Mitt i all julröra har jag missat att Jerry lagt upp en fin recension av min bok. Läs den här!
Jag måste säga att jag är rörd, tacksam och en smula förbluffad över att så många blivit berörda av min berättelse om mitt eget liv, inte minst om min mamma. Att någon annan än jag själv skulle gråta åt mammas dikter föresvävade mig faktiskt aldrig. Jerry är den andra (mannen!) som avslöjat att just mammas dikter rört dem till tårar.
Tänk om min söta lilla mamma, som hade så fruktansvärt dåligt självförtroende, hade fått uppleva att människor berördes av hennes dikter. Så förvånad och stolt hon hade blivit!
Älskar dig, lilla mamma! Önskar att du hade varit med oss i jul.
INGRID CARLQVIST 
Jag instämmer helt med Jerry, det är en otroligt bra bok och din öppenhet kring dig själv och ditt liv är precis lika intressant som den delen som handlar om Keith.
Jag har inte hunnit läsa färdigt än, julen kom emellan 🙂
Ingrid!
Att få ta del av ditt eget liv var så intressant och faktum är att det berörde mig mer än historien om Keith. Boken och den öppenhet du visar stärker mig än mer om att allt skitsnack som skrivs om dig överallt just bara är skitsnack. De finns överallt och smyger omkring och förpestar utan att ge sig tillkänna. Att försöka bemöta dem gör saker och ting bara än värre, de förvrider och misstolkar på flit. Bara en liten notering är att det Madde skrev ovan, det har redan någon tryckt tumme ner på! Varför?
Jag tycker du är rak och det är väl detta som är problemet för vissa?
Hej
Vi hade faktiskt din bok framme på bordet vid julmiddagen och alla runt bordet bläddrade och läste i den.
Trevligt att se de gamla fotona.
Kul, Yaki! Hoppas alla runt bordet gick ut och köpte sig ett eget exemplar! 😉
Friande vägledande dom från Högsta Domstolen i dag. Advokat Peter Haglund står bakom den.
Jag vet, Tommy! Domen är dock väldigt torftig. Men Lambertz har ett intressant tillägg. Jag får se om jag får tid att skriva om den!
Önskade och fick din bok i julklapp, lite på vinst eller förlust. Det är nog en av de bästa böcker jag någonsin läst. Blev så otroligt berörd av din och Keiths historia. Så otroligt arg för att någon kunde bli behandlad så. Samhället är väl inte skyldig till allt, men tanken finns ju ändå – hur hade det gått för Keith om han inte blivit oskyldigt dömd och pga det blivit beroende av droger. Kanske hade han förblivit kriminell, kanske hade han fått ordning på sitt liv. Men rättsväsendet gav honom aldrig den chansen och pga det hamnade både Pierre och My där dom gjorde!
Jag önskar det fanns fler journalister som du, som vågade berätta den här typen av historier, för jag är säker på att det finns många!
Fantastisk bok! Ohygglig historia!
Linda! Vad glad jag blir av dina ord. Säkert hade inte Keith blivit Guds bästa barn om han sluppit bli oskyldigt dömd, men jag tror inte att det gått så fullständigt åt helvete om inte samhället behandlat honom så fruktansvärt illa.
Hoppas du sprider ordet till många. Eftersom bokhandlarna inte tar in min bok (man ska helst vara kändis för att komma ut där) så är det svårt att nå ut till massorna.