väggen och fråga henne om hon verkligen tror att något otillbörligt har skett och säga till henne att hon ska göra en anmälan till Polisen så att en utredning kan påbörjas. Det skulle sålla ut en hel del falskanmälningar tror jag.

    Som det är idag agerar Socialtjänsten mellanhand och blir en aktiv del i vårdnadstvisten. Genom att göra anmälan hos Polisen har de tagit sida för mamman och målat in sig i ett hörn. Då är de inte längre en objektiv part, utan part i målet! Det är inte alls bra för rättssäkerheten och den oberoende myndighetsutövningen!

  54. Ingrid:
    Jaha, så barnet måste först ha upplevt det som hemskt för att något ska räknas som övergrepp?
    Ett barn som ännu inte förstår innebörden behöver inte alls uppleva det hemskt just då….men senare…

    Jo, du bekräftade att det finns omständigheter som kan betyda att utredning är befogad genom att berätta om ditt exempel. Hur i all världen menar du att dagisfröken ska kunna veta vad som hänt? Hon hade begått tjänstefel om hon inte lämnade över till polisen för utredning”

    Sen får du nog ta och backa lite…hur i he..te kan du sitta och jämföra lidanden? Det var nog bland det dummaste jag hört!

    Du har ännu inte presenterat hur många som blir anklagade för incest i VT per år, du säger lite svävande att det är vanligt förekommande, men hur vanligt?
    Hur många av dessa är falska i bemärkelsen påhittade?

    Anser du tex att dagisfrökens anmälan var påhittad?

  55. Om jag ska vara helt ärligt, så tror jag att vi i vilken normal familj som helst kan hitta saker som barnen säger som med lite otur skulle kunna leda till en utredning. Jag har en väninna vars barn glatt gick till dagis och utbrast: ”Jag är inte rädd för pappas pille längre!” Hade personalen på min väninnas dagis varit av en annan sort så hade en utredning dragits igång.

    Kontentan av vad vi pratar om är, tycker jag, att man inte ska starta en utredning om övergrepp baserat på en känsla, eller ett enstaka uttalande. Inte heller ska man separera ett barn från någon av sina föräldrar på så lösa grunder! Om det däremot finns mer att gå på, om dagispersonal uppmärksammar avvikande beteende, om det finns fysiska skador, om barnet själv berättar om händelser som är att se som övergrepp, DÅ ska man naturligtvis reagera!

  56. @ KiaW

    Du frågar ”Hur många av dessa är falska i bemärkelsen påhittade?”

    Själv skulle jag uppskatta det till 85%. Du kan läsa mer om varför jag tror det på denna sidan:

    http://www.yakida.se/forklar.html

    Men ”It’s only Rok’n Roll”

  57. Kia, det står dig förstås fritt att tycka att jag påstår dumma saker, men det förvånar mig att du inte ser logiken.

    Om 45 barn varje år utsätts för incest, men hundratals, kanske tusentals, skiljs från sina älskade och viktiga pappor, då är matematiken inte särskilt svår.

    Om dagispersonal och socialtanter använde sitt sunda förnuft i stället för att få fnatt bara de hör ordet övergrepp, så hade mycket lidande kunnat besparas våra barn och deras pappor. Det behöver faktiskt inte vara särskilt mycket svårare.

    Om det KANSKE är så att ett barn utnyttjas av sin pappa, är det då av godo att skilja barnet från honom?

    Om det GARANTERAT är dåligt att skiljas från sin pappa om ingenting har hänt, är det då av godo att låta bli?

    För mig är det enkelt. Svaret på a är nej och svaret på b är ja. Hundra gånger av hundra.

  58. Hundratals, kanske tusentals separeras från sina barn säger du, pga falska anklagelser? Ok, var har du fått de siffrorna ifrån?

    Från BRÅs rapport kan man se att antalet anmälda sexualbrott inom nära relation är mellan 450-600 per år. Detta gäller då alla sexualbrott och inte bara de mot barn.

  59. Ingen vet ju hur många de är, för ingen vill ta fram dessa siffror. Men vårdnadstvisterna har ökat dramatiskt sedan lagändringen 2006 och är nu upp i 4000 årligen. I många av fallen framförs ogrundade anklagelser, både om sexövergrepp och annat.

    Poängen är att massvis med barn berövas sina pappor som de så väl behöver.

  60. KiaW = Katarina Wennstam = extremfeminist

  61. En författare vid namn Jan Henrik Swahn skapade en gång i tiden en lite storm som drog igenom kultursidorna. Han hade tröttnat på att alla debutanter recenserades med antingen:”….sällar sig till det mediokra 80-talet” eller ”…är ett lysande undantag från det i övrigt dystra 80-talet” Han satte sig ner och läste igenom över 1500 (alla tror jag) recensioner i alla stora tidningar och tidskrifter. Och fick således svart på vitt att det ”det dystra 80-talet” i själva verket inte existerade. En majoritet av recesionerna var i kategorin ”….lysande undantag..”
    DET är vad som oroar mig och uppenbarligen andra. Förskjutningen i rättsäkerhet. Märkligheter utan vetenskapligt stöd som plötsligt är sanningar. Feminismen (vad det nu är…) tror jag står inför en minst lika jobbig kollaps som vänsterrörelsen från 60-talet. Det kommer alltid att finnas ”Myrdalar” som försvarar Pol Pot till döden. Men liksom Jan kommer de att bli marginaliserade av sanningen o människors sunda förnuft. Men innan dess har många människor lidet. Fett…som man säger

  62. Såg nyss att jag av någon anledning på ett par ställen förkortat Ingrid Carlqvist med IQ. Du får väl ta det som en komplimang. Eller byta namn till Qarlcvist 😉

  63. @ KiaW eller K. Wennstam om det är bättre?

    Du frågar ”Hundratals, kanske tusentals separeras från sina barn säger du, pga falska anklagelser? Ok, var har du fått de siffrorna ifrån?”

    Låt oss räkna lite på det hela, eftersom du frågar Ingrid.

    1) Antalet vårdnadstvister per år ca 4000 st/år
    2) Antalet falska anklagelser ca 85% (oavsett anklagelse eftersom en vårdnadstvist innebär en separation i olika tid mellan barn o någon förälder)

    Slutsast: Man kan räkna följande
    4000*0,85= ca 3400 stycken barn separeras varje från en förälder pga en falsk anklagelse.

    Obs) Därmed inte sagt vilken typ av anklagelse eller hur länge separationen blir.

  64. @ KiaW eller Wennstam beroende på vilket du vill.

    Visste du att det finns cirka 450 000 personer i Sverige som har en oäkta pappa. Dvs en felaktigt uppgift från mamman om vem som är pappan

    Man kan ju använda en liknelse…hela Göteborg har oäkta pappor.

    Vad tror du är orsaken till att så många har oäkta pappor?

  65. I dagens samhälle dras förhastade slutsatser tyvärr alltför ofta, vilket kan få oerhört tragiska och irreparabla konsekvenser såsom Ingrid beskriver ovan. Barn som tvångsomhändertas under lång tid utan några som helst konkreta skäl utan på rätt luddiga formuleringar om barnets bästa.
    Barnets bästa är att få vara med sin mamma och sin pappa, så länge de inte gör barnet illa på något sätt. Svårare än så är det inte.
    I början av min bloggkarriär skrev jag om några händelser som var de som fick mig att börja läsa och lära om ifrån den bild jag hade av dessa ting till den jag har idag.
    Efter att själv varit utsatt för grovfridskränkning och misshandel av min sambo under flera år kunde jag till slut ta mig ur det hela och levde själv med mina två barn.
    Min dotter som då var 2,5-3 år led av en ilsken svampinfektion i underlivet som vi behandlat enligt läkares ordination under en rätt lång tid.
    Då min dotter alltid haft svårt att sitta stil förutom när hon tittade på TV så hade vi utvecklat en rutin med att jag smorde henne medan hon satt och tittade så att salvan inte skulle smetas av mot annat.
    Vi bodde på bottenplan och TV-rummet vätte mot ett gångstråk där människor ofta passerade.
    Jag hade aldrig tänkt på att andra kunde se när vi satt där och kunde givetvis i efterhand förstå hur det såg ut för en utomstående när jag smorde min lilla tjej. Men reaktionen hade jag aldrig kunnat fantisera ihop.

    Jag står och diskar när det ringer på dörren och där står två polismän som ser rätt upphetsade ut, en av dem känner jag sedan min tid i krogdörren så jag vänder mig till honom och frågar vad som står på varpå han synbart ändrar attityd och ber om att få komma in.
    Väl inne berättar han att en person (som fortfarande stod utanför och stirrade) ringt in och sagt att det pågick en barnvåldtäkt hos mig och de ville veta vad som pågick egentligen.
    Jag kunde givetvis berätta om hennes klåda och visade dem salvan samt gav dem läkarens namn så att de kunde kontrollera uppgifterna.
    Den andre polisen (en ung kvinnlig aspirant) skylde sin avsky mot mig rätt dåligt (om blickar kunde döda vore jag död) och blev synbart ställd när polismannen jag kände bestämde sig för att det räckte så och att de skulle höra av sig om det var något mer. Vilket det givetvis aldrig blev.

    Jag förstår att man blir rätt misstänksam om man ser en person i detta fall en man ”pilla” ett litet barn i underlivet men det är som jag tycker lite magstarkt att utifrån det hon (äldre tant) såg dra den förhastade slutsatsen barnvåldtäkt.
    Är det sannolikt att en person som gör sådant, iklädd ett förkläde, framför en TV och ett oskylt fönster sedan ställer sig och diskar.
    Jag menar jag skulle förmodligen också tyckt att det var märkligt och påkallat myndigheters uppmärksamhet men barnvåldtäkt?!
    Om jag bara går till mig själv så skulle den tanken göra att jag åsidosatte normala resonemang och tillvägagångssätt för att rädda det stackars barnet som våldtogs i detta nu.
    Jag är ännu idag övertygad om att om jag inte känt denna polisman rätt väl (vi tränar ihop och har druckit mycket pilsner i bastun tillsammans) så skulle hela historien tagit en helt annan vändning och hur hade det påverkat mina barn och min levnadssituation?
    En ung ensamstående tvåbarnspappa, aktiv inom såväl barn och ungdomsrörelsen som instruktör på den lokala kampkonstklubben gripen misstänkt för att han våldtagit sin 3-åriga dotter efter att han blivit tagen på bar gärning av en förbipasserande.

    Jag är rätt känd i min stad och det hade inte rått någon som helst tvekan om vem den mannen var för alla som varit i kontakt med mig på något sätt vilket förmodligen skulle ha resulterat i ett totalt raserande av mitt liv oavsett om jag blivit fälld för brott eller ej, pga av en förhastad slutsats över en svampinfektion.

    Frågan jag ställde då var skulle man ha dragit samma slutsats om barnvåldtäkt om det var en kvinna som gjort samma sak??

    En del av svaren jag fick då visade med all önskvärd tydlighet vilken syn många har på män.

    AL ”Borde inte flickan kunnat göra det där själv?”
    Mr G ”Nej hon fixar det inte, blir bara kladd på fel ställen, ska hon bli av med infektionen så måste salvan appliceras på rätt ställe”
    AL ”Då tycker jag att du skulle överlåta det till mamman eller någon annan kvinna, en granne kanske.”
    Mr G ”Hon är inte en del av flickans liv just nu och menar du verkligen att det skulle vara bättre för min dotter att hon blir smord på ett så känsligt ställe av någon främmande kvinna och inte hennes pappa.”
    AL ”Ja, det är inte bra att pappor gör sånt där.”
    Mr G ”Ge mig en enda bra anledning till det”
    AL ”Ni är ju män.”

    Där lade jag ned diskussionen i ren frustration.

    Liknande resonemang står att finna hos åtskilliga människor både i och utanför bloggosfären och det är det största skälet till att jag fortsätter skriva, debattera och lära mig mer om den dubbla standard som vi män tvingas leva efter.

    Vi ska ta barnledighet och dela alla hushållssysslor men när det gäller våra barn så anses vi inte alls vara lika viktiga.
    Splittras familjen så är det för barnens bästa att de får bo och uppfostras av mamma och det räcker om pappa betalar mamma och finns där som barnvakt så att mamma kan ha lite roligt ibland med.
    90% av alla domar om enskild vårdnad går till modern de övriga delar mannen och andra individer, exempelvis mor & farföräldrar på.

    Min poäng är att det råder en dubbel standard, ett sätt att utgå ifrån att en man är ond och begår övergrepp medan en kvinna är god och skyddar sina barn.
    Exempelvis: Två individer som döms för samma brott får helt olika straff pga sitt kön. Detta beror på detta synsätt och inte på medvetna tankar.

    Många skulle inte anmäla en kvinna för samma saker som en man anmäls för eftersom man utgår ifrån att kvinnan är god medan mannen är ond.

    Hade det varit en kvinna som smort min dotter hade troligen inte personen ringt polisen och ylat barnvåldtäkt och polisen hade inte haft det ordet på näthinnan när de ringde på. Situationen hade blivit en helt annan enbart pga könet hos den som utförde handlingen.

    Därifrån är det inte långt att börja fundera över hur många fler fall det finns därute, där män enbart för att de är män granskas, utreds och fråntas sina barn enbart för den förutfattade men inte medvetna uppfattningen om att män är onda.

    Hur många kvinnor har för säkerhets skull mist vårdnaden om sina barn efter en anklagelse om övergrepp som aldrig kunnat bevisas eller motbevisats, för ”barnens bästa”?
    Det är många män som kan berätta sådana historier.

    Är det rimligt att för att en kvinna ska mista vårdnaden om sina barn så måste i princip ett brott bevisas medan för att en man ska mista vårdnaden så räcker det med att en icke bevisbar misstanke finns?

    På en helt annat not.
    Jag är egentligen emot tanken på en mansrörelse eftersom detta automatiskt för tanke till kvinnorörelsens motsatts vilket varken är syftet eller särskilt produktivt.
    Tanken och syftet är bra men namnet lika illa valt som feministernas.
    Varför inte göra en sak av det sunda förnuftet och lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett kön, färg eller åsikt.
    Humanism helt enkelt…

    //Mr G

  66. För det första misstänker jag starkt att om K Wennerstam skulle vara på diverse bloggar och skriva så skulle hon göra det under just K Wennerstam.

    Jag är inte K Wennerstam. Att jag delar vissa bokstäver i mitt namn med henne gör mej inte till henne.

    JJ:
    Varför tror du att barn har oäkta pappor, och vad har det med antalet falska anmälningar i VT arr göra?

    Ingrid;
    Allt jag frågar efter är att få se belägg för det du påstår, inget annat.

    Du säger ju själv att man från ”andra sidan” har skapat en hysteri, att barn ”kanske” blir utsatta för incest.
    Du gör samma sak när du säger att man inte ska vidta åtgärder när misstanke finns, för misstanken ”kanske” är falsk.

    I de allra flesta brott kommer det alltid finnas ett ganska stort utrymme för att en förövare inte blir lagförd, och så måste det vara.
    Hellre fria än fälla, målet är naturligtvis att ingen ska sitta oskyldig i fängelse.

    Detta osäkerhetsutrymme får vi leva med, och man ska absolut behandla den som inte blir lagförd som oskyldig.

    Problemen kommer när det handlar om barn, man vill inte att eventuella fortsatta övergrepp ska fortsätta i de fall där man missat en verklig förövare pga hellre fria än fälla principen, man vill ha nolltollerans.

    Jag ser och förstår dina förslag till förändring, men de innebär trots allt en försämring av barnens skydd vad gäller förövare.
    Jag ser att du menar att de anklagades behov av skydd är större än barnens, att det inte finns så många verkliga förövare och att det är det faktum som gör att risken för barnen minskar.

    Jag förstår alltså vad du säger, jag har ingen aning om jag håller med eller inte då jag inte får se belägg på det du påstår.
    Att ”andra sidans” belägg inte alltid stämmer har jag sett, men det i sig gör ju inte att det du säger är rätt.

  67. Ursäkta KiaW att jag tog och skrev fel, men det var någon som påstod det.

    Svar:
    Jag tror det därför så många undersökningar bekräftar att just var 20:e person har en oäkta pappa.

    Se ett exempel
    http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article126437.ab

    Jag menar på att om en pappa blir falskt anklagad för att vara en pappa åt ett oäkta barn, så kan man kalla det för en falsk anklagelse.
    Just dessa anklagelser eller man kanske ska säga händelser skulle kunna vara anledning till vårdnadstvister i en tingsrätt.
    OM alla de möjliga fall med oäkta pappor drevs till tingsrätten i en vårdnadstvist så skulle vårt rättsystem säcka ihop. Detta är, vad jag vet, den enda enskilda parameter som kan sänka hela vårt rättssytem och som har sin orsaksgrund i form av en lögn från en förälder.

    LÖSNINGEN är att alla barn och pappor DNA testas i samband med barnets födelse. Egentligen är det konstigt att inte mammorna vill vara säkra på vem som är barnets fader, eller?

  68. @ KiaW

    Svar igen på din fråga till Ingrid.

    Här hittar du belägg:
    http://www.yakida.se/forklar.html

    Läs pkt 12 + 15 +30

  69. Nisse, jag såg det och tog det just som en komplimang! 😉

    Galahad, du sätter fingret på den spik jag så envist försöker spika in! Vi människor styrs till stora delar av våra fördomar och om vi dessutom får uppfatta oss själva som ”goda” när vi gör det (rädda barn från att bli våldtagna), så tycks allt normalt sunt förnuft flyga sin kos.

    KiaW, ingen skulle bli gladare än jag om någon eller några forskare undersökte det här så att vi fick faktiska siffror att röra oss med. Jag kan bara säga att min egen 20-åriga erfarenhet av ämnet, alla historier jag hört, alla förtvivlade pappor jag intervjuat, alla internationella rapporter jag tagit del av och alla samtal jag haft med kvinnojoursrörelsen och liknande, gjort mig övertygad om att det som pågår är den största barnmisshandeln vårt land sett och den är dessutom satt i system.

    Ja, det är hemskt att det finns psykiskt sjuka människor som begår brott mot barn och pedofiler som inte förstår att de inte får leva ut sin läggning. Dessa måste vi försöka skydda barnen mot. Men när det inte längre handlar om dem, när det handlar om helt vanliga pappor som anklagas för saker de aldrig skulle drömma om att göra och skärs bort ur sina barns liv – så är det en katastrof.

    Nedmonteringen av familjen, det totala föraktet för män och för barns behov av och rätt till sina pappor är en katastrof vars omfattning vi bara börjat ana. Därför är det så viktigt att vända skutan.

  70. JJ, hur vet du att det är 85% som är falska anklagelser? Och hur många rör sexuella anklagelser? Och hur många av dessa står mamman för?

    Eller är det bara så att det är behändigt att alltid anklaga mammorna? För i många kommentarer här så är mammor inte vatten värda.

    Håller med KiaW, kasta inte ur er siffror om ni inte kan försvara dem. Och sedan använda dessa siffror som underlag för en åsikt kan aldrig bli rätt.

    Och för att det BARA är 45 barn (som vi vet) är utsatta av en vuxen betyder inte att det är slut där. Att det bara är 45 barn som är drabbade. Hade en 5 årig pojke på dagis för många år sedan som ville suga på de andras snoppar. Det slutade med att det var 5 barn som var tvugna att tas om hand men bara 1 barn som finns i statistiken.

    Sen håller jag med Mia om detta att stötta någon av de sidor som finns. Jag ställer mig också på medmänsklighetenssida. Det jag läst av många av feministerna så skakar jag bara på huvudet, inget för mig. Först stöttade jag pappa-rörelsen men ju mer jag ser av dem ju mer skakar jag på huvudet åt dem också. Allt handlar om de vuxna och inte om barnen. Men en förening som slänger sig med felaktiga siffror och en som är homofob, en som anser att en pappa som föredrar sin karriär före barnen och vägrar betala underhåll är en hjälte, en förebild för pappor, en annan som ska företräda pappor som sitter och ljuger på Youtube och kör med skrämseltaktik. Och allt är mammornas fel…så behändigt.

    Nä, 2 fel kan aldrig bli 1 rätt.

  71. Oj, glömde logga in. Det är jag som skrev som anonym 11.06.

    En lite fundering bara. Ingrid. om du inte har siffror eller undersökningar hur kan du då veta detta med att si och så många mammor ljuger, eller si och så många tusentals pappor förlorar? För är det pappornas utsagor som du lutar dig på så undrar jag fortfarande om inte en pappa kan ljuga? Hur vet du att alla talar sanning?

    Det är som att det alltid är så här, att det alltid är mammor som ljuger, att det alltid är pappor som förlorar osv. Du skriver:

    ”det totala föraktet för män och för barns behov av och rätt till sina pappor är en katastrof”

    Det är INTE ett totalt förakt för män, ja det förekommer men det är inte totalt. Varför skriver du så när det inte är det?

  72. Man i landet lagom

    @Mr Galahad
    Det är skrämmande att läsa om påhälsningen av polisen. Låt säga att en annan polis än den du kände ringt på dörren tillsammans med den kvinnliga aspiranten, och en utredning dragits igång med soc inblandad. Då hade dina chanser varit obefintliga.

    Lägg därtill om det funnits en pågående vårdnadstvist, där mamman skiljts från barnen på förekommen anledning. Sannolikt hade dina barn omgående ändå placerats hos modern, eller på fosterhem. Pga lindring av en svampinfektion.

    Jag har två döttrar och fru. I vår familj är nakenhet inget vi reflekterar över. Ibland klär man av sig och tar en dusch eller ett bad.

    Dock slås jag gång efter annan hur nära i tillvaron det alltid ligger till hands att någon kikar in genom fönstret, och ser en naken man befinna sig i samma lägenhet som ett barn.

    Det är vidrigt att ens behöva ha den tanken, någonsin. Men av ditt inlägg att döma finns alltid fog för oron. Ledsamt på 2000-talet.

    Jag är glad att det gick bra för dig, men ändå skakad av läsningen.

  73. Ingrid

    ”…gjort mig övertygad om att det som pågår är den största barnmisshandeln vårt land sett…”

    En person som siktat in sig på barn som far illa av andra orsaker (missbruk, dysfunktinella föräldrar, omsorgsbrist, våld i hemmet, övergrepp…) gör antagligen samma tolkning utifrån sitt icke slumpmässiga urval.

    Det är ett problem och det är bra att det kommer till allmänhetens och beslutsfattarnas kännedom. Men när man hävdar att det är det största problemet (utan fakta) så tror jag att man halkar i diket som jag brukar uttrycka det.

    Det spelar iaf för mig ingen roll om endast 20% av de barn som inte träffar sina pappor inte gör det för att pappan blivit ”utmanövrerad”. Det är 20% barn som man ska se och hjälpa. Och finns det inga bevis om att övergrepp skett så ska inte 20 barn avskiljas från sin pappa för att ev ”rädda” ett barn där bevisen inte räckte. Sans och balans…

  74. @ funderare

    Svaret på dina frågor finns där. LÄS….

    Jag vill gärna hjälpa dig, och ska försöka:

    1) Klicka på länken nedan
    2) Scrolla nedåt så att du kommer fram till första punkten, nr 12
    3) Läs och klicka vidare på intressanta undersökningar.
    4) Scrolla nedåt igen så att du kommer fram till andra punkten, nr 15
    5) Läs och klicka vidare på intressanta undersökningar.
    6) Scrolla nedåt igen så att du kommer fram till första punketn, nr 30
    7) Läs och klicka vidare på intressanta undersökningar.

    http://www.yakida.se/forklar.html

    Hoppas nu det gick bra för dig. Ser du, det kanske är mer än 85%. I Holland har de en falskanmälarratio på 90%, så 85% kanske ändå är lite väl försiktigt räknat. Men 85% är ju ändå framräknat på vad flera framstående forskare kommit fram till, om jag tolkat det hela rätt. Siffran 85% håller matematiskt.

    Läs gärna mera här:
    http://www.yakida.se/jammakt.html

  75. Det totala föraktet som (tror jag) Ingrid talar om är hur män, så ofta att det kan kallas generellt ses som en slags bifigur i sina barns liv.

    Det börjar redan på BB där mannen i princip aldrig tillfrågas om hur han vill ha det eller vad han tycker om något.
    Vidare till BVC där barnmorskorna fortfarande behandlar en som luft och bara tittar på en om man har mage nog att ställa frågor.

    Jag har tre barn nu och har fått samma bemötande varje gång och dessutom så var jag den med erfarenhet och kunskap den tredje gången då min fru var förstagångsföderska där jag redan gjort det två gånger, så inte är det något som är särskilt ovanligt.

    Föräldrautbildningen inför förlossningen handlar till mesta delen om smärtlindring och efteråt om preventivmedel och förlossningsdepression. Som om det var det viktigaste en förälder måste kunna.

    Familjerätten beter sig ungefär som om pappan fick vara där på nåder och när vi separerar så ska mamman godkänna att barnbidraget ska delas mellan mamman och pappan.

    Listan kan fortsätta i princip hur långt som helst men ni fattar vad jag menar.
    Det finns väldigt många super bra tjejer och killar inom dessa områden. Människor som förstår att pappa och mamma är lika viktiga för barnet och att barnets bästa är att få leva tillsammans med dem i de allra flesta fall.
    Men så finns det de där stolpskotten som tyvärr sticker ut och är alldeles för många för att kunna ignoreras.

    Som manlig barn och ungdomsledare har jag många gånger tvingats försvara min förmåga att ta hand om barn som ramlat och slagit sig, har hemlängtan eller av någon annan anledning behöver stöd eller tröst.
    Mina kvinnliga kollegor har såvitt jag vet aldrig behövt göra detta en enda gång.

    Vissa av dessa föräldrar har dessutom ifrågasatt hur det kommer sig att barnen tycker så mycket om mig och vill vara där jag är och börjat luska ifall jag är helt normal. De saker som man frågat om har rört sig omkring allt ifrån langning till mutor och religiös fanatism. I deras ögon kan det inte vara normalt att ett barn kan tycka om att vara med, leka och prata med en man.

    Man tar det inte personligt eftersom jag vet att de bara oroar sig och av media fåtts att tro att det döljer en pedofil bakom varje idrottsledare och buske i hela landet. Men det gör inte hela situationen acceptabel för det.

    //Mr G

  76. MrG, det är din erfarenhet, jag har en helt annan. Betyder det att det alltid är som du har erfarenhet av och i så stor utsträckning att den är total?

  77. Är det ändå inte lite underligt att just M D-L´s Eskilstuna har dubbelt så hög åtalsfrekvens än riksgenomsnittet då det gäller brott mot barn.
    Jag hoppas verkligen att kvaliteten och objektiviteten i utredningarna motsvarar åtalsfrekvensen.
    I så fall så är det bra siffror!

    http://ekuriren.se/ledareasikter/gastkronika/1.465817-efterlyses-politiker-med-civilkurage?articleRenderMode=extra_comment

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/skillnader-i-atal-for-barnsexbrott-1.1148959

  78. JJ:
    Jag håller med dej, DNA-test per automatik hade varit en lösning, jag har själv varit inne på de tankarna. Jag misstänker dock att man då står inför ytterligare frågor angående den personliga integriteten, kontrolldokumentation, alla ägs av staten osv…men jag kan absolut se nyttan.

    Jag är också av den åsikten att när ett barn föds är det barn till båda sina föräldrar, inte som idag att det är bara mammans barn (om mamman är ogift). Är pappan känd innan födsel bör han också bli pappa direkt efter födsel, och då pappa i dess fulla betydelse, dvs även vårdnadshavare.
    Jag kan absolut se fördelen med detta både för män, kvinnor och barn.

    Risken finns kanske att antalet VT ökar, men det är faktiskt inget vi vet.
    Jag vill också minnas att jag även sett argument mot detta som går ut på att risken att modern inte berättar vem fadern är ökar, jag har ingen aning om det ligger något i det.

    Ingrid:
    Det handlar alltså om de historier du fått till dej och inte vetenskapliga bevis?
    Det är väl inte riktigt vad jag hade hoppats på, det blir ju lite som att bygga sin åsikt på ett kanske, ett fel jag sett andra göra på ”andra sidan”.

    Jag ska titta igenom sidan Yakida när jag får tillfälle. Blev lite intresserad när jag såg att man använt sig av den Holländska rapporten som jag är tveksam om översättningen verkligen stämmer.
    Som sagt, återkommer.

  79. Tommy Jonsson

    Funderare
    jag och mnga andra delar nog MrGs efarenheter men vilken erfarenheter har du?

  80. Tommy Jonsson

    Min erfarenhet är att jag blivit ifrågasatt när jag lämnat över BVC besöket till pappan (är hon en känslomässigt frånvarande/kall mamma/förlossningsdepression? har blickarna sagt) Men det är bara att acceptera att inte alla hänger med sas 🙂 Liksom jag blir behandlad som imbicill i en bilverkstad tex. Vad gäller män i förskolan så är det alltid ett välkommet inslag bland såväl barn som föräldrar. Och dem jag pratat med detta om har vi varit överens om att barnen gillar det för att killar busar kanske på ett annat sätt och alltid lika sorgligt när en killvikarie slutar, och att det är fö få män i den världen. Men för 20 år sedan såg man inte många män ensam med barnvagn och få i parken. de är fler nu. och förhoppningsvis får vi se en liknande utveckling även i förskolan. Kanske lite kvotering skulle göra susen 😉

  81. Tommy Jonsson

    Mia
    jag kan förstå att du blev ifrågasatt på BVC. Trycket från andra kvinnor kan nog vara mycket hård om kvinnan inte ammar, börjar arbeta tidigt, lämnar över föräldraledighet till fadern och har växelvis boende för barnet om föräldrrarna inte bor tillsammans.
    Det motsatta är då att den mor som vill vara helt själv med barnet får stöd för detta. I första hand tänker jag då på kvinnor inom socialtjänsten och vänninor.

  82. TJ: Min erfarenhet och tusentals andra….

  83. Tommy Jonsson

    Jo och ibland är trycket även hårt från män som också tror att mammans roll är att ta hand om barnen men att de är fria att göra lite som de vill med den saken 😉

  84. @JJ,

    tack för lästipset. Har du läst allt där själv? För du har ju några fel där.

    Punkt 12. Det är väl ingen hemlighet att kvinnor slåss. Vi har ju tjejgäng som misshandlar och slår.

    Punkt 15. De flesta är från utlandet och därför måste man vara lite försiktig med statistik och uträkningar. Sen har vi ju en känd person med i många av hänvisningarna, Diesen.

    Punkt 30. Ja, inte vet jag var du och Yakida fått siffran 450 000 ifrån. Och att 20% av barnen skulle ha en annan pappa. 2008 skulle det bli 380 000 barn för det fanns totalt 1,9 miljoner barn i Sverige då. Bertil Lindblom, ansvarig för forskningsenheten vid Rättsmedicinalverket, säger att vissa räknar högt på 10% men att han tror att de ligger på ca 2 %. 2% borde bli 38 000 och nog bor de fler i Gbg än så.

    Hittar dock inget med dessa 85%. Var hittade du det och hur är fördelningen? Gäller 85% i alla anmälningar oavsett brott?

  85. Ping: Det var en gång en mansrörelse « Aktivarum

  86. @ Funderare

    Jag personligen har inte läst igenom allt det där. Det får stå för andra och deras bedömningar.

    Men håll med om att det är ganska intressanta tankar ändå, eller?

    Punkt 15. Ja, det verkar vara mycket från utlandet. Kanske beror det på att det finns så lite svenska uppgifter om falska polisanmälningar? Finns det inte en förklaring där hur det räknats ut? Kanske som ett medelvärde av alla kända uppgifter?

    Punkt 30. Jag tror beräkningen är gjord så här 9000000 *0,05=450000. Eftersom det är väl inte bara dom som är barn nu som tidningen anger. Jag menar, vi har ju alla varit barn, och då är det kanske rimligt att räkna på hela befolkningen.
    Tänk om det är så att det är 10%? Det skulle innebära 900 000 personer som har en oäkta pappa.

    Det kan man kalla för ett problem !!!

  87. KiaW, det blir lite ett tröttsamt att behöva upprepa samma saker gång på gång.

    Det finns en hel del internationell forskning som exvis hur ovanligt det är med biologisk incest och att kvinnor slår män lika ofta som motsatsen. Det finns både svensk och internationell forskning som visar att kvinnor också misshandlar barn, att kvinnor får straffrabatt och att kvinnor vinner vårdnadstvister i en onormalt hög utsträckning.

    Men det finns ingen forskning som visar hur missgynnade pappor blir i vårdnadstvister, hur illa behandlade de blir på socialförvaltningar, hur många som tar livet av sig för att de inte får träffa sina barn, hur många som går ner sig i depressioner och missbruk etc etc. Förklaringen är förstås att INGEN VILL VETA att det är så här det ligger till. Kvinnor vill inte släppa den makt de just nu har över familjen och alla fördelar de skaffat sig genom att ständigt spela offer.

    Det enda sättet att få fram detta (om man nu inte själv är universitetsforskare och har obegränsat med pengar och personal) är att lyssna till människors berättelser. Det har jag gjort. Jag vågar påstå att jag är en av dem som hört flest berättelser i det här landet och därför vågar jag dra de slutsatser jag gör.

    Det finns ett område där forskningen är ovanligt tydlig: Barn som växer upp utan nära och god relation till sin biologiska pappa är kraftigt överrepresenterade i skolk, kriminalitet, drogmissbruk, tonårsgraviditeter etc, Med den kunskapen i bakfickan borde myndigheter till varje pris UNDVIKA att pappor försvinner, inte göra sitt bästa för att jaga bort dem ur barnens liv.

  88. Ingrid, internationellforskning ska man inte alltid förlita sig på. I Amerika, där många forskningsprojekt har gjorts och många hänvisar till, så ser allt helt annorlunda ut. Det är tråkigt att redovisningen av Minpappas utredning blev lite fel. Jag tror att den skulle kunna visa på att fel begås.

    Varför skriver du:

    Kvinnor vill inte släppa den makt de just nu har över familjen och alla fördelar de skaffat sig genom att ständigt spela offer.

    Ja, jag tror att det finns kvinnor som så som du beskriver. Men merparten av alla kvinnor spelar inte offer för att få fördelar över familjen.

    Men jag fortsätter att fråga, hur vet du att allt de berättat för dig är sanning?

    Jag har stött på en sådan pappa som ansåg att alla hade svikit han osv. Och alla som inte kände han tyckte synd om han, tänk hur samhället kan bete sig mot en pappa. Sanningen var att han fått alla chanser man kan få. Av alla.

  89. Funderare

    Tänk typ en sådan pappa har jag också stött på. Däremot var det han som otroligt nog fick in mig på spåret att det finns ”äkta utmanövrerad” pappor också (ergo falskt drabbade i båda lägren sas).

  90. Kära, rara Funderare! Jag har jobbat som journalist i 30 år. Givetvis sitter jag inte bara och lyssnar på någon, jag läser igenom alla papper och kontrollerar det som går att kontrollera. När samma historia upprepar sig gång på gång, från pappor som är helt oberoende av varandra, från alla Sveriges hörn, när vårdnadsutredningar ser exakt likadana ut, när formuleringarna är desamma, när pappan avskiljs utan minsta bevis, när det mammor säger tas på största allvar och det pappor säger avfärdas – ja, då är det faktiskt inte så svårt att se att här finns ett gigantiskt systemfel.

    Och det är ingen slump. Det är resultatet av 20-30 års intensiv feministpropaganda och jag har i olika blogginlägg redogjort för snart sagt varje aspekt av detta. Om du fortfarande tror att det jag skriver är lite hipp som happ, baserat på några enstaka pappor som kanske ljuger för mig, ja, då vet jag inte vad jag ska skriva för att få dig att förstå.

    Ibland måste man generalisera för att debatten ska bli begriplig. När jag skriver att kvinnor fått makten över familjen och vinner fördelar genom att spela offer, så talar jag om ett samhällssystem. Inte om varenda kvinna i Sverige. Men eftersom samhället (myndigheterna, lagstiftarna och medierna) betraktar mammor som de primära vårdnadshavarna och anser att ”mäns våld mot kvinnor och barn” är något som måste motverkas med EN MILJARD KRONOR på fyra år, så finns det kvinnor som utnyttjar detta.

    Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Den grupp som samhället för närvarande gynnar kommer att dra nytta av detta. Oftast går det längre och längre, ända tills massorna blir uppmärksamma på orättvisorna och då svänger pendeln över. Helt och hållet. Och så har vi ett nytt samhälle där den tidigare missgynnade gruppen ska gynnas, på bekostnad av den tidigare gynnade.

    Mitt envisa arbete här på bloggen handlar om att försöka få människor att se vilken grupp som just nu är gynnad och vilka konsekvenser det får för pappor och barn. Jag vill att alla ska upptäcka detta innan det gått så långt att pendeln måste svänga över helt. Så att papporna ska börja gynnas på mammornas bekostnad …

    Är detta verkligen helt omöjligt för dig att förstå?

    Egentligen är det för dumt att säga, men jag gör det ändå: Jag är ingen kvinnohatare. Mitt engagemang är humanistiskt och riktar sig mot de många pappor och barn som far illa i dagens matriarkat. Många av mina allra närmaste vänner är kvinnor, jag älskar dem alla! Jag älskade min mamma, min farmor och min mormor, jag älskar min faster och jag älskar min styvdotter.

    Världen är full av fantastiska kvinnor. Och män. Men den är också full av elaka och dumma kvinnor. Och män. Om samhället gynnar kvinnor kommer de elaka och dumma kvinnorna att utnyttja detta, precis som ett samhälle som gynnar män kommer att utnyttjas av de elaka och dumma männen.

    Capisce?!

  91. Tommy Jonsson

    Ingrid
    jag tar mig friheten att lägga in en länk till ett av USAs mest kända fall av umgängessabotage eller Parental Alienation.
    Det handlar om Alec Baldwin och Kim Basingers separation och hans kamp för en fortsatt relation med sin dotter. Han har skrivit en bok om Parental Alienation.

    http://www.google.se/url?q=http://www.dailymotion.com/video/x6zs18_alec-baldwin-writes-about-parental_people&sa=X&ei=0zJbTNzKCoWKOKzkkdgN&ved=0CC4QuAIwBA&usg=AFQjCNE_KINhAZznHnQHamm4kYd724ynSA

  92. Tack, Tommy. Jag har skrivit en hel del om Alec Baldwins kamp här och även läst hans bok. Hade funderingar på att ge ut den på svenska, men den är nog tyvärr lite för amerikansk. Annars tror jag att en kändis öde skulle kunna få folk att förstå.
    Kanske …

  93. Har sett disskutionen om falska eller sanna anmälningar, ett enkelt vis att innan anmälan göra något oavsett om man är privatperson eller soc. Prata med polis eller åklagare innan anmälan kan göras både anonymt eller inte då har man bättre beslutsunderlag att gå på.

    Jag vet även att det finns ett fall där JO tyckte soc borde gjort på det viset som jag förstått det.

  94. Ferat Korkmaz

    När jag pratar med äldre familjemedlemmar och släktingar skakar det bara på huvudet med en förvirrad blick och med repliken, ”det var bättre förr” dvs. det har aldrig haft några som helst vårdnadstvister eller tjat om vårdnad om barnen vice versa.
    När man i regel pratar om gamla tider tycker man att det var gammalt, omodernt och odemokratisk på den tiden.
    Men nu när man befinner sig i ett ”modernare, jämlikare samhälle” visar det sig vara ännu mer odemokratisk, orättvist eller knasigt.
    Jag vet inte om ”utveckling” av vårt samhälle gjort oss till mer cyniska, osympatiska varelser.
    Ännu värre är påföljden efter en separation då med följder av att barn används som levande sköldar. Jag blir inte längre överraskad eller snarare förvånad att många människor har upplevt eller har någon bekant som råkat ut för det värsta, nämligen att barnets ena förälder medvetet hjärntvättat (PAS) barnet till följd av att hata sin andre förälder eller med försök att kapa och strypa kontakten till ena föräldern.
    Vi vet alla att det finns orättvisor i dagens rättssystem gällande vårdnadstvister, diskrimineringar hos socialtjänsten och många andrar instanser. Tyvärr är papporna utan diskussion den grupp som råkar illa ut värst, utan något som helst skyddsnät i dessa frågor.

    1-Om vi har ett rättssystem som inte fungerar i praktiken?
    2- Om vi har regelverk som skapar mer trubbel under vårdnadstvister, som dessutom gynnar enbart mammor.
    3- Om vi låter ett barn växta upp med en förälder, och gro ett hat mot andre föräldern.
    4- Vad kommer hända om 15-20 år, vilket otryggt samhälle väntar oss då, vilken familjebild kommer dessa skilsmässobarn få?
    Jag tycker inte att man behöver vara Einstein för att komma till denna slutsats, svaret är givet och det skrämmer mig! Den ”lyckliga familjebilden och tron” kommer att förbli ett minne vi kommer att läsa i historieböcker…
    Då önskar jag mig att hoppa in i en tidsmaskin och vrida klockan tillbaka…

    Ferat Korkmaz/Pappa älskar dig.

  95. Ingrid:
    Anledningen till att det blir upprepningar beror helt enkelt på att jag inte får svar på frågorna jag har. Nu menar jag inte att du inte svarar, men svaren ger mej inget svar.

    Internationell forskning är svår att applicera på sverige och svenskar beroende på vilket land, kultur och system de är gjorda i, forskningsresultat från länder med närliggande kultur och system kan dock ge en indikation om hur det kan vara även här.

    Jag har nu tittat lite närmare på den holländska rapporten, och jag måste medge att den är intressant, dvs kapitlet om sexuella anklagelser där det också förekommer VT.

    Till att börja med pågick undersökningen under 4 år, mellan 2003-2007, och det handlar om 42 fall. I 95% av fallen lades förundersökningen ned.
    Av dessa 95% fann man 86% med allvarliga brister och i 9% fanns otillräckliga uppgifter men fortsatt utredning är meningslöst.

    Om dessa 42 fall är alla fall som anmäldes under denna 4-års period där VT samtidigt pågick går inte med säkerhet att säga, jag kan inte få fram det med automatisk översättning och vän med begränsad kunnighet i Holländska.

    Nå, några av fallen som tas upp är bla:

    – En tvist om en 5 är gammal flicka. Pappa blir sexuellt anklagad av morfar, mamma blir sexuellt anklagad av en vän till både mamman och pappan. Åklagaren beslutade att inte åtala.

    – tre fall där barnets agerande och beteende gällande sexuella kommentarer eller sexuella spel i lekar mellan barn möjligen kan förklaras av skilsmässan i sig i kombination med att beteendet inte var onormalt för åldern.
    I alla tre fallen var det mamma som anklagade pappa.

    – Två fall där mamma anklagar pappa. Det ena flera månader efter skilsmässan. Misstanke uppstod då barnet var sjukt och uppvisade visst beteende när stolpiller skulle användas. Mamman gjorde då sammankopplingar med andra beteenden. Läkare intervjuar föräldrarna (står inget om resultatet dock.)

    Det andra fallet anklagar mamma pappa, de är uppe i en VT. Hon anklagar honom för förskingring (?)men får avslag.
    Hon försöker igen och vill att umgänge ska stoppas, men får avslag.
    Efter några månader uppstår misstanke igen efter att barnet varit hos fadern och läkarundersökning sker, man finner då utvidgning av slidan.

    Expertgruppens uttalande är att bakgrundsförklaringen kan inte skiljas från de rättsfall av umgängesrätt när en process är nära förestående.

    – Ett fall där pappa anklagar mamma och nya pojkvännen. Pappa samtalar med sitt barn och spelar in., samtalet verkar inövat.

    – Ett fall där pappa och nya flickvännen anmäler mamma och nya pojkvännen.
    Pappa blir arg över att polisen inte tar det på allvar och faxar ytterligare information om övergreppen:
    Barnen våldtas systematiskt, andra barn är också inblandade. Det finns videoinspelningar på våldtäkterna som säljs på ett cafe dit mödrar och barn går. En typ av brottslig organisation och pappa fruktar sitt liv…

    – Ett fall där mamma anklagar pappa och får av ”ungdomsvårdsbyrån” att dra in umgänget. Ett halvår senare tar pappa kontakt och vill träffa sitt barn, vilket mamma går med på. Barnet börjar i samma veva klaga på smärtor i underlivet och efter undersöknig fastställs bakteriell infektion. Mamman vänder sig till barnläkare och barnpsykolog, men övergrepp kan varkern beräftas eller uteslutas. Då tar mamman kontakt med en synsk person och får bekräftelse….

    – 4 fall där flera anmäls för sexualbrott och andra brott, anmälningar kommer in från båda sidor, samt där press meddelas och webbplatser finns.

    Om jag förstått det hela rätt var syftet med undersökningen till stor del att se mönster, vilket också gjordes och de är redovisade. Jag vågar inte dra några direkta och med säkerhet några slutsatser på dessa mönster, men som jag uppfattade det så kunde man inte skilja ut de verkliga fallen av övergrepp från mönstret.

    Vad jag däremot kunde förstå var att fullt så enkelt som att säga att de 95% var falska (I bemärkelsen påhittade) stämmer inte. Inte ens kunde man säga att de 86% var falska.
    För att ge några exempel så kunde man se i några fall att det kanske kunde finnas en annan förklaringsmodell, i en del kunde man se att anmälningsbenägenheten funnits redan förut av samma brott mot andra.

    Sen finns det de fall man ser att en eskalerande konflikt föreligger, här blir också (i de exempel som ges) fler inblandade, bla vänner, nya partners, mor och farföräldrar. I de fallen skulle man nog kunna tala om falska anmälningar som har sitt ursprung i konflikten.

    De fall som man kanske också skulle kunna lägga till falska anmälningar är de där det är uppenbart att det som sägs inte är rimligt (tänker på våldtäktsvideos som säljs på cafe där mödrar och barn träffas, eller där en synsk berättar om övergrepp)

    Vad jag också kan få ut av undersökningen är att det långtifrån alltid är mammor som anmäler. Det är pappor, far-och mor föräldrar, nya partners och och vänner också.

    Anmälan sker inte heller mot pappor enbart utan även mot mamman och nya partnern, farfar, morfar och vänner.

    Undersökningen tar inte upp ifall man avskilde någon av föräldrarna från barnen i alla fall, något enstaka framgår det dock att pappa blev avskild.

    Det finns dock en del annat som blir bekräftat i undersökningen om jag fattat det rätt, men jag får återkomma då jag är alldeles för trött nu.

  96. Tommy Jonsson

    Ingrid
    jag har inte läst hans bok men tagit del av hans fall beroende på att jag just såg en intervju med Dr. Richard A. Gardners efterföljare Dr. Richard A. Warshak om just Alec Baldwins bok om Parental Alienation.
    En översättning vore väl inte helt fel om det kobinerades med att han kom hit i samband med boksläppet.
    Det mest kända fallet i Sverige är väl Thomas Allgen där modern under lång tid bearbetade dottern och polis att fadern skulle ha varit med och mördat med Teet Härm.
    Dottern och Thomas Allgen har ännu inte fått kontakt med varandra.

  97. Psuedonymen LRB

    Feministpack. Om alla vi som blivit anklagade och utpekade började vissla skulle samtliga socruckel och Tingsrätter rasa ihop som Jerikos murar men alla dom som tryckts ner under 30-40 år har hitils knipit igen. Nu finns internet och fler och fler börjar inse att dom flesta kärringar är som den skenheliga slynan Maria, stackars Josef lurades att försörja en oäkting, när han sedan inte behövdes så sparkades han väl ut eftersom det blev ganska tyst om honom. Kvinnor lever i ett Sodom och Gomorra medan utkastade och smutskastade pappor ses som drägg och ska behandlas som slavar med försörjningsplikt till barn som dom inte ens kan vara säkra på är deras. Det Ingrid skrev att den missgynnade gruppen ska gynnas kommer givetvis att ske men att män kommer att bära sig åt som kvinnor gör idag är uteslutet, lögner är nåt som uppfanns av ormen Eva och redan då blev en oskyldig man drabbad.

  98. Tommy Jonsson

    anders
    du har rätt och ofta är det mycket lätt att se hur anklagelsen startar i samband med en vårdnadskonflikt med en anklagelse enbart från modern. Den växer och blir värre och värre med tiden och fortsätter med psykisk och fysisk misshandel av barnet som är lika brottslig som om fadern skulle ha gjort sig skyldig till psykisk eller fysisk misshandel av barnet.
    Tack och lov så kan vi i dag se att fler och fler mödrar rättvist förlorar vårdnaden om sitt barn.
    Vetskapen om att detta kan ske gör att vi kan se så många troll på bl.a. nätet.
    Det är försvar av en omöjlig sak.
    Ett snabbt byte av vårdnaden så snart umgängssabotage eller Parebtal Alienation visar sig är rätt medicin.
    Det uppmuntrar jag också fäder till för det är sällan som beteendet minskas av sig själv specielt om modern får stöd av socialtjänsten.

  99. Tommy Jonsson

    Ferat Korkmaz
    jag håller med det du skriver och denna tidsålder kommer att gå till historien som värre än den tid då häxor brändes på bål.
    Beträffande punkt 2 så ska du veta att mödrar som med hjälp av socialtjänsten har lyckats utmanövrera fadern helt ur barnets liv lever mycket farlig och kan något år senare se sitt barn tvångsomhändertaget av samma socialtjänstemän. Då har barnet förlorat båda sina biologiska föräldrar.

  100. Tommy Jonsson

    KiaW
    bra utredning du gjort, tack för det.
    Beträffande Holland så har jag förstått att den som dömts till straff har fått det kompletterat med att hela familjen har ordinerats behandling av läkare som följt familjen vidare öden.
    Detsamma har jag sett på TV om en amerikansk familj där incest hade skett. De har således inte bedömt att en total separation av familjemedlemmarna var nödvändig dock att det felaktiga beteendet skulle upphöra.

  101. Tommy Jonsson

    Världens i dag främsta röst kring umgängessabotage eller Parental Alienation är Dr. Richard A. Warshak han är beslutsam, som många av oss, att göra umgängessabotage lika socialt oacceptabelt som sexuellt eller fysiskt övergrepp på barn.

  102. @ KiaW

    Anledningen till att det i punkt 15 har redovisats och refererats till ett antal artiklar med just våldtäkter beror på att det i detta fall finns en ganska så klar och tydlig statistik som är extra intressant.

    1) Polisen har under ett antal år fått sig tilldelat större resurser varje år utan att andelen fällande domar har ökat. Andelen fällande domar ligger i princip konstant kring 10 %, trots alla nya resurser.
    2) Polisen själva anger en visst %-andel som falska anmälningar. Till och med upp till 50%.
    3) Den %-andel som återstår och som inte leder till fällande domar (100-10=90%) förklaras av många som brister i polisens utredningar eller andra brister i systemet, trots årliga ökningar i polisens anslag.

    Det är bara det att dessa brister aldrig blir åtgärdade eftersom de egentligen inte kan identifieras. Jo, en åtgärd man gör är att man sänker beviskraven så att det blir lättare att utverka en fällande dom. Men den åtgärden har knappast något att göra med polisens tilldelade resurser.

    Så, fortfarande återstår frågan. vad innehåller dessa 90% av ej fällande domar? Är det falska anmälningar eller inte och hur stor andel isåfall?

    Varför skulle man inte kunna hävda och räkna på siffran 85% när det inte finns något som pekar på att den skulle vara fel, utan snarare mer sannolik än felaktig?

    Jag tycker fortfarande att det är rätt att räkna på 85% eftersom det har inte framkommit något som talar emot att den är för hög.

    Men i just Yaki’s modell så spelar det faktiskt ingen roll om det är 85% eller 51%, eftersom modellen ger utslag på andelar över/under 50%. Och att andelen är över 50% kan man med rätt hävda genom att referera till polisens och Brottsförebyggande rådets egna uttalanden.

    Men kommer det fram andra uppgifter som ger anledning att revidera siffran så blir jag den förste att göra det.

  103. @ KiaW

    Jag kanske ska tillägga att siffran 85% är framräknad utifrån fler variabler än våldtäktsstatistiken. Hänsyn togs även till andra faktorer som ingick i bedömningen. Till exempel ”Övergrepp i rättssak”, ”Andelen anmälningar i vårdnadsvister” plus ett antal andra variabler.

    Totalt sett hamnade vi på 85%, vilket råkade stämma bra med just våldtäktsstatistiken och som blev lätt att demonstrera.

  104. Och där hamnade vi i en lång diskussion om procent där ni förlorade mig för länge sedan. 85% av de fall där det förekom anklagelser om övergrepp? eller på alla VT? och hur många av dessa är isf falska? och vem anklagade vem? och spelar det någon roll?

    Vi vet att det förekommer och det är ett problem. Och vi vet också att både män och kvinnor ägnar sig åt umgängessabotage, PA, falska anklagelser, hot, känslomässig och ekonomisk utpressning, misshandel och övergrepp. Vi vet också att mamman är den som traditionellt varit den primära vårdaren men att den normen i vårt land håller på att förändras och att förändringar tar tid.

    Men de senare artiklarna tycker jag ser lovande ut…

    http://maukonen.wordpress.com/2010/08/05/man-glommer-det-viktigaste/

    …till skillnad från vissa domedagsprofeters tolkning av situationen. (”avskräcker vissa och drar till sig andra tyvärr”)

    Kvinnor som råkat illa ut i relationer och vid separationer har jobbat och lobbat för förändring, och några har utnyttjat det. Att nu män gör samma sak är självklart, hoppas man lär sig av misstagen.

  105. @Funderare

    Vad är det som säger att dina erfarenheter är mer trovärdiga än dina?
    Jag påstår inte heller att detta gäller alla utan en del och den delen är inte försumbar eftersom så många andra kan berätta liknande historier.

    Hur länge tycker du att man ska blunda för diskriminering, nedvärdering, övergrepp etc bara för att alla inte känner sig utsatta?
    Hur många utsatta är för många tycker du?

    Men för att återgå till artikeln ovan så vill jag påstå att eftersom det finns sådana åsikter i toppen på ROKS etc som dessutom har mycket politisk makt och dessutom socialtjänstens öron så har vi en ordentlig slagsida på maktbalansen mellan en utsatt kvinna och en utsatt man.

    Den mansjour jag varit i kontakt med arbetar till 99% med att hjälpa män som slagit och inte män som blivit slagna. De har inte heller något stöd för den man som befinner sig i en vårdnadstvist utan han får klara sig själv.
    En kvinna i samma situation har betydligt större möjligheter till stöd och hjälp om hon vill ha det.

    Varför fortsätter denna uppenbara maktobalans att existera i världens mest jämställda land?
    Kan det ha och göra med att den är i princip helt ouppmärksammad?

    När jag talar med ”vanliga” människor och påpekar detta för dem tror de mig inte och jag får dra upp exempel efter exempel innan de inser att jag faktiskt har rätt och då blir de snarare förskräckt.
    En ung man jag talade med slogs tungt av insikten att han kunde bli pappa och underhållsskyldig oavsett om han ville ha barn eller ej. Sedan dess använder han alltid kondom.

    En något omogen reaktion men fullt relevant.

    Vi män saknar stora fundamentala rättigheter när det kommer till våra barn och de saknar skydd mot kränkning av sina rättigheter när det gäller rätten till oss pappor.
    Kränkningarna som sker beivras mycket sällan och endast då i fall där bevisläget gör det omöjligt att inte gå till åtal.

    Det har talats om kvinnors utsatthet i 30-40 år medan mäns utsatthet pågått och växt i det tysta lika länge.
    Precis som Ingrid säger så riskerar den pendel som hon talar om att slå över alltför långt åt andra hållet pga den frivilliga blindhet som vårt samhälle lider av. En blindhet som kan ersättas av alltför stort engagemang att vända saker till rätta vilket lätt går för långt.

    Rättsväsende, Socialtjänst och regering består trots allt av vanliga människor med vanliga fördomar som i många fall också färgas av egna erfarenheter. Därför måste vårt samhälle iaktta största försiktighet i förändringsarbetet och det första steget där är att uppmärksamma problemet och låta oss, de män som levt igenom dessa övergrepp delta i detta förändringsarbete.

    //Mr G

  106. Yaki:
    Nu har jag endast kollat en av de undersökningar som du baserar att falskanmälan ligger på 85%, och den talar inte om falskanmälningar.
    Hur definierar du falska anmälningar?

  107. Mr G

    ”Rättsväsende, Socialtjänst och regering består trots allt av vanliga människor med vanliga fördomar som i många fall också färgas av egna erfarenheter.”

    Och en del av dessa torde ju även ha erfarenhet av drabbade pappors situation.

    ”Därför måste vårt samhälle iaktta största försiktighet i förändringsarbetet och det första steget där är att uppmärksamma problemet och låta oss, de män som levt igenom dessa övergrepp delta i detta förändringsarbete.”

    Men det krävs som jag ser det att man gör mer än vänta på att samhället ska se och låta en delta. Och de som har möjlighet att påverka finns ju redan på plats som journalister, politiker, forskare….

    ”Det har talats om kvinnors utsatthet i 30-40 år medan mäns utsatthet pågått och växt i det tysta lika länge.”

    Och vad beror det på? Är det bara könsmaktsordningens fel eller har de som vill förändring ett eget ansvar också? Möter man på motstånd? Naturligtvis men det gjorde och gör även de som jobbar för andra saker i samhället.

    En favorit ”i repris” som gäller även i andra sammanhang.

    If you’re not part of the solution, you’re part of the problem (och då menar jag inte dig Mr G)

  108. @Mia

    Javisst är det säkert det men om exempelvis socialtjänsten består till 80% av kvinnor i medelåldern så ökar ju inte direkt chansen för att någon av dem blivit utsatt för övergrepp av sin kvinnliga partner. (Särskilt många homosexuella kvinnliga handläggare finns det troligen inte)
    Dessutom så talas det inte öppet kring sådana här problem pga skambeläggningen vilket i sig själv bidrar till att det kan arbeta två utsatta män sida vid sida utan att någon av dem känner något stöd ifrån den andre.
    Därför är det så viktigt att det börjar talas om detta och att det då inte marginaliseras av andra eftersom det då ytterliggare bidrar till känslan av isolering och utsatthet hos den utsatte mannen.
    Varje gång en individ säger visst sker det att män misshandlas men då pga hämnd eller självförsvar så kryper de män som är utsatta för något annat längre in i sitt skal och det blir än svårare för honom att berätta om sina erfarenheter.

    Men Mia det är ju det vi gör genom att ständigt prata om detta. Varje gång en artikel skrivs, varje gång ett rättsfall kommer och varje gång någon berättar om dylika saker så finns vi där.
    Vi talar om att han/hon inte är ensam, vi delar med oss av erfarenheter och kunskaper och vi argumenterar mot de som vill gömma undan eller blunda för denna problematik.

    Privat är jag förvisso mer restriktiv men det beror på att förövaren i mitt fall är en del av barnens liv och jag vill inte att hennes psykiska sjukdom ska påverka mina barns utveckling negativt. När de är gamla nog att förstå ska jag berätta det för dem och då kan jag också komma ut men tills dess så väntar jag.

    Javisst finns det motstånd, ofta i formen av fanatiska feminister som oavsett vilka fakta du kan lägga fram ändå framhåller genusläran som absolut och upplyst och att alla andra problem är marginella. Jo den som slogs för kvinnornas rättigheter stötte nog också på liknande motstånd men det gör inte att motståndet är rättfärdigat. Vi vet mer om detta än man gjorde förr, vi har bättre verktyg att ta reda på fakta och bättre möjligheter att dela med oss av våra erfarenheter. Det borde inte behöva vara så svårt.

    Sedan vill jag inte betrakta problemet som så svart/vitt. Bara för att man inte står på barrikaderna så behöver man inte vara emot förändringen.

    Tack för exkluderingen 😉
    Ha en trevlig helg nu drar jag till skogs.

    //Mr G

  109. Tommy Jonsson

    Mia
    du nämner några. Jag kan komplementera med organisationer som Rädda Barnen, BRIS, BO, ROKS, SKR, alla lokala kvinnojourer.
    Ta del av alla mammarättsorganisationer som i sina remissvar försökte förhindra moderns veto mot att domstolen kunde dömma till gemensam vårdnar mot en förälders vilja, då denna möjlighet infördes i Föräldrabalken 1997 efter 10 års lobbyarbete från pappaföreningar.

  110. Och även om 80% är kvinnor i medelåldern har då inte dessa manliga släktingar och partners som drabbats (jag talar då främst om drabbade pappors situation). Och ja de som är där (i misshandlsrelationer) är kanske inte de som kan och ska föra kampen, utan deras systrar och bröder som varit där eller känner de som drabbats. Och ja det finns fanatiker men även de som kallar sig feminister som är öppna för dialog och samarbete. Att då dra alla över en kam skrämmer ju bara bort menar jag. Bättre väl att ickefanatikerna samarbetar istf att fanatikerna slåss? ”Det borde inte behöva vara så svårt.” 😉

    Ha det härligt! 🙂

  111. Tommy Jonsson

    Men många upprepar bara problemen som ett mantra, kanske dags att byta skiva och börja spåna på lösningarna? Många organisationer har arbetat längre än så och är inte nöjda än och stöter också på bakslag. En man sa det så bra i ett reportage ang misshandlade män fritt översatt.

    – Spotlighten har varit på kvinnor och det är bra, kvinnor som misshandlas ska ha hjälp. Men det är dags att slå på scenbelysningen och se vem mer som finns på scen.

    Jag menar att man ska göra just det, inte rikta spotlighten åt bara det andra hållet utan just lysa upp hela scenen. För annars gör man bara samma misstag att bara se problem ur ett perspektiv.

    När man tex tror att gemensam vårdnad för alla är det bästa så ska man inte glömma att vissa som misshandlar forsätter misshandeln just genom den gemensamma vårdnaden. Och att säga till en sådan person ”här, nu har ni gemensam vårdnad se till att samarbeta” är ett hån. Men när man nu vet att detta även utnyttjas för att misshandla genom att ”ta barnen” hur gör man då för att hjälpa alla på scen bäst? Genemsam vårdnad som regel men inskränkningar för den som missbrukar det?

    Eller förslaget att om man inte har gemensam vårdnad/växelvist boende så blir det heller inget underhåll som flera tyckte var så bra. I en misshandels relation blir detta till ekonomisk utpressning. Så hur gör man för att undvika det men samtidigt hjälpa i de fall där man utnyttjar detta? Gemensam vårdnad som regel och inskränkningar för den som utnyttjar det? Kanske att staten går in med underhållsstöd den tid tvisten pågår för att barnen trots allt inte ska drabbas mer än nördvändigt (fö ett bra incitament för staten att skynda på processen 🙂

  112. @JJ, nu hänger jag med, tackar. Får väl kanske ta mig tid och läsa allt när tid finnes.

    @KiaW, ser fram emot vad du kommer fram till. Genom att denna siffra hänvisas det mycket till, 95%.

    @Yaki, eller som Gbg polisen säger, de flesta som anmäler falsk våldtäkt är där förövaren är okänd. Alltså inte en kvinna som falskt anmäler sitt x bara för att jävlas som vissa vill ha det till. Eller har jag missförstått?

    @ Mr Galahad, 1 är 1 för många. Och ja, jag tycker det är fel att alla utsatta i samhället inte kan få hjälp. Att det finns mest hjälp för kvinnor är fel, helt fel. Att sedan föräldrar anser sig ha rätt till sina barn….nä, det är barnen som skall ha rätt till sina föräldrar. Utgår man bara från föräldrarnas rättigheter så struntar man i barnen.

    @ Ingrid, betyder din erfarenhet att alla andras är felaktig eller att vi inte förstår något? Jag har också 30 års erfarenhet. Och ja, precis som jag har skrivit tidigare, det förekommer det du skriver om. Men på vissa områden skulle jag tro att jag även har mer erfarenhet än du. Tyvärr verkar detta inte vara av intresse för vissa. Får man inte skylla på mammor och soc så blir allt fel för det är ju alltid deras fel.

    Jag tror inte att du skriver lite hipp som happ utan jag ifrågasätter ifall alla du träffat och brevväxlat med alltid talar sanning. Att de papper du sett är alla papper och att allt de säger är hela sanningen. Att deras version är objektiv.

    Du tror på dem men de som tror på mamman i dessa fall är bara….

    Och Ingrid, jag har aldrig påstått att du skulle vara en kvinnohatare, aldrig. För det är ett påstående om dig som jag anser vara så lågt att det är patetiskt. Jag har försvarat din blogg hos andra för jag anser din blogg vara viktig. Detta betyder inte att jag köper allt som skrivs här eller att jag inte ifrågasätter.

    Det jag reagerar på är detta med att många kommentatorer hävdar bestämt att det alltid är såhär, att mammorna och soc alltid har fel, att alltid papporna är utsatta. De redovisas siffror som är felaktiga, utredningar där man tydligen har räknat som man vill, vissa rent ljuger och det är ok. Och det är när man använder dessa metoder som pendeln kan svänga allt för mycket åt ett håll. För det är ju precis det som många här anklagar feministerna med att göra, överdriva för att få medhåll.

    Ifrågasätter jag sanningen i allt så är det jag som är okunnig, min erfarenhet räknas inte, jag förstår inte tanken osv. Visst, jag har väl också mina tankevurpor men jag står för dem, vilket vissa har ruskigt svårt att göra.

    Som han som hängde mamman här i en kommentar i ett fall som ingen visste nått om än, men hängas skulle hon för hon var ju mamma.

    En sista fundering bara så här i slutet. Många anser att man skall tro på alla som kommer till mansjourer och som uttalar sig om hur illa de har blivit behandlad medans vi ska anta att kvinnor som kommer till kvinnojourer och utalar sig ljuger.

  113. Tommy Jonsson

    Mia
    gemensam vårdnad och växelvis boende och folkbokföring på båda adresserna om föräldrarna valt att inte bo tillsammans. Det ska vara en utgångspunkt i Föräldrabalken. Faderskapsbekräftelsen skrivs under före barnets födelse och DNA test när barnets föds.
    Om en förälder gör sig ansvarig för övergrepp på barnets behov t.ex umgängessabotage eller misshandel ska risk finnas att i domstol förlora del i vårdnaden och eller minskat umgänge. I de allvarligaste fallen med övervakare s.k. kontaktpperrson.
    Jag är säker på att det skulle tömma domstolarna och socialtjänsten från trilskande föräldrar.

  114. Tommy Jonsson

    Funderare
    presentera då vad du har erfarenhet av sedan 30 år det skulle öka din trovärdighet.
    Du slår du mig jag har bara 22 års erfarenhet av min dotters och min helvetesresa. Innan dess var jag lika novis som de flesta fäder i samma situation.
    En far har inget att vinna på att ljuga i en vårdnadstvist det har en mor och kan få stöd för det. Dock inte av alla socialsekreterare. Jag har träffat och hört talas om några mycket professionella när det gäller att göra umgänges och vårdnadsutredning eller att ha bra samarbetssamtal.
    Kvinnojourer kräver av en kvinna som vill ha hjälp att en polisanmälan är gjord innan de ger någon hjälp.
    Ställer upp och gömmer barn som modern inte har vårdnad av under åratal. Det är t.o.m. kriminellt.

  115. @Funderare

    ”Som han som hängde mamman här i en kommentar i ett fall som ingen visste nått om än, men hängas skulle hon för hon var ju mamma.”

    Du har väl ingen eller väldigt begränsad aning om vem som vet vad om vilka fall i den här diskussionen?

    Att du direkt utgår från att personen dömde mamman, bara för att hon var just mamma, säger i mina ögon mer om dig än om personen vars uttalande du anmärker på.

    Freudian slip, Fundererskan?

  116. Diskussionen är bra och visst är drömmen att alla döms utifrån sitt kön och inget annat. Man måste kunna se hela bilden och hålla mer än en tanke i huvudet.

    Men! Gå ut på stan och fråga människor om partnervåld eller vårdnadstvister och ni ska se att den absoluta majoriteten är övertygad om att partnervåld=kvinnomisshandel och att män som blir slagna är en kuriositet. De är också övertygade om att pappor slår barn oftare än mammor, att pappor rätt ofta utsätter sina barn för övergrepp och att det därför är helt i sin ordning att man skiljer barnen från papporna.

    Vi är en liten grupp här på internet som vet att detta inte är sant. Men innan vi då kan börja diskutera finesserna måste vi få folk att öppna ögonen. Man får liksom ta ett steg i taget.

    Mitt mål är inte att pendeln ska svänga. Inte att folk ska tro att det är flest kvinnor som slår sina män, att det är flest kvinnor som slår sina barn, att det är flest kvinnor som begår sexövergrepp etc. Utan att få folk att förstå att det inte alls är 90-10 som anmälningsstatistik visar. Först när människor förstår att den officiella bilden är fel, kan vi börja rätta till saker och ting.

    Så länge riksdag och regering tror på könsmaktsordningen och ”mäns våld mot kvinnor och barn” är det långt kvar. Lååååångt …

  117. TJ, är de så personlig erfarenhet vi ska räkna så är det över 40 år……men nu tog jag erfarenhet från andra människor. Och tyvärr så är den inte mycket värd för vissa. Vem erfarenhet är mer värd, din eller min eller befinner sig allt någonstans i mitten?

    Och nej, en kvinna behöver inte göra en polisanmälan för att få hjälp av kvinnojouren. Nu har du fel igen.

  118. Tommy Jonsson

    Funderare
    för att inte tala om alla lögner som kommer från företrädare och närstående till ROKS och SKR.
    I över 20 år har mantrat män som hotar, misshandlar, våldtar och mördar kvinnor och barn sålts in för skattemedel. Denna lögn som gjort att många i dag tror att det är en sanning.
    Det nämner du ingenting om Varför det?

  119. Tommy Jonsson

    Fuunderare
    Jag känner den kvinna som var ledande och startade Alla Kvinnors Hus på Svartensgatan 3 i Stockholm och arbetade där under många år. Den största kvinnojouren.
    Vi hadde också flera kvinnor i vår förening som undersökte saken åren 92 till 96. De är beroende av att antalet anmälningar för att upprätthålla fasaden och erhålla medel för sin olagliga verksamhet.
    Så nu har du fel igen.
    Varför vågar du inte presentera dina erfarenheter?

  120. Tommy Jonsson

    Ingrid
    jag upplever att pendeln långsamt svängt sedan början av 1990 med två steg fram och ett steg bakåt och jag ser ingen risk att den skulle slå över åt fel håll speciellt mycket så långsamt den rör sig.
    Jag har nog den uppfattningen att många i riksdag occh regering mycket väl känner till problemet med mäns våld mot kvinnor och barn och fakta över detta som inte ens vi känner till.
    De frånser sanningen för att fortsätta stödja feminismen och könsmaktordningen då allmänheten tror på det och ger röster.

  121. Det hade varit intressant att få ta del av Funderarans gedigna kunskap och långa erfarenhet. Att få veta mer om bakgrunden och vad hennes uttalanden baserar sig på. Var hittar man mer om det? Finns någon blogg?

  122. @Besvärad: Om du följt kommentarerna under ett annan inlägg så hade du sett. Svaret gällde en kommentar: Om pappan fått vårdnaden hade nog barnet levt idag.

    Och svaret var:

    jag anser att du har rätt. Modern hade tydligen umgängessaboterat i ett år så fadern hade inte träffat grabben. Hade de haft växelvis boende så hade fadern kunnat upptäcka en ev. misshandel av grabben i god tid och styvfadern hade kanske inte vågat misshandla grabben. Hur var det i detta fall hade inte modern anat något innan grabben blev mördad? Om hon gjort det är hon medskyldig till mordet. Blir hon dömd för det?

    Och av det som kommit fram i just detta fall så är kommentatorn helt fel ute. Så skrevs det tills Ingrid sa ifrån om att man skulle vänta tills man visste nått.

    @ Ingrid, håller med dig om detta med partnervåld. För det gäller inte bara misshandel av kvinnor, många glömmer psykiskmisshandle och vanliga slag i tid och otid och att allt detta även drabbar män. Kvinnor slår de också.

    Och visst behöver ögonen öppnas på många men jag anser att sanningen i sig själv är så pass hemsk att det räcker med det. Men när man påstår att i Skåne får mammorna 76% av vårdnaden i en VT och folk inser att de inte är så så tappar man förtroendet. Vem ska man lita på? Risken är som jag tidigare har skrivit, folk tappar intresset för det är inte fakta. Och då spelar det ingen roll hur god tanken var. Varför skulle inte sanningen räcka?

    @TJ, varför skulle jag skriva om den överdrift som ”andra” sidan kommer med? Jag har skrivit om överdriften om våldtäktsutredningen. Och nej, man behöver inte anmäla för att få hjälp av kvinnojouren. Ja, om de anser att en brottslighandling skett. Men de har även annan hjälp de förmedlar.

    @Silvereye, Kunskap har jag aldrig skrivit något om. Erfarenhet, har vi inte alla det, livserfarenhet. Och enligt min erfarenhet så är det inte alltid så som många påstår. Mia hade väl också erfarenhet från sitt liv. Och någon blogg om min erfarenhet finns dock inte.

    Men tänk att såfort man vågar ifrågasätta så ska man ifrågasättas. Bevisa, bevisa, bevisa. Låt mig då förtydliga.

    Jag anser att Ingrids blogg är jätte viktig, Jag anser att utredningen Minpappa gjorde är jätteviktig, Jag vet att pappor förlorar i VT pga att de just är pappor. Jag håller med i sak men inte i hur de framställs för jag tror att de skadar saken.

    Men visst jag ger mig, det är ok att överdriva, ändamålet helgar medlen……ska aldrig säga emot något mer för de måste ju vara så här för det säger ju alla här……….

  123. Haha, efter en tur på stan där jag såg och hörde ett torgmöte med ”kvinnor för fred” och samer (tror jag) som bröt ut i We shall overcome (!), ser jag att jag skrev väldigt konstigt innan.

    Jag menar förstås att INGEN ska dömas efter sitt kön utan efter sina egna kvaliteter! Man får inte utgå från att män är skyldiga och att kvinnor bara vill skydda sina barn, så som sker i dag. Rent generell alltså!!!

  124. Tommy Jonsson

    ”En far har inget att vinna på att ljuga i en vårdnadstvist det har en mor och kan få stöd för det.”

    Tror du verkligen på detta, eller vad menar du?

    Det finns kvinnor som blivit hotade och ofredade/misshandlade och som gjort polisanmälan men där ord står mot ord. Och i sk samarbetssamtal ska de sen sitta och förhandla med en som inte gjort och gör annat än djävlas och ljuger. Och vid påpekandet om detta så säger mannen det har aldrig hänt med ett lugnt leeende och soc-damerna säger bara jaha. Muntliga avtal sluts och väl ute ur rummet så är allt som vanligt igen, tillbaka till helvetet att försöka samarbeta med nån som inte har minsta
    intention att göra det. Och till sist har man ingen annan väg än VT. Känns senariot igen?

    ”I över 20 år har mantrat män som hotar, misshandlar, våldtar och mördar kvinnor och barn sålts in för skattemedel. Denna lögn som gjort att många i dag tror att det är en sanning.”

    Problemet är att några ”kidnappat” problemet som Pizzey säger och för fram att detta bara är ett kvinnoproblem utfört av män. Men en lögn är det inte. Och i den ”olagliga verksamheten” finns de som satsar sin fritid på att hjälpa. Och jag är den första att välkomna statliga jourer med kontroll men även ekonomi för att upprätthålla rättssäkerhet och kompetens. Och for the record alla hamnar inte i rätten eller VT de lider i det tysta, även kvinnor.

  125. Lugn, lugn Funderare! Man ska ifrågasätta, om alla hade haft ditt förhållningssätt så hade vi kanske inte hamnat i det matriarkat som nu råder när det gäller familjer.

    Jag håller med om att överdrifter inte gagnar saken. Lögner är det värsta jag vet och i min värld helgar ändamålen aldrig medlen, då är vi ute på farliga vägar.

    Jag tror bara att vi blir frustrerade när du och Mia ifrågasätter de små detaljerna i stället för att se de stora dragen. Det är dessutom ett klassiskt knep för att flytta fokus från den viktiga frågan – om alla börjar gnabbas om en liten skitdetalj så glömmer de snart vad det handlade om.

    Frågan är väl nu vad vi som vet hur det ligger till ska göra för att lyfta frågan ut från nätet och in i människors vardag? Är mansrörelsen som Erik på Arkivum försöker skapa svaret? Eller är namnet så fel att tankarna leder till fortsatt könskrig?

    Vad har ni för förslag?!

  126. En stilla fundering. Är det såhär Pizzey och andra tystas, de som ifågasatt och inte bara skriker JA i kör? Och till sist återstår bara fanatikerna.

  127. Ingrid

    Vilka skitdetaljer menar du då? Tolkningsföreträde är också ett klassiskt knep.

  128. Med skitdetaljer menar jag någons förflugna ord, att haka upp sig de generaliseringar man måste göra för att se de stora linjerna och ett ständigt chackrande med siffror. Det är inte intressant om det är 45, 55 eller 105 barn som utsätts för incest varje år – det intressanta är att det INTE är tiotusentals som Roks, Dahlström-Lannes , Eva Lundgren och gänget fått människor att tro.

  129. Den utredning som Minpappa gjort är ju super bra underlag. Men att redovisa det som man gör gör att man tappartilltron till denna. Men en riktig sammanställning skulle räcka, det är hemskt nog. Att kalla de fel de gör för smådetaljer, nä. Detta basuneras ut i medierna, TV och tidningar. Och det är fel, mycke fel och inga smådetaljer.

    Ett annat sätt kan vara att rensa ut alla fanatiker, skitsnackarna. Och jag tror att många stör sig på detta, så som jag. Att föra en vettig diskussion brukar leda till vettiga slutsatser. Tyvärr liknar det lite mer det ena här ibland. Du fick ju själv stoppa spekulationer om det fall jag tog upp längre upp i detta kommentarsfält.

    Sen tycker jag att en pappaförening som är homofober…..usch.

    Men jag hoppas inte att fokuset flyttas bara för detta.

    Varför inte en humanistförening i stället där alla kön, oavsett ålder, är de viktiga…..

  130. Vad är det för pappaförening som är homofober? Vad menar du med homofob?

  131. På tal om siffror Ingrid. Anser du att mammorna får vårdnaden i 76% av alla VT i Skåne? Är det korrekt uttryckt eller en miss som ingen vill ändra på?

  132. Så noga har jag inte läst den utredningen. Som jag minns det så sa de att när gäller fall av ensam vårdnad, där båda föräldrarna vill ha EV, så vinner mammorna i 76 % av fallen.

  133. Det har stått på PappaRättsGruppen under politiska mål.

    NEJ till
    5a. Inseminationer för ensamstående och lesbiska kvinnor
    b. Surrogatmammor
    c. Könsneutrala äktenskap
    d. Homo-adoption

  134. Nä, Ingrid de säger att av 804 fall i Skåne vinner mamman vårdnaden i 76% av fallen. De står på deras hemsida. De skriver på Newsmill och Facebook och i tidningar om att i Lund förlorar barnen sin pappa fast nästan hälften av alla VT i Lund leder till gemensam vårdnad.

    Inte ett ord om enskild vårdnad.

  135. Ingrid

    Då jag inte vet vilka förflugna ord som du anser att jag hakat upp mig på eller vilka generaliseringar som du anser att man måste göra och vilka siffror du anser att jag chackrar? med så har jag ingen möjlighet att bemöta ditt påstående.

    Men håller med. Det är inte viktigt att veta om det är 45, 55, 105 eller 300 barn som får se sin pappa utmanövrerad varje år så länge man inte hävdar, eller iaf insinuerar, att det rör sig om tiotusentals. Det är nämligen en siffra som jag brukar ha invändningar emot.

    Att man nämner 40 000 och 150 000 barn som har ingen eller dålig kontakt med sin pappa i dessa sammanhang. Pappaombudsmannen menar att de flesta av dessa pappor är utmanövrerade. Fakta brukar man ju betona. Så var finns fakta om detta?

    Mitt förslag är istället att man isf gör tillägg i stil med att det ”i en del av dessa fall” rör sig om pappor som inte anses olämpliga och som inget hellre vill avskiljts från vårdnaden och inte får något eller mycket begränsat umgänge. Det skulle räcka för att väcka min nyfikenhet och undran – varför i herrans namn då?

  136. Förr i tiden måste alla skilsmässor föregås av medling, ofta av en präst.
    Det vill jag inte ha tillbaka, men samtidigt kanske det är bra att människor tvingas prata med någon utomstående om hur de tänkt sig att lösa situationen för barnen.

    Vårdnadstvister är tragiska och familjerätten på soc har fått en makt som kan slå väldigt fel. Min tanke blir då, vore det bättre om familjerätten ALLTID måste ha en man och en kvinna som utredare? Tänker mig då att en man bättre kan förstå mannens sätt att uttrycka sig och en kvinna bättre förstår kvinnan. Skulle det kunna ge mer rättvisande utredningar? Det ska ju ändå handla om vad som är barnets bästa.

    Bo Edvardssons kritik mot socialutredningar överlag är riktig enligt min uppfattning och då borde resultatet bli att domstolarna läste soc utredningar kritiskt och ställde relevanta frågor, något som enligt mig aldrig sker.

    För att uppnå barnens bästa vid en vårdnadstvist tror jag det är viktigt att tänka på olika sätt, hitta nya infallsvinklar….

  137. Här kan man se och räkna på det du skriver om Mia. Dock är den lite gammal.

    Klicka för att komma åt le0101_2002i04_br_le110sa0501.pdf

    Och som man kan räkna ut så inte är de de siffror som Pappaombudsmannen kommer med.

  138. Till Funderare // 06 augusti 2010 vid 15:00

    PappaRättsGruppen är inte homofober.
    Vi står för barnets rätt till BÅDA sina föräldrar
    och för kärnfamiljen.

    Mvh Uffe från PappaRättsGruppen

  139. Här kommer ett mycket tydligt exempel på vad jag menar med att det är fel på hela samhällsdebatten. Här på bloggen diskuterar vi som vet att det är lika vanligt att kvinnor misshandlar män, men detta är vad resten av befolkningen får sig till livs:

    ”Hårt tryck på kvinnojour

    Antalet kvinnor som fått skyddade boenden hittills i år är snart lika stort som under hela förra året. Både Karlshamn och Karlskronas skyddade boenden är fullsatta.

    – Jag tror det beror på att fler vågar anmäla våld. Det är inte tabubelagt att berätta att man blir slagen längre, säger Mia Johnson, ordförande för kvinnojouren i Karlskrona.

    Alla boenden i Karlskrona och Karlshamn är fulla, vilket lett till att kvinnojouren i större utsträckning börjat samarbeta med andra kommuner, vilket Mia Johnsson tror kan vara bra.
    – Kvinnor har svårt att vara kvar i den kommun där mannen befinner sig, för han jagar ju henne hela tiden, säger hon.”

    Artiklar av den här typen ser vi varje vecka i tidningarna. Men för män som blir slagna av sin fru finns det i princip inga skyddande boenden alls och de mansjourer som finns får bara jobba med män som slår. Vill de skydda sönderslagna killar och deras barn så får de göra det för sina egna pengar – några statsbidrag utgår inte till sådant som ”inte finns”.

  140. Mercedes Gill

    Ingrid, du är fantastisk som har så mycket energi att du orkar fortsätta. En dag kommer din insats att bli uppmärksammad som den humanistiska medborgarrättskamp den är en aktiv del av. Det är jag övertygad om. Detta skriver jag som humanist, kvinnorättsförespråkare (och jämställdhetsivrare) – och mittenväljare.

    Jag ser att många av kommentarerna (nu, de senare) slingrar sig som ormar, runt, runt och fram och tillbaka kring ämnet. Det är som en slags retorisk evighetsmaskin – ja, det skulle inte förvåna mig om någon har betalt för att sitta och försöka vattna ur sakfrågorna.

    Funderare har sin klassiska metod – att neutralisera allting. Ingenting blir liksom angeläget att bry sig om i slutändan, eftersom vi måste bry oss om allting och ingenting är mer angeläget än något annat. Orden slutar aldrig, de är hövliga, aldrig otrevliga, men leder alltid ner i samma grå tveksamhet inför varje ifrågasättande.

    Missförstå mig inte; jag hyser inte agg mot Funderare, men det är en slags evighetsmaskin, som aldrig riktigt tar till sig av den information som finns. Annat än att smörja maskinen. Det finns inget rätt eller fel, inget upp eller ner – jovisst, jag håller med om att ett svart/vitt dualistiskt tänkande är det farligaste som finns.

    Men alternativet är inte en enda stor grå massa.

    Man måste ta ställning. Det borde Funderare sluta fundera kring.

    Vad är det för fel på Humanism och lika rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män? Kanske borde diskussionen starta med denna enkla fråga.

    Det Ingrid gör har aldrig frångått denna löjligt enkla princip. Ändå väcker det sådant hat och misstro.

    Jag gillar Mia, men det finns en slags evighetsmekanism här också. Ja, det finns galna och olämliga män och pappor också. Är det något ingen visste?

    Faktum är att få personer (och tro mig, de är lika ovälkomna som radikalfeministerna) inom pappa- och mansnätverken är tokstollar. De finns givetvis – och de förstör – men de finns långt ute i marginalen.

    De feministiska tokstollarna sitter dock sedan länge i många tunga maktpositioner i samhället. Att hata män har nästan blivit lite gulligt, på förskolor och i nyproducerade barnböcker. Vi vet att misandrin sprider ut sig som ett mörkt täcke (vem som helst kan samla 10 misandriska artiklar per vecka i dags- och kvällspressen).

    Mia verkar bra, men det verkar som att bilden av hennes eget haveri aldrig kan öppna den tillgänglighet till intellektet som det krävs för att se dessa frågor i sin helhet. Jämställdhet, vad det faktsikt handlar om för samhället. Vad alla dessa tiotusentals faderlösa ungar statistiskt ser fram emot.

    KiaW är väl dimridåernas mästare – outröttlig, nästan. Jag misstänker nästan att att denna individ är anställd (kanske from 9 to 5), att jobba med det här. Fokusera på smådetaljer, skingra fokus, låta trovärdig, ha en massa att säga men aldrig riktigt uttrycka en egen stark åsikt. Vi vet ju alla att det är så advokater jobbar.

    Någon som är köpt för att försvara en viss ståndpunkt.

    ——–

    Att det skall vara så svårt att försvara medborgarnas intressen och rättigheter, bara för att de råkar vara män…?

    Vi som står bakom den traditionella kvinnorörelsens djupaste ambitioner – om ett jämställt samhälle, där kvinnor och män inte bara betraktas som jämställda utan har exakt samma tillgång till samhällets alla privilegier, men också måste ta samma smällar när det kör ihop sig, där vi alla är likställda och jämställda – och måste stå könlösa inför de lagar vi ställer upp…, ja, vi ställer oss också bakom de gryende mansnätverken som jobbar för samma jämställdhet.

    Men varken feminister eller maskulister göra sig besvär i dessa kommande organisationer.

    Mitt största stöd till dig, Ingrid.

  141. Uffe. Det är bisarrt att man inte får lov att säga att man gillar kärnfamiljen utan att anklagas för att vara homofob. Men det är det här med att inte kunna hålla två tankar i huvudet.

    All forskning visar att barn mår allra bäst av att växa upp i en kärnfamilj. Om inte det är möjligt så är det viktigt att de i alla fall får ha en nära relation med båda sina biologiska föräldrar.

    Det sistnämnda är faktiskt helt möjligt för regnbågsfamiljer att genomföra. Vad jag (och kanske du, Uffe) vänder mig mot är den egoism som driver kvinnor (såväl heterotjejer som flator) att åka och köpa sperma och försätta sitt barn i ett evigt pappalöst tillstånd.

    Det har inte ett skit med homofobi att göra.

  142. Mercedes Gill

    ”Mia verkar bra, men det verkar som att bilden av hennes eget haveri aldrig kan öppna den tillgänglighet till intellektet som det krävs för att se dessa frågor i sin helhet. Jämställdhet, vad det faktsikt handlar om för samhället.”

    Man får tacka för att man får G från dig du arroganta. För nu gör jag ett avstag från mitt ”hövliga, aldrig otrevliga” då du tycks tycka att det är en brist. I fortsättningen så får du dock gärna ha åsikter om det jag skriver, i sak, då jag försöker så långt det är möjligt att inte diskutera person. Och om du inte ids så är det bara att låta bli och i stället lyssna till de evighetsmaskiner som faller dig mer i smaken 🙂

  143. En biologiskt född kvinna och en biologiskt född man? Jo regnbågsfamiljer kan uppfylla iaf en biologisk pappa och en biologisk mamma även om det tyvärr inte väljer att bo ihop. Och transpersoner kan t o m uppfylla kravet på en manlig och en kvinnlig förebild i en kärnfamilj. Förutsatt att de skaffar barn innan könskorrigering vill säga då de tvångsteriliseras. Eller kanske det räcker med att vara två för att vara en kärnfamilj? Och då torde det ju vara ok med sperma från någon annan för annars så ska ej heller heterosexuella få ta emot annans sperma eller ägg, eller? Och ska då hetrosexuella få adoptera eller använfda surrogatmamma?

    Som sagt en mansrörelse kommer spreta lika mycket som en kvinnorörelse då jag uppfattat det som att PB och du inte torde vara överrens.

    http://www.pellebilling.se/2010/04/surrogatmodraskap-del-av-jamstalldheten/

  144. @ Ingrid // 06 augusti 2010 vid 20:56

    Tack för dina ord. Du och jag förstår varandra
    perfekt! Du sa vad jag tänkte.

    Kram från Uffe

  145. Mercedes Gill

    Mia,

    som du kan läsa, så refererade ”hövliga, aldrig otrevliga” till Funderare, och inte till Mia.

    men ni kanske är samma Samhällsdebattör? Samma IP? Samma lyriker?

    angående person:

    jag har följt dina kommentarer i lång tid, tro mig.

    det finns inget otäckt i det – du redogör ju själv för dina förehavanden.

    det är inte personligt. inte ett dugg. men du kan ju inte tro att du kan lägga ut så mycket av dina egna erfarenheter utan att reaktionen blir.., ja, inte personlig (hur kunde den bli det?), men kanske präglad av den personliga dimension som du gett upphov till?

    jag tycker förövrigt att det är precis det som är ditt (eller ditt nick’s) problem – att du diskuterar i evigheter utan att bli personlig (fast du ju ändå blir det ganska ofta).

    man kan inte diskutera de här sakerna utan hjärta.

    det tror jag att du vet.

  146. @ KiaW

    Varför frågar du?

  147. Mercedes Gill

    ”man kan inte diskutera de här sakerna utan hjärta.”

    nej och särskilt inte då du alltjämt inte diskuterar sak utan bara person med ditt stora hjärta 🙂

  148. Mercedes Gills:
    Ledsen att göra dej besviken, mitt arbete består av väldigt praktiska saker och har inget alls med människor att göra mer än med kundkontakten.

    Jag kan dock förstå att jag inte framträder som att ha tagit tydlig ställning och det finns en mycket enkel förklaring till det: Detta är helt nya frågor för mej som jag håller på att utforska.
    Därav alla frågor och ibland ifrågasättande.

    Jag har förstått att enbart genom att fråga eller pröva sina tankegångar i diskussion kan upplevas som att man själv vill ha sagt något, att man har en åsikt som man vill förmedla vilket faktiskt inte alltid stämmer.

    Visst är det så att jag tar ställning i en detaljfråga efter att ha utrett den för mej själv genom diskussionerna, men att ta ställning till de stora frågorna hänger faktiskt inte på enstaka detaljer utan alla detaljer tillsammans.

    Yaki:
    Att jag frågar beror på att jag skulle vilja veta hur du definierar falska anmälningar för att kunna förstå dej.

    Ingrid:
    Visst är det bra att diskutera de stora frågorna men de består ju av flera detaljer som man måste vara överens om för att ha en gemensam utgångspunkt.

    Lite som med matematik, att siffrorna man utgår från bör vara de samma annars hamnar slutresultaten väldigt långt ifrån varandra även om det är slutresultaten som är det viktigaste.

    Ibland gäller det att hitta vilken siffra som är olik och diskutera hur man har kommit fram till att just den siffran är den man ska utgå från.

  149. Tommy Jonsson

    Ingrid
    namnfrågan är bara ett första föslag från Erik och ingen är väl gladare om vi finner något bättre namn. Den stora skillnaden är att vi har både kvinnor och män i våra led. Det har inte kvinnojourerna.
    Kärnfamiljen är en styggelse som feministerna velat förstöra sedan 1969, som tur är så är det feministerna själva som förstör sig själv. Det behöver inte vi bekymmra oss för.
    Artikeln med de fulla kvinnojourerna i kombination med med anmälningar tycker jag stärker mycket jag tidigare lärt och yttrat här.
    Vi kan också ställa frågan hur många barn som olagligt göms från fadern där eller hur många kvinnor som bara behöver ett billigt boende.
    Skulle vara intressant att låta en kvinna göra ett studiebesök på något ställe.

    Funderare
    varför tjafsar du här om andra bloggares görander och låtanden. Gå till källan och påtala de rättelser du anser behövas. Inte här.
    Du har inte förklarat de 40 årens bättre erfarenheter du hade. Vilka erfarenheter? Helt kort.
    Vidare klagar du runt här utan att ange vad och vem du anser överdriver eller ljuger. Det tycker jag är ohederligt och fult.

  150. Tommy Jonsson

    KiaW
    Varför vänder du dig inte till ROKS för de detaljer du är så intresserad av. De har kontakter med professorer och docenter som har den ”politiskt korrekta informationen.

    Mia
    är det inte bra att spreta och bryta olika synpunkter. Vi behöver väl inte ha konsensus här på bloggen heller?

    ”Tror du verkligen på detta, eller vad menar du?”

    Det är klart jag gör, annar hade jag inte skrivit det.
    Direkt därefter kommer du automatiskt med en lång harang om hur misshadlade mammor är och får det stöd från soc. de vill ha inför domstolen. Vad har detta med barnets behov av en närvarande far att göra? Därför förlorar sådana mödrar ibland vårdnaden och det med rätta.

    I över 20 år har mantrat män som hotar, misshandlar, våldtar och mördar kvinnor och barn sålts in för skattemedel. Denna lögn som gjort att många i dag tror att det är en sanning.

    ”Problemet är att några ”kidnappat” problemet som Pizzey säger och för fram att detta bara är ett kvinnoproblem utfört av män. Men en lögn är det inte.”

    Om det nu inte är sant så anser jag att det är en lögn, eller om jag säger en grov, enögd och ful överdrift. Är det bättre?

    ”Och i den ”olagliga verksamheten” finns de som satsar sin fritid på att hjälpa. ”

    Ja det vet jag och jag känner flera som jag har stort förtroende för. Dock finns det många barn som vistas på dessa ställen och fadern vet inte var barnet finns eller får träffa barnet trots att han har vårdnaden. Det är då fråga om kriminellt betende grov egenmäktighet med barn. Bara några få är straffade i Tranås. De fick dock 500 000 kr som plåster på såren av Länsstyrelsen i Jönköping. Alla andra fall då?

    ”Och jag är den första att välkomna statliga jourer med kontroll men även ekonomi för att upprätthålla rättssäkerhet och kompetens.”

    Kring detta håller jag med dig helt och fullt och att det inte är enkönat. Det skapar onödiga problem.

  151. Kul att höra ifrån dig igen, Mercedes Gill. När man själv stångat sin pappa blodig för att få folk att förstå känns det befriande när det kommer in någon som verkligen ser den stora bilden och förstår vad det är jag gör! 😉

    Jag hinner heller inte svara på alla frågor. Jag har flera jobb att sköta och mycket ramlar därför mellan stolarna och kanske uppfattas som att jag inte har något svar. Minns att någon skrev att man inte kan överföra internationell forskning på Sverige.

    Det är klart att man kan! Vi i västvärlden skiljer oss inte så mycket när det gäller beteende, däremot vad gäller lagar och bestämmelser. Men om amerikanska kvinnor slår sina män och engelska och nyzeeländska gör det, då kan vi vara övertygade om att svenska också gör det!

  152. Tommy:
    Vad menar du nu? Ska jag fråga hos ROKS efter belägg för det Ingrid, du och andra säger?

  153. Tommy Jonsson

    KiaW
    det står väl dig fritt att göra det om du vill men jag tror inte att de går i god för det vi säger här, jag avsåg givetvis de siffror du så gärna vill ha så exakta som möjligt. De har tillgång till vetenskapsmän på området som inte gör något annat än studerar dessa och andra siffror.

  154. @ KiaW

    Då måste du nog först svara på varför någon okänd person ute på internet behöver förstå just mig?

  155. @ KiaW

    Du ska få ett tips. Om du tittar på punkt 10 + 11. Andelen rökare och kriminella räknas och värderas nämligen helt olika i modellen.

    Vad säger du om det? Just dessa två punkter skapade mycket huvudbry och det övervägdes länge om dessa två parametrar skulle vara med i ett könsindex.

    http://www.yakida.se/forklar.html

    Vad tycker du?

  156. Tommy Jonsson

    ”är det inte bra att spreta och bryta olika synpunkter. Vi behöver väl inte ha konsensus här på bloggen heller?”

    Jag har inte sett det som negativt att det spretar. Och tänkt jag tycker precis som du men får då höra att jag är skiftar fokus, diskuterar skitdetaljer…Feminismen spretar och jag skulle personligen aldrig ”ansluta” mig till radikalfeminismen men ej heller till särartsfeminismen. Detsamma gäller en ev mansrörelse. Jag kommer att tycka att vissa framför vettiga ideer medan jag kommer att ifrågasätta och ”förkasta” andra. Och precis som med övriga sammanslutningar kommer man mycket riktigt aldrig att vara helt överens men man kan iaf sympatisera mer med den grupp som man tycker överensstämmer mest med ens egna åsikter. Jag nöjer mig inte bara med att någon säger att deras mansrörelse är bra utan vill nog bilda mig en egen helhetsbild utifrån detaljer.

    Det är klart jag gör, annar hade jag inte skrivit det.

    Ok då vet jag. Besparar dig harangen men tackar för dina tålmodiga svar och klaragöranden haranger 😉

  157. OK, är det nu fel att ha en trevlig ton här så kan jag också bita ifrån, tyvärr. TJ, jag har ju försvarat denna blogg hos andra, med andra ord, jag har gått direkt till källan. Är du trög eller? Att jag inte nämner namn och pekar finger verkar ju också var fel. Jag har sedan aldrig påstått att min erfarenhet är bättre…tydligen är du fortfarande lika trög, endast min erfarenhet.

    Få se nu, anser man att man inte får gifta sig för att det är samkönat……..ja, ja. Visst får man gilla kärnfamiljer, inga problem. Men har man det som politiskt mål…..en helt annan sak. Som att säga att jag gillar vita människor och har som politiskt mål att motarbeta alla andra…är jag rasist då eller har jag inte rätt att gilla bara vita människor? (ironi)

    Och att det endast skulle gälle för att kvinnor kan fixa barn på egen hand…vad sjutton har det med samkönadeäktenskap att göra? Eller adoption?

    Sen finns det mer än en studie i bla USA som visar på att barn från samkönade äktenskap inte har det direkt sämre. Och jag tänker inte lägga mycket tid på att visa på vilka för de är ju ingen som tror på forskarrapporter som har en annan åsikt.

    Mercedes Gill: och vad har jag då neutraliserat? Det är ju det som är i slutändan som är det viktiga. Men det betyder inte att man kan ta vilken väg man vill dit. Tar man fel så hamnar man någonannanstans. Och jag tar till mig av informationen gör du? Eller är alla medel tillåtna så länge man får rätt? Är det ok att ljuga för att få uppmärksamhet?

    Konstigt att inge vill svara på den felaktiga uträkningen som jag har visat på nu i flera kommentarer. Så vi skiter väl i det då och konstaterar att det är OK att ljuga så länge saken är god.

    Och du Mercedes Gill, jag tar ställning, för barnen och deras rätt till 2 fungerande föräldrar oavsett kön.

    Så, nu har jag också varit otrevlig i tonen och får hoppas på att det inte råder några tveksamheter. Men det är bara att inse, håller man inte med i allt så är man ute. Inte ett dugg bättre än radikalfeministerna. Ändamålet helgar medlen. Men om nu alla medhåller kanske skulle ta skitsnacket och lägga det åt sidan och kanske svara på frågor från oss som befinner oss i dimman så skulle det kanske underlätta lite. Alla små obetydelsefulla och tjafsiga frågor kanske skulle försvinna. Men det kanske är så att frågorna är obetydliga för er för att svaren inte är till fördel för vissa. Som mina frågor gällande Minpappa´s utredning. Men ingen, ingen säger ett ord om detta, stoppa huvudet i sanden. Och detta med homofobi, anser man att homosexuella inte ska få skaffa barn, fine, men varför ska de inte ens få gifta sig?

    Sen kan jag råda alla att läsa pappamanualen, den är lite rolig att läsa. De råder alla pappor att legitimera sig och kräva att det dokumenteras när de besöker dagis och vårdinrättningar med sitt/sina barn och begära skriftliga intyg på sitt deltagande…och det under tiden de bor tillsammans med mamman.

    Nä, jag tackar för mig. Är inte en otrevlig person men tydligen måste man vara det här för annars uppstår tveksamheter. Man får inte ställa frågor utan endast besvara. Och några svar på sina frågor får man inte heller. Istället för en diskussion så blir det försvar. Spelar ingen roll hur mycket en kommentator visar på att något är fel så är det inte det, för ni kan inte ha fel utan det är den andra som är oförstående och inte fattar nått. Vissa forskningar är OK så länge de håller med och de som inte håller med är felaktiga. Erfarenhet som visar på samförstånd är ok och erfarenhet på något annat är felaktigt.

    Så, det var min otrevliga sida 🙂 Ha en underba lördag.

  158. Vilken utmärkt analys, Mercedes Gill. Jag håller med dig till fullo.

  159. Tröga Tommy Jonsson

    Funderare
    varför går du till andra bloggar och finner fel där och kräver att vi skall stå till svars för dessa påstådda fel?
    Du hade tillägnat dig en oss eller Ingrid C. överlägsen erfarenhet under40 år och jag har nu flera gånger undrat på vilket område? Eller är det frågan om alla områden?

    Ha en trevlig lördag du också.

  160. Tommy Jonsson

    Förlt Mia
    jag uppfattade att du använde spreta i negativ mening. Det är lättare att missförstå text här än om man sitter öga mot öga.
    Det jag upplevt mest intressant är att prata med någon som har en avvikande åsikt för då har man kanske en chans att lära något nytt. Att lära något nytt varje dag är väl underbart och känns uppfriskande.
    På en annan blogg blev jag kallad ”Peddo Pucko” och det måste ha inneburit att den människan blev mycket arg på mig och att vederbörande inte delade min åsikt. Vi får se om vederbörande utveklar sin talan.
    Jag har tidigare varit för feminismen men upplever nu att de allra flesta feminister nu bara lurar sig själv genom att lyssna på dem däruppe på toppen och inte ha någon egen åsikt utan bara fungerar som röstboskap för något som inte gagnar dem själva. Feminismen kommer att falla på eget grepp som ett korthus för att det från början var en felaktig filosofi som inte tog hänsyn till den jämnställdhet vi vill ha mellan könen i framtiden.
    För framtiden ser jag gärna som du könsnneutral människojourer med professionella och för jämställda kvinnor och män som gemensamt arbetar för sann jämställdhet. Jag vägrar att gå in i ett könskrig mot kvinnor. Deras krig mot varandra på toppen sköter den självsanering som behövs där.
    Nu var det min tur med haranger men jag hoppas du orrkar läsa.

  161. Yaki:
    Du och jag diskuterar och för att förstå dina argument behöver jag förstå hur du definierar falska anklagelser. Om vi inte definierar det likadant så blir heller inte diskussionen begriplig…

    Börjar tröttna på detta, det verkar som att man måste köpa allt som sägs just bara för att det sägs och inte för att man själv kommer fram till det genom diskussion och fakta.

  162. Vadå gå till andra bloggar. Jag läser andra bloggar vilket du också gör. Skulle någon kommenter något som jag anser vara fel som nu då att IC skulle vara en kvinnohatare. Självklart skriver jag då att jag anser att det är fel, IC är ingen kvinnohatare. Får man inte göra det enligt dig? Och vem sjutton har ställt er till svars för detta, inte jag i alla fall. Måste vara ett generalfel på dig för du läser som du vill.

    Jag skrev: Jag har också 30 års erfarenhet. Inte ett ord om vem som är bättre eller vem som kan mer eller överlägsen, inte nått. Är du läskunnig?

    Tydligen inte för jag har svarat på detta tidigare, 6 augusti kl. 12.38 men jag lägger in samma svar igen:

    TJ, är de så personlig erfarenhet vi ska räkna så är det över 40 år……men nu tog jag erfarenhet från andra människor. Och tyvärr så är den inte mycket värd för vissa. Vems erfarenhet är mer värd, din eller min eller befinner sig allt någonstans i mitten?

    Sen vill du veta vilket område….hm få se nu, vad handlar allt här om, trädgårdsodling….?

    Men tyvärr så kan jag inte hitta ett enda svar på någon av mina frågor…ovanligt, skulle inte tro det. Hur var det nu med kvinnojourer, måste man alltid göra en polisanmälan för att få hjälp där eller är det som jag skrev, endast när de misstänker en brottslighandling? Hur var det med siffrorna som minpappa redovisade, är det ok? Vad har samkönadeäktenskap med föräldraskap att göra?

    Prova att svara på dessa enkla frågor utan en harranga om feminister och orättvisor. Raka enkla svar, precis som du begär. Eller ska du visa att jag har rätt när jag säger att man får endast svar på frågor som inte går stick i stäv med vissa åsikter?

  163. KiaW

    Ja, jag känner likadant och börjar också tröttna.
    Är det inte bättre att du läser i förklaringen vad som menas?

    Det finns heller inget behov av att du och jag eller någon annan heller ska behöva definiera en sak på samma sätt. Ibland får man ju acceptera att någon väljer att räkna på ett visst sätt, eller hur?

    Ett sätt att visa det, är att du läser det index som ”The Global Gender Gap Report” ger ut. Inte ens de definierar saker och ting på ett entydigt sätt som övriga.
    OCH det är här som styrkan med Yaki’s index kommer in eftersom summan av händelser uttrycks i ett tal oberoende av vem som utför indexet.

    Men jag har en känsla av att jag skulle tycka det intressant hur du ställer dig till frågan jag ställde gällande punkt 10+12, rökare och kriminella. Det var två svåra punkter att analysera. Jag lyssnar gärna på andras åsikter för det är möjligt att det kan finnas ett fel i modellen här.

    Varför prövar du inte och gör ett eget Index? Du får gärna använda Yaki’s och till och med publicera det på din egen blogg om du har någon.

  164. Men Funderare, du måste nog förstå att det ibland känns som om det är du som inte hajar och att det därför till sist inte känns meningsfullt att besvara dina ständigt upprepade frågor.

    När det gäller kvinnojourer så är det givetvis ingen här som tror att det är ett absolut krav att göra en polisanmälan för att få hjälp av en kvinnojour. Vad vi säger är att jourerna pressar kvinnor att göra polisanmälan, de tar dem till läkare trots att det inte finns några synliga skador och försöker förmå läkaren att skriva intyg om att den huvudvärk patienten klagar på ”mycket väl kan komma från misshandel”. Just detta hörde jag en läkare berätta om just i dag.

    Jag har också hört åtskilliga berättelser om hur jourerna uppmanar kvinnor att säga att de blivit våldtagna av sin man, inte bara slagna. Då blir det nämligen frågan om grovt kvinnofridsbrott som är mycket allvarligare.

    Jourerna får ta på sig en stor del i skulden till att det ser ut som det gör i dag, vilket är tråkigt eftersom tanken med jourerna var god en gång i början och det säkert fortfarande finns många som gör ett gott arbete. Men det sätt att arbeta som spridit sig bland dem är rent ut sagt kriminellt.

    När det gäller minpappa.nu:s siffror är det nog fler än jag som inte fattar vad du menar. Det står klart och tydligt i rapporten att 76 procent gäller ensam vårdnad. I de fall där någon förälder fick EV var 76 procent kvinnor när man räknade hela Skåne. Om man räknar Lund var det 100 procent.

  165. @ KiaW

    Jag tänkte lite till på det du skrivit.

    Jag tycker du och jag avslutar vår diskussion nu. Du har inte gett någonting utan bara begärt svar.

    Ingen på Yaki har något som helst behov av att ge dig svar på någonting. Du har fått dina fem minuter av uppmärksamhet utan att ge något tillbaka.

    Jag tar även tillbaka erbjudandet av att just du skulle få använda indexet.

    Hejdå.

  166. Yaki:
    Vad är det jag ska ge, jag har ju för sjutton ingen kunskap i detta och det är ju det jag försöker skaffa.
    Problemet är ju att sålla bland informationen och veta hur den kommit till för att överhuvud taget kunna göra en egen bedömning och dra egna slutsatser, inte bara köpa andras slutsatser rakt av.

    Jag avslutar detta och de slutsatser jag får med mej är att antingen finns inga svar (dvs fakta) utan enbart uppfattningar utifrån egna erfarenheter, eller så vill man inte ge svar av någon anledning.

  167. Ingrid, det är inte bara en slagen kvinna kvinnojourerna hjälper. De finns även de som endast ringer dit för att få mentalt stöd. Därför finns det sk jourtelefoner.

    Har du varit in och läst på min pappa? Det står nämligen:

    Vi har hämtat in samtliga domar i Skåne 804st och funnit att 76% av vårdnaden går till mammorna och 24% till papporna.

    I Blekinge är 58st domar genomgångna. Där har vi funnit att 76% av vårdnaden går till mammorna och 24% till papporna.

    Och detta när vi vet att det endast var 758 domar som de använde. Alltså den utgångspunkt man har när man räknar ut procenten, de antal domar man använt i sina beräkningar. Men den siffran finns inte, någonstans. Och skulle 76% av vårdnaden gå till mamman och 24% till pappan så blir de inga som får gemensam vårdnad.

    Sen att man kan läsa på olika forum om uttalanden från Per Frennbro:

    28/3 2010 Newsmill. I Lund elimineras papporna totalt och samtliga mammor får vårdnaden och papporna skall vara glada om dom ens får träffa sina barn med övervakar.

    Och det när vi vet att nästan hälften av domarna blev gemensam vårdnad av. Eller som man kan läsa i rapporten:

    ”Dvs samtliga pappor förlorar vårdnaden i Lund medan om man bor i andra städer är det ganska troligt att man kan få såväl enskild som gemensam vårdnad.”

    Då vet vi, får man gemensam vårdnad i Lund så är det att förlora vårdnaden. Det är endast enskild vårdnad som räknas.

    Går man sedan ner i rapporten och läser så ser man att i andra städer så är fördelningen i Kristinastad 58%-42% eller Hässleholm 77%-23%. Nu kommer det roliga, resterande fall i dessa kommuner är gemensamvårdnad…. 58+42=100% och 77+23=100% och resten GV. Med andra ord så döms inte GV ut i en VT i Skåne?

    Och frotfarande inte ett endaste ord av 758 använda domar. Så alla procent som räknas räknas på en siffra de inte ens finns med i rapporten.

    Och detta nämns både i tv och tidningar, bloggar och forum. Eller som Frennbro skrev på Facebook.

    ”Inte en enda Lundapappa fick vårdnaden om sina barn när det gick upp i rätten”

    Räknas inte gemensam vårdnad…..

    Eller som Maukonen, mycket insatt, skrev:

    ”inte en endaste gång under dessa år har tingsrätten dömt till en pappas fördel, utan till 100% dömt till mammans fördel på socialtjänstens rekommendationer som förordat mamman som ensam vårdnadshavare. Då känns det än mer märkligt att veta att mellan 2007 och 2010 så var det inte mycket som gjordes för att barn skulle få tillgång till båda sina föräldrar, även om föräldrarna inte bodde tillsammans mer. I Lunds tingsrätt utdömdes noll procent vårdnad till pappan. I Malmö 40 procent, Ystad 30 procent, Kristianstad 42 procent, Helsingborg 26 procent och Hässleholm 23 procent. Barn har rätt till båda sina föräldrar efter en separation och även om föräldrarna aldrig bott ihop. Tyvärr så är det inte så i Lund, den segregerade universitetsstaden i Skåne.”

    Och som sagt, nästan hälften av alla domar i Lund blev gemensamvårdnad.

    Och ska man nu luta sig på pappaombudsmannens uttlande om att det bara är mammor som söker enskild vårdnad och aldrig pappors så ska de som fått det vara glada. Kan aldrig vinna på en lott om man inte köper en. (IRONI :-))

    Men Ingrid, gå in på minpappa.nu och välj uppe till höger, Undersökning pågår. Inte ett enda ord om enskild vårdnad….

  168. Har sansat mej lite nu, och vill göra ytterligare ett försök att göra mej förstådd…

    Yaki:
    Anledningen till frågan hur du definierar falsk anklagelse är för att förstå dina siffror, vad det är du utgår ifrån. Du och jag behöver inte alls ha samma uppfattning om vad falsk anklagelse betyder, men om du menar en sak och presenterar siffror efter det och jag läser dina siffror efter hur jag definierar det och vi inte utgår från samma sak, eller jag inte förstår vad det är du utgår från så blir det ju missförstånd och diskussionen obegriplig.

    Dina siffror visar att kvinnor anklagar falskt i 85% av fallen, och du använder dej av olika forskningsresultat.

    Bla används 3 resultat gjorda av två svenska forskare.
    Ett resultat visar att 87% av våldtäktsanmälningar inte går vidare till domstol och ett resultat som säger att 90% av våldtäktsanmälningar inte går vidare till domstol.
    Ett resultat, gorda av samma forskare som ovanstående undersökningar, visar att 29% av våldtäktsanklagelserna kan vara falska (Enligt din rubricering)
    När man då läser vad som står i länkarna du lagt ut ser man att de vid djupare granskning kom fram till att 1,5% av våldtäktsanklagelserna var via erkännande eller bevisat falska, la man då till de fall som kunde anses orimliga eller uppgifter som motbevisats, så hamnade den totala siffran på 7%.

    Min fråga blir då, vilka siffror är det du har räknat in som falska, är det de 87-90% som inte gått vidare till domstol, eller är det de 7% som samma forskare ansåg var falska?

    Likadant med den holländska rapporten som jag skrev om lite högre upp, den talar ju inte om enbart falska anmälningar utan har funnit brister i antingen anmälan eller förfaringssättet under pågående utredning(då av andra än anmälaren)

    (I tillägg till det så ingår anmälningar gjorda av både kvinnor och män i studien utan att man presenterar fördelningen, så jag undrar då också om hela resultatet har lagts på kvinnors sida, dvs att de 95% enbart belastar kvinnorna?)

    I stället för att skriva allt det jag skrev nu, som jag har lärt mej dessutom kan uppfattas som motargument och inte fråga, så ställde jag frågan hur du definierar falska anmälningar, enbart för att få en uppfattning om vilka siffror du använt och varför.

    Jag definierar falsk anmälan att man anmält någon med påhittade uppgifter, och om du inte definierar det på samma sätt blir ju dina siffror inte alls överensstämmande om jag läser dem utifrån min defination.

  169. Tommy Jonsson

    Funderare
    jasså du hade 40 års erfarenhet av trädgårdsodling. Då finner jag anledning att vika ner mig.

  170. Mercedes Gill

    Funderare,

    Jag har inget emot dig, inte heller att du blir ”otrevlig”. Hellre det än att diskutera saker i limbo och all evighet utan att någon nyans framträder…

    Det är bra att du ifrågasätter. Men vilka sanningar är svårast att förstå? Eller vill du helt enkelt alltid tro att en sanning förmodligen bara är en halvsanning…? Att ingenting riktigt

    Ett exempel kring detta med misandri och media. Hur ställer du dig till det?

    Aftonbladets löp och artikel i slutet av Juli handlade om en styvpappa som slagit ihjäl sitt barn. (Nästan varje nummer innehåller misandri, men detta var kanske extra tydligt).

    Vid sidan av själva händelsen togs en del sidofrågor upp. Hur många styvpappor dödar sina barn? Är det vanligt? Och hur många styvmammor dödar sina barn?

    I artikeln skrivs en enda liten mening om hur vanligt det är att barn dödas av sina föräldrar. Detta är intressant därför att det just när det handlar om detta svåra ämne så vet vi att betydligt fler biologiska mammor dödar sina barn, än de biologiska papporna. Men just nu väljer Aftonbladet att vara könsneutrala. Man skriver då att barn ”dödas av en av sina föräldrar”.

    Men sen…, när artikeln drar igång, framgår det med all tydlighet att det är MÄN som dödar, styvpappor som dödar – och inte EN ENDA styvmamma… Man avstår från att berätta hela sanningen för att förstärka en viss bild av verkligheten. Det är bara ett litet exempel på radikalfeministisk propaganda.

    Reagerar du på detta? Funderar Funderare på sådana mediala texter? Det är ju bara ett av tusentals exempel.

    Kan du kanske berätta för mig varför 10 män som dött i en gruvolycka i Kina beskrivs som ”gruvarbetare”, medan tio kvinnor som dött av förgiftning i en textilfabrik beskrivs som ”kvinnor”?

    Visst är det viktigt att ifrågasätta och undersöka – men snälla…, när det gäller vårdnadstvister så undrar jag vad du mer behöver veta?

    Lagändringen 2006 genomdrevs efter påtryckningar av ROKS. Man inbäddade motiveringarna i de vanliga ”barnets bästa” resonemangen och stöttade sig på en felaktig nyhetsrapportering kring mäns våld mot kvinnor och barn. Man sa sig vilja få bort benägenheten att strida kring vårdnaden (och naturligtvis enklare kunna koppla bort pappan vid en tvist).

    Nu vet vi att antalet vårdnadstvister ökat från drygt 2000 per år till 4000.

    Rädda Barnen, BRIS och många andra organisationer, helt och fullt infiltrerade av extrema feminister, vill nu föra detta vidare. Helt enkelt ta bort betydelsen av gemensam vårdnad. Så att fler kan få ”gemensam vårdnad”, men utan att det betyder något. Boendeföräldern (mamman 97%) får all makt och kan flytta till Tasmanien när som helst med barnen utan att pappan kan säga något alls.

    De flesta stämningar inom vårdnadsärenden kommer från pappor som vill se sina barn (och ta hand om dem), lika mycket som mamman. Ett 50/50 tänk. Nästan alltid handlar det om mammor som vill att dessa pappor skall fara och flyga. De vill starta om med nya pojkvänner och utan dessa gamla jobbiga pappor. Mammorna vill alltså ha enskild vårdnad och bli av med papporna, papporna vill dela vårdnaden med den biologiska mamman.

    Detta är sanningar. Har Funderare brytt sig om detta?

    Knappast. Då är det mera intressant att diskutera vad pappan hade för färg på sin bil, just när han körde från Norrtälje – och var han köpte sina tvättsvampar och vad dessa kostade. Att prata i all evighet om ovidkommande nonsens tjänar nämligen ett syfte; det får bort fokus från själva kärnan:

    Kärnan som handlar om jämställdhet, för både kvinnor och män.

    Vi som kämpar för jämställdhet – inte minst mot förtryck av kvinnor i Afghanistan och mellanöstern, måste ställa sig förvånande till dina eviga frågor, som om du helt enkelt inte vill förstå!?

    Och du har tydligen bestämt dig för att du ogillar Arne Wirén. Pappaombudsmannen. Han har sagt något du ogillar.

    Varför hänger du inte med på tåget istället? Jämställdhetståget. Här kan du möta alla som tror att både män och kvinnor är värda att kallas människor. Där individer, både kvinnor och män, är likställda inför lagen – men också har precis samma tillgång till samhällets alla nivåer och möjligheter. Och skyldigheter.

    Där pappor och mammor betraktas som lika viktiga föräldrar – och där deras samarbete lyfts fram som viktigare än att elda upp konflikten mot pappan.

    Är allt detta svårt för dig att förstå? Ser du inte detta? Om inte så kan jag, liksom Ingrid, fortsätta att ge dig exempel, så kanske kunskapen kryper in av sig själv.

  171. Kia W

    De flesta barn som inte träffar sin pappa gör inte det för att mamman nekar honom detta. I stort sett ingen pappa får vårdnaden om sina barn i VT. De våldtäkter som inte går till åtal är falska anmälningar och om mannen döms så är han nog oskyldig. De flesta kvinnor som söker sig till kvinnojorer gör det för att gömma undan barn som pappan har vårdnaden om (?) eller för att få en säng för natten. Så är det och om du inte kan förstå ja då… 🙂

    Eller? så slår alla män i stort sett alla kvinnor och slår kvinnor så är det alltid i självförsvar, alla pappor är svikarpappor, och kvinnor talar alltid sanning så alla VT borde gå till modern och män som går fria är egentligen skyldiga.

    Bara att välja sida eller så kan man kanske dra slutsatsen att sanningen ligger någonstans däremellan 😉

  172. Nog är det roligt alltså… Jag håller med i sak men inte i presentation. Hur många gånger ska man vara tvungen att förklara det? Men som vanligt, jag förstår inget och jag fattar inget och allt jag har att skriva om är helt fel. Spelar ingen roll hur mycket man har på fötterna, jag håller inte med till 100% så då måste jag ha fel 😦

    Och tänk att så är det för alla som har en lite annan åsikt.

  173. Mia:
    Ja, precis så är det jag känner att jag får informationen till mej och jag kan inte köpa någon av dem rakt av, jag behöver komma fram till min egen sanning utifrån fakta båda sidorna presenterar….

    Men jag får väl acceptera tingens ordning och utforska andra intressanta saker.

  174. Mercedes Gill

    Mia, Funderare och Kia;

    Har ni tagit över Ingrids blogg?

    Ett slags never ending diskuterande om form och stil? Innehållet inte lika intressant?

    Vem har vad på fötterna?

    ———–

    Lägg av nu. Om ni inte ställer er bakom de enkla humanistiska principerna om jämlikhet och jämställdhet så finns det kanske inte mycket mer att säga?

    Och för att göra det alldeles klart; homoäktenskap är naturligtvis helt OK. I vår värld handlar det om kärlek och att dela. Ja, just det, att dela vårdnaden och livet. Oavsett vem man är.

    Det är därför detta med den misandriska politiken och vårdnadslaghaveriet är extra viktigt!

    /MG

  175. Hurra, hurra för Mercedes Gill! Nu sätter vi streck i denna debatten och så lägger jag ut ett nytt inlägg att diskutera – Filip som dömts fängelse för våldtäkt efter ett helt frivilligt one night stand …

  176. Tommy Jonsson

    Mercedes Gill
    tack för ännu ett utomordentligt fint inlägg. Missade tyvärr att tacka för det förra. Jag skulle gärna vilja förbättra det du skriver på åtminstone någon punkt. Kan dock inte finna något.
    Däremot ett antal komplementeringar som jag naturligtvis inte vet vad du tycker om.
    Låt oss dock ta det vid annat tillfälle.

  177. Och därmed inga svar, huvudet i sanden eller?

  178. Funderare

    Japp när argumenten tryter så börjar person och retorikanalyserna. So lets go there.

    Mercedes Gill är säkert en bra och kunnig debattör och jag känner ju inte dig så jag kan ju bara yttra mig utifrån det du (ditt nick) visat här MEN med vänner som henne tror jag inte man behöver några fiender (jfr komplimangmetoden)

    http://www.dn.se/insidan/fula-knep-for-att-fa-makt-1.527730

    Mer scary än ABC och Howling W när det begav sig. Precis som MG bildar jag mig också en uppfattning utifrån kommentarerna, jag analyserar också och ”det finns inget otäckt i det”.

    Och jag tror att de som är mottagliga för argument som ifrågasätter (”på båda sidor”) är de som kanske har nytta av att myterna upprättshålls, ”på båda sidor” (jfr EBD och chefskobran). Men detta ska naturligvis, som alla andras, bara tas som en högst personlig slutsats 🙂

  179. …de som INTE är mottagliga… skulle det naturligtvis stå 😉

  180. Men? Om nu män är djur, kan man anmäla feministerna/kvinnorna för tidelag då? Bara en stilla undran alltså.

  181. Tidelag är inte förbjudet enligt Svensk lag…

  182. Förlåt Ingrid för urspårningen i din blogg men måste bara kommentera att tidelag enligt svenskt lag ej är kriminellt. Må så vara med sex med djur kan innebära smärta för djuret och dessutom tvång och faller då under djurplågeri som är straffbart även i vårt land!

  183. KiaW: du får inga svar av Ingrid pga att hon inte har några. Det hon uttalar är inte fakta, endast eget tyckande och tänkande.

  184. Om politiken, forskningen och genus

    Det är märkligt enligt Rothstein att det humanistiska forskarsamhället två mandatperioder i rad väljer professor Lisbeth Larsson. Han ger tre exempel på hur Larssons åsikter krockar med humaniorans kunskapsideal.

    *Hon anser att att det inte finns någon anledning för forskare att hävda rätten till autonomi eftersom de medel som finns ”har sin upprinnelse i politiska beslut” Det politiker bestämmer skall forskarna leverera enligt Larsson.

    *Hon anser den samhälleliga nyttan skall styra prioriteringarna.Denna nytta skall inte avgöras av forskarna utan av politikern. Larssons motivering till detta är att ”vi genusforskare har staten att tacka för våra tjänster”

    http://aktivarum.wordpress.com/2010/08/19/forser-och-rothstein-om-humaniorans-marginalisering/

  185. Angående berättelsen i ”Man i landet lagom” så känns det för mig som om denna kvinna lider av ADHD. Mycket av hennes beteende känner jag igen från ett eget förhållande med kvinna som led av ADHD. Möjligen kan hennes symptom ha förvärrats av den nämnda ångest hon upplevde efter graviditeten. Men helt klart måste hon haft vissa ADHD symptom även innan.
    Trots att jag var mycket kär när vi träffades och även haft starka känslor hela förhållandet ut, är jag oerhört lycklig att en dat beslöt mig för att sätta punkt och ta mig ur detta destruktiva förhållande. Tiden under vårt förhållande upplevde jag som helvetet på Jorden. Fastän jag var fysiskt betydligt större och starkare henne, så blev jag dagligen utsatt för psykisk misshandel så fort saker inte blev så som hon förväntade sig. Man kan förfäras när människor blir fysiskt misshandlade. Men kroppen har faktiskt en enastående förmåga att läka. Däremot kan det vara oerhört svårt att läka såren efter psykisk misshandel. Vissa av mina egna psykiska sår kommer jag att få bära med mig för resten av livet, tack vare den psykiska misshandel jag blev utsatt för. Kan känna igen mig i ”Man i landet lagom”:

    ”Jag får många år efteråt fortfarande hjärtklappning om jag vaknar och hör att personen bredvid mig ligger vaken.”

    Precis som fallet med soldater som lider av ”post-traumatic stress disorder” efter krig, kan för mig vissa ljud eller ljudförnimmelser fortfarande göra mig påmind om hennes skrikande på nätterna då hon oftast fick sina större utbrott. Ibland kan associationerna kännas så ruskigt verkliga att man får hjärklappning.

    Men som sagt… Detta vågar man inte berätta för sina vänner och bekanta. Antingen kan man bli tagen för sinnessjuk eller förlöjligad över att man inte är en riktig ”man” eftersom man går omkring och är rädd för eller psykad av en kvinna.

    Trots att jag har fått en del djupa sår i själen efter detta förhållande, så anser jag inte att samtliga kvinnor därför måste vara djur, demoner eller permanenta psykfall. Jag ser det hela som att jag hade oturen att bli kär och ihop med någon som var helt olämplig för mig och ett harmoniskt förhållande. Fastän det skulle vara mycket enkelt, så kan jag kan inte lägga kollektiv bestraffning på alla kvinnor bara för vad en kvinna har gjort mot mig. Men jag däremot blivit vaksam och försiktig. Råka jag träffa någon som visar minsta tecken det jag har varit med om, drar jag mig ur direkt. Har fått en slags psykisk allergi eller nåt. Det negativa är att man kanske lämnar personer som egentligen är ”oskyldiga” bara för att man tolkar någon liten detalj hos denne som ett tecken på att hon kommer att bli precis som den jag hade det destruktiva förhållandet med.

  186. Hej samhäll i Sverige! De männen kan inte ändra sina kön till kvinnor. De kvinnor/ flickor kan ändra till männen. Utan operation! Det beror på de fel männen som bildar idioter och behandlar sina kvinnor. Männens hjärnor är annan än kvinnorna. Kvinnor är precis som grodor som ändrar kön. Kvinnorna är de riktiga och perfekt människorna än männen. Männen är precis som handikapp mer som andra olika handikapp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s