Kidnappade Lindas mamma inför rätta


I går stod Helena A, 44, inför rätta för att ha kidnappat sitt eget barn. Hon förklarade sig oskyldig till brott och vill bli helt frikänd, trots att hon erkänner att hon 2005 tog Linda, 4, från hemland, dagis, kompisar och framförallt från hennes andra hem med pappa Pär, styvmamma Maria och två små systrar.

Anledning: Hon skulle skydda Linda från pappas sexuella övergrepp. Att dessa bara existerade i hennes eget och den galna barnpsykiatern Nina Yderbergs huvud, spelade förstås ingen roll. En mamma har rätt att ”skydda” sitt barn. Frågan är vem som skyddar barnen från mammor som Helena A?

Det här är inte en nyhetsartikel. Om jag haft i uppdrag att skriva en nyhetsartikel om rättegången mot Helena hade den sett helt annorlunda ut. Men här på bloggen tar jag mig friheten att ge min personliga syn på saken och man kan väl se inlägget som en mycket personlig kolumn. Bara så att vi slipper frågor om just detta!

Många trådar löper samman i fallet med Helena A. I tre och ett halvt år har hon gömt sig i Dominikanska republiken, precis som en annan svensk mamma som frivilligt kom hem till Sverige med sin kidnappade son häromveckan. Hon valde Eva Kornhall som försvarare, en advokat som är ökänd för att alltid ta mammors parti, att förneka att kvinnor misshandlar sina män och till och med uppmana mammor att trotsa lagen. En annan ”tillfällighet” är att både Helena A och den andra mamman, tog sina barn till Nina Yderberg. Ni må tycka att det är elakt av mig att kalla doktor Yderberg galen, men ta bara en titt på vad hon ställt till med.

Gång på gång har Socialstyrelsen granskat henne och kritiserat henne, men på grund av att hon lovade stänga sin klinik undgick hon länge granskning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Till sist anmälde Socialstyrelsen henne dit, men jag hittar ingen uppföljande artikel som berättar hur det gick. Efter DN:s granskande artiklar och programmet Insiders avslöjanden om nätverk som hjälper mödrar att gå under jorden med sina barn, beslöt sig Yderberg för att ligga lågt. Han la ner Mor-barnmottagningen i Stockholm och flyttade till Uppsala. Och vem bor där om inte Eva Kornhall! I Uppsala finns också en mycket hårdför kvinnojour ...

Nåväl, tillbaka till Helena A. Hon skulle kunna vara en av de många svenskor som i 35-årsåldern upptäcker att de satsat allt på karriär och kul och glömt bort att bilda familj. Att bli kär och gifta sig är gammalmodigt och långsamt, därför letar den här sortens kvinnor bara upp en karl, får hans sperma, blir gravid och ser en härlig framtid för sig själv och den gosiga lilla bebisen. Det är bara ett litet aber: den där irriterande mannen som donerade sperman har fått för sig att han vill leka pappa!

När Linda föddes 2002 var förhållandet egentligen över mellan Pär och Helena, om det alls existerat. Men Pär gjorde som så många andra moderna män – han var med på förlossningen och flyttade sedan hem till mor och barn för att ta sitt ansvar. För säkerhets skull behöll han sin lägenhet och det dröjde inte länge förrän det blev ohållbart för dessa båda att dela hushåll. Pär flyttade men hade inte en tanke på att ge upp sin dotter för det.

Damn, he’s annoying, kanske Helena A tänkte och ställde upp en massa regler som förhoppningsvis skulle trötta ut Pär: Du får bara träffa Linda här hemma hos mig. Du får inte ha henne över natten. Du får inte ha henne en hel helg. Du ska komma ett par timmar tre gånger i veckan för jag har talat med experter och de säger att det är bättre med täta och korta kontakter med pappan än hela dagar eller helger. (Varför barn klarar att bo dygnet runt med mammor men bara står ut med pappor under täta och korta möten, förtäljer inte dessa experter.)

Pär kämpar på. Han vänder sig till tingsrätten för att få gemensam vårdnad och umgänget reglerat och man tillsätter en vårdnadsutredning. Sjuttioelva utredningar och umpteen beslut senare börjar Helena A komma till vägs ände. Hon blir inte av med den där irriterande spermadonatorn. Något drastiskt måste göras.

– En gång sa Linda till mig att pappa hade kissat på henne, men jag tänkte att hon nog blandade ihop det. Att det var hon som råkat kissa på pappa, sa Helena A i Södertörns tingsrätt i går.

– Men påskhelgen 2004 sa hon det igen. Att pappa både kissat henne i stjärten och slagit henne. Hon sa det med inlevelse, det var övertygande. Hon sa också att pappa fick lov att göra så för Linda hade varit dum, dum, dum.

– Jag ringde socialjouren på en gång. Jag tänkte definitivt inte lämna ut henne till honom igen, det var min skyldighet att skydda henne.

Socialjouren polisanmälde förstås – det är ju numera inskrivet i lagen att de har anmälningsplikt. Hur stolliga eller orimliga anklagelserna än är så ska de ringa polisen. Åtminstone när en mamma ringer och säger att pappan begått incest. Om en pappa ringer och säger att han sett hur mamman ligger i sängen och onanerar samtidigt som bebisen ammas, så får han rådet att absolut inte göra någonting. Han ska INTE störa mamman och hon är definitivt INTE en pedofil. Tror ni mig inte så ring dem själva och fråga!

I första polisförhöret säger Linda såhär: ”Pappa kissade på min rygg för han hade ingen potta och ingen toalett.” Eftersom polisen la ner alla misstankar mot Pär så tror jag att de hörde exakt det jag hör i detta uttalande: Linda har fått höra av sin mamma att hon ska säga att pappa kissade på hennes rygg, och eftersom det låter så konstigt i hennes huvud så försöker hon hitta en förklaring till varför hennes älskade pappa skulle göra något så knasigt. Han hade varken potta eller toalett!

Helena A gick då till BUP, men inte ens där blev de övertygade om att Linda hade utsatts för sexuella övergrepp. De tog emot Linda för några samtal men tyckte att det fick räcka så. Helena A bad då om namnet på en privatpraktiserande terapeut och gick därifrån med telefonnumret till Nina Yderberg. Och nu äntligen började det hända saker. Enligt Nina var Linda inte någon normal 2,5-åring – hon led av dissociativa symptom, hade en begynnande personlighetsklyvning och upplevde att hennes händer inte hörde till hennes kropp …

Men familjerättssekreteraren som gjorde den nya utredningen köpte inte stolligheterna. Pär hade vid den här tiden övervakat umgänge med Linda, det var han själv som föreslog det för att han alls skulle få träffa sin dotter. Totalt träffade han Linda tillsammans med kontaktpersonen under nästan 450 timmar. Men Helena A var irriterad – kontaktpersonen tyckte ju att Pär var en bra pappa och påstod att Linda var glad både inför och efter mötena med honom.

Våren 2006 började Linda säga oroväckande saker hemma hos pappa. Hon sa att hon kände sig ledsen för nu var det bara två veckor kvar, för mamma hade sagt att de snart skulle flytta. Linda sa också att det var mamma och Nina som sagt att det hade hänt – det där med att pappa kissat och slagit.

Men nu ska ni höra! Helena A som menar att en mor måste tro på sitt barn, hon tror inte alls på vad Linda sa vid dessa tillfällen och tycker inte heller att någon annan ska göra det. När Linda säger att mamma sagt att de ska flytta och att det är mamma och Nina som sagt att pappa gjort ”det där”, så ska hon inte bli trodd. Men när hon eventuellt) sagt att pappa kissat på henne, då ska hon bli trodd. Men jag antar att bara en mor har förmågan att avgöra när hennes barn talar sanning och när hon ljuger …

Hösten 2007 blir det äntligen huvudförhandling i vårdnadsmålet. Helena A har då vägrat att lämna ut Linda till Pär sedan i januari och utredaren, som egentligen tänkt föreslå gemensam vårdnad, inser att det bara finns en lösning: att ge Pär ensam vårdnad. Pär kommer att låta Linda träffa mamma, medan Helena tydligt klargjort att Linda i hennes vård inte kommer att få träffa pappa.

– Under förhandlingen såg jag vartåt det barkade, berättade Helena A i tingsrätten. Så jag bestämde mig för att lämna landet. I Dominikanska republiken hade jag några vänners vänner så jag fixade med de nödvändiga papperna.

Dagen innan domen som gav Pär ensam vårdnad om Linda kom, stack Helena A. Hon satte sig och Linda på ett tåg till Paris, därefter tog de ett flyg till Caracas i Venezuela och till sist flög de till Dominikanska republiken. En mycket smart manöver som gjorde det omöjligt för polisen att spåra dem. Vilket ju var hela tanken.

I 3,5 år, i 41 månader, i 1 324 dagar led Pär alla helvetes kval. Han visste inte om hans förstfödda var död eller levande eller om han någonsin skulle få se henne igen. Han vädjade till Helenas föräldrar, syskon och vänner att åtminstone ge honom ett livstecken. Helt kallsinnigt sa de att de inget visste.

– Mina föräldrar kom ner och hälsade på oss en gång om året, sa Helena i går. Och Linda skrev till sina kusiner.

I mars kom det osannolika tipset: Helena och Linda gömmer sig i hotellkomplexet Las Canas i Sosua. Vi som kände till det höll tummarna tills de var blå och undrade varför det tog så lång tid för Interpol att slå till. I slutet av maj kunde Pär och Maria äntligen flyga ner till Domikanska republiken och hämta Linda. Samma dag greps Helena och satts i häkte i väntan på utvisning.

– Det var hemskt, snyftade Helena i går. De skiljde mig och Linda åt och jag har inte träffat henne sen dess. De kunde ha gjort det på ett mera humant sätt.

Jag vet inte hur ni känner, men jag tappar hakan över detta uttalande. Denna kvinna har låtit Lindas pappa genomgå alla helvetes kval över sin försvunna dotter, men när hon äntligen tvingas stå till svars för sina kriminella handlingar då gråter hon och känner sig inhumant behandlad?

Åklagaren krävde ett straff i den högre skalan för Helena A, mellan två och fyra års fängelse för grov egenmäktighet med barn. Målsägandebiträdet Ia Sweger föreslog att Helena A skulle få lika många månaders fängelse som hon hållit Linda kidnappad, 41 månader.

Helena A och hennes advokat Eva Kornhall krävde frikännande med motiveringen att Helena faktiskt hade vårdnaden den dag hon lämnade landet. Att hon fråntogs den dagen efter och kände till detta senast en vecka senare, tyckte de inte hade med saken att göra. Eller hur man nu skulle tolka det förvirrade försvaret.

Rättens ordförande Björn Skånsberg (som för övrigt var en skojig bekantskap som styrde sin rättssal med järnhand!), skickade ut oss och efter en kvart meddelade han att Helena A skulle kvarstanna i häkte tills domen meddelas måndag 25 juli.

Det ska bli mycket intressant att se om Södertörns tingsrätt vågar döma ut ett rejält straff, ett som möjligen kan avskräcka mammor och pappor som just i detta nu smider diaboliska planer på att beröva sina barn rätten till den andra förälder – en rätt som är inskriven i FN:s Barnkonvention.

 

 

132 svar till “Kidnappade Lindas mamma inför rätta

  1. Centrum mot våld står bakom kvinnor som Helena! Det räcker att ge kvinnan information om den kommunalt finansierade organisationen centrum mot våld för att legitimera hennes beteende. Läs gärna mer om centrum mot våld och styrgruppen via socialnamnden.se http://tiny1.se/aba45

  2. Undrande Under

    Har du någon aning om varför doktor Yderberg plötsligt är skriven på ”adress okänd”. Min gissning är att hon försöker fly den verklighet som börjar komma ikapp henne. Vilken är din gissning (eller vet du kanske)?

  3. Hur var hennes och barnets vistelse finansierad? Det var ju inget dåligt ställe hon hade valt att bo på!

  4. Cuben, det är nog inte så tjusigt som det ser ut och något paradis tror jag inte alls att det är. Särskilt inte för en stackars flicka som inte fattar varför hon bor på hotell …
    Helena A sa i rätten att månadskostnaden var 3000 kronor och att hon hade olika jobb, som administratör på en skola och hos en fastighetsmäklare. Men Lindas kläder var slitna och skorna så nedgångna att hon ”haltade” när Pär och Maria hämtade henne.
    Jag misstänker att hennes föräldrar skickat en del pengar.

  5. Med tanke på hur Lindas kläder såg ut och att hon haltade så vore det ju intressant att höra synpunkter på om detta ändå inte är trafficking också, inte bara grov egenmäktighet med barn. (Dessutom, med vem var Linda när hennes mamma arbetade? Varför bo på ett hotell?)

    Utdrag från Wikipedia angående trafficking;

    ”Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa…”

    ”Den som, i annat fall genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för;

    annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte,

    Om offret är ett barn, d.v.s. en person under 18 år, så krävs det inte att något otillbörligt medel används. Detta eftersom man anser att barn är särskilt sårbara och automatiskt befinner sig i ett underläge i relation till vuxna.”

    Sedan är det alltid intressant att ”Follow the money”.

  6. Ping: Kidnappade Lindas mamma inför rätta (via INGRID CARLQVIST) « Ann-Mari's Blogg

  7. Tack för ett bra inlägg och rapport från rättegången!
    Har tipsat om detta inlägg på min blogg.

    Jag är totalt mållös när det gäller Helenas klagande på att hon och dottern skildes på ett inhumant sätt och att hon (mamma Helena A) inte fått träffa dottern sedan sista maj.
    Helena A VET ju VAR dottern befinner sig, det gjorde inte pappa Pär under de nästan 4 år som Helena A gömde Linda……

    Men allt är ju relativt och det kan ju vara en panikartad upplevelse att bli fråntagen kontrollen över en situation som man styrt samvetslöst i så många år……

  8. ”(Varför barn klarar att bo dygnet runt med mammor men bara står ut med pappor under täta och korta möten, förtäljer inte dessa experter.)”

    Teorin (objektrelationsteorin) är att barnet ”klarar av” längre stunder med den person de har en primär anknytning till. Nya rön (inom anknytningsteori) gör dock gällande att barn visst kan knyta an till flera personer, om förutsättningarna är de rätta. en familj sker detta naturligt och barnet får en nära anknytning till den andra föräldern och syskon. Detta utökas sedan till släktingar och vänner (som då också kan börja sitta barnvakt o dyl). Har föräldrarna sammanbott en tid behövs alltså ingen ‘invänjning’ och när barnet uppnått ett till ett par år anser man även att längre perioder (ett par dagar till en vecka) inte ska vara några problem.

    Har föräldrarna inte sammanbott tror man att det är bäst med en ‘upptrappning’. Men då barn kan skolas in på dagis vid ett års ålder så borde de ju kunna ‘skolas in’ hos den andra föräldern bra mycket snabbare än vad som ofta sker nu. Allt beror nog på föräldrarnas villighet att främja denna process. Här står en del:

    Klicka för att komma åt 2004-110-14_200411014.pdf

    och här:

    http://wwwc.aftonbladet.se/kvinna/9909/14/barn.html

  9. Och här en liten annan teori. En del mammor och pappor kan iom att barnen kommer tro att relationen därmed är ‘säker’ och att de ska leva lyckliga i alla sina dagar. Det är alltså inte alltid bara barn de vill ha. När det inte inträffar och den ena vill separera kan den andra föräldern ‘gå in i dimman’. De kan då klippa helt (el försöker iaf) alternativt vägrar släppa taget och försöker (fortsätta?) kontrollera den andra föräldern (ofta via den gemensamma länken, barnen).

  10. Jag tycker att det är otroligt vidrigt att ett litet barn inte blir trott på. Jag har arbetat i förskolan i 18 år, under den tiden har jag varit med om 2 fall där små barn säger sådana saker som har gjort att vår anmälningsplikt måste träda in. I Ingen av dessa fall har någon trott på barnet.
    Ett litet barn talar inte som vi vuxna, dom hittar på jättemycket men när ett litet barn säger sådant som den aldrig borde sagt måste man reagera.
    Att en vuxen säger åt ett barn att säga vissa saker kommer aldrig att håll i längden, barnet upprepar inte samma sak om det inte är självupplevt.
    Incest existerar!!!!!!!!!!!
    Om jag hörde att ett av mina förskolebarn sade något av vad detta barn sagt skulle jag naturligtvis anmäla detta.
    . Du är rättskämpe säger du. Vems rätt kämpar du för?
    Inte barnets ialla fall.
    Och eftersom detta handlar om barnet, inte pappan, inte mamman utan barnet.
    Nej någon rättskämpe är du inte.
    Du

  11. En fundering.
    Hade mamman ensam vårdnad den dagen hon kidnappade barnet?

    Åter igen så visar det sig att Kornhall ljuger, för i TV på Debatt tror jag så sa hon att hon aldrig hade varit med om att en mamma ljuger om att pappan ska ha begått övergrepp, för något så hemskt kan man inte ljuga om!!
    Stackars mamma som inte har fått träffa sin ägodel sedan i maj, att pappan som inte visste ens om sitt barn levde inte fick träffa sitt barn på 41 månader är ju inget man ska bry sig om, för en pappa behövs inte tycker dessa mammor.

    Tänker på hur mamman har fått pengar för att överleva, OM det är hennes släkt som har bidragit, så måste väl dessa kunns åtalas för medhjälp?

  12. Så menar du Stella att ett barn aldrig kan upprepa en sak om det inte är självupplevt?

  13. Mia!

    Det finns mängder av teorier kring barns anknytning och vilken förälder de ska vara tillsammans med som små. I praktiken så förekommer dock mängder av varianter på vem som tar hand om de små barnen och hur mycket tid som respektive förälder spenderar med dem. Trots alla variantioner så kan man knappast påstå att det ena sättet är så mycket bättre än det andra för barnen. De flesta barn växer upp till välartade och trygga individer.

    I Sverige har vi en unik föräldraförsäkring som gör det möjligt för mamma och pappa att vara hemma under de första åren av barnets liv. De flesta andra länder har inte denna möjlighet eller bara en bråkdel så lång föräldraledighet (och då oftast enbart en mammaledighet). Det räcker med att gå till våra grannländer för att konstatera att föräldrarna där inte har samma möjlighet som i Sverige att vara hemma med barnen lika länge. I Danmark är det inte ovanligt att barn som bara är drygt ett halvår börjar i ”vuggestue” för att föräldrarna måste börja arbeta igen.

    I många andra länder är det inte ovanligt att mamman går tillbaka till jobbet bara ett par veckor efter att barnet har fötts och att till exempel någon äldre anhörig tar hand om det nyfödda barnet.

    Trots att de flesta länder inte har någon föräldraledighet eller enbart en kort föräldraledighet så klarar barnen i dessa länderna av att knyta an till både sin mamma och sin pappa. Detta faktum försvinner ofta i den svenska debatten där det tas förgivet att föräldrarna i det närmaste måste spendera heltid med barnet för att det ska kunna knyta an till dem!

    Vi hör ju ofta att pappor förlorar vårdnadstvister för att de inte tar ut lika mycket föräldraledighet som mammorna och det hävdas då även att detta leder till att barnen inte knutit an till pappan. Det motsägs av alla de barn som växer upp i länder utan föräldraledighet och där mamman börjat jobba en kort tid efter barnets födsel. De barnen lyckas ju trots detta knyta an till både sin mamma och sin pappa. Men i Sverige klarar tydligen inte barnen av det, konstigt!

  14. Stella!

    Vad menar du med att ”barn inte blir trodda”? När förskolepersonal hör eller ser något som inte verkar vara som det ska vad gäller ett barn så har man, precis som du säger, en anmälningsplikt. Jag hoppas verkligen att personalen på förskolan följer den anmälningsplikten. Om inte, så kan jag hålla med om att det förekommer att ”barn inte blir trodda”.

    Vid en anmälan så har även sociala myndigheter och (vid behov) polis en skyldighet att utreda. Detta ska myndigheterna görs så skyndsamt som möjligt! Men det kan finnas en mängd olika anledningar till varför ett barn har sagt eller uttryckt sig som det har gjort. Det är inte så enklet som du hävdar, att ”barnet upprepar inte samma sak om det inte är självupplevt”.

    Det framgår inte minst av den danska dokumentfilmen ”Farlige Forklaringer”, som du kan se i länken nedan.

    http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2010/03/visst-ska-man-lyssna-pa-barn-men-man.html

    Du har helt rätt i att man ska lyssna på barnen, men man ska inte ensidigt förutsätta att allt de säger är korrekt i detalj. Det kan finnas en mängd olika orsaker till att barnet säger och agerar som det gör.

  15. Som jag har uppfattat det så ska man lyssna på vad barn säger när det passar ens egna syfte (mammans), inte annars.

  16. Ingrid!

    Tack för att du följer och rapporterar om detta fallet. Tyvärr verkar inte media vara speciellt intresserade av att rapportera om de allt mer vanligt förekommande fallen av egenmäktighet mot barn, speciellt inte när det är mamman som gör sig skyldig till kidnappningen.

    Jag hoppas att Linda har det bra med sin pappa Pär, sina småsyskon och sin extramamma. Jag hoppas också att mamma Helena snart kommer till insikt med att hon har agerat felaktigt mot sin dotter och att hon i en snar framtid ska kunna återfå kontakten med Linda för att på sikt kunna bygga upp en hälsosam relation med henne igen.

  17. Den engelska versionen av anknytningsteorin är betydligt mer utförlig och information för den som vill ta del av den.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Attachment_theory

    Man kan också läsa om Reactive attachment disorder

    http://en.wikipedia.org/wiki/Reactive_attachment_disorder

    Utdrag;

    ”Attachment therapy has an unconventional theoretical base and uses diagnostic criteria or symptom lists unrelated to criteria under ICD-10 or DSM-IV-TR, or to attachment behaviors. A range of treatment approaches are used in attachment therapy, some of which are physically coercive and considered to be antithetical to attachment theory”

    Även om;

    http://en.wikipedia.org/wiki/Attachment_disorder

    ”Attachment disorder is a broad term intended to describe disorders of mood, behavior, and social relationships arising from a failure to form normal attachments to primary care giving figures in early childhood, resulting in problematic social expectations and behaviors.””The second area is controversial and considered pseudoscientific.[3] It is found in clinical practice, on websites and in books and publications, but has little or no evidence base. It makes controversial claims relating to a basis in attachment theory.[4] The use of these controversial diagnoses of attachment disorder is linked to the use of pseudoscientific attachment therapies to treat them.”

    Tro inte att någon blir barnpsykolog bara för att ha läst artiklar i Wikipedia, förstås.
    (MX mycket bra kommentarer!)

  18. Medborgare X

    Just, och jag skrev teori och tror samt
    ”Men då barn kan skolas in på dagis vid ett års ålder så borde de ju kunna ‘skolas in’ hos den andra föräldern bra mycket snabbare än vad som ofta sker nu.”

    Om du läste anknytningsteorin så stod det även att man tror att det först är efter en tid som barnet verkligen börjar knyta an till olika personer varför det skulle kunna vara helt ok att sätta barn på dagis från mycket späd ålder. Och i Sverige har vi ‘valt’ att inte skriva in barn på dagis innan ett års ålder, vilket många tycker är bra. Men det handlar som sagt om tro och tyckande. Att mötas halvvägs kan dock alltid vara en lösning.

  19. Konstigt sätt att agera (mamman) om det är barn man vill ha, men är ointresserad av vidare kontakt med fadern, det finns ju som alla vet minst en ”enkel” lösning på det….

  20. Cuben

    Ja och enligt anknytningsteorin TROR man även att handlar om kvaliten på anknytningen varför ett barn kan ha bättre anknytning till någon det träffar mer sällan men som är känslomässigt närvarande och empatisk än till den som är den huvudsakliga vårdaren om denne är känslomässigt frånvarande och saknar förmåga till empati.

  21. Är det en kvinnas rätt att skaffa barn till vilket pris som helst?
    Är det inte så att ett barn har rätt till sina biologiska föräldrar då dessa är viktiga för barnets utveckling?
    Självklart finns det fall där en biologisk förälder INTE är bra för barnet, men det är bara i fåtal fall.
    Att en kvinna som tycker sig vilja skaffa barn för att känna sig hel som kvinna och för att den biologiska klockan tickar borde tänka lite mer än på sitt egna jag, för hur kan man som (ansvarstagande!?) vuxen/förälder ens utsätta ett oskyldigt barn för tvångsseparation ifrån sig biologiska pappa bara för ens egna begär?
    Hur många av dessa oskyldiga barn som har tvångsseparerats ifrån sin biologiska pappa kommer att vända sig mot mamman när de en dag vaknar upp och inser vad deras *harkel* ansvarstagande mamma har gjort mot dem?
    Har hört siffror på att ca 80% av de som sitter i fängelse har växt upp utan sin pappa, är inte detta ett illavarslande tecken hur illa det kan gå för dessa faderslösa barn?

    I veckan så kunde man läsa om att en pilot valde att störta i sitt mammas hus, för att han anklagade henne för föräldrarnas skilsmässa.

  22. Medborgare X, både Aftonbladet och DN var faktiskt på plats i Södertörns tingsrätt. AB gjorde en spalt, men jag har inte hittat något på dn.se. Kanske bara var i papperstidningen?

    Linda har det jättebra hos pappa Pär, ungar har en fantastisk förmåga att återhämta sig. Men ingen kan förstås garantera att hon inte får problem i framtiden. Det enda positiva som Helena A gjorde under hela tiden i Dominikanska var att hon inte pratade om övergrepp och att hon tagit med bilder på pappa och syskonen, så när Linda träffade Pär kände hon igen honom direkt. Hon kramade honom och sa: Nu åker vi hem. På flyget somnade hon mot hans axel och hon får nu intensiv läs- och skrivundervisning av pappa och extramamma eftersom hon inte kunde läsa och skriva svenska.

  23. Ina
    Just ”Det är alltså inte alltid bara barn de vill ha.”

  24. Mia.
    Menar du att de vill ha en försörjare också?
    Visserligen så brukar soc säga att man inte behöver samarbeta med pappan, för mamman kan få socbidrag.

  25. Det som fascinerar mig mest i många av dessa vårdnadstvister är hur somliga uppenbarligen skaffat barn med partners som de inte verkar veta särskilt mycket om öht! Kollar man inte litet mer noga innan man bestämmer sig för att bilda familj… Det säger mycket om en människa hur han/hon agerar tillsammans med vänner (säg mig vem du umgås med och jag skall säga dig vem du är ) hur de agerar tillsammans med sin familj, hur väl de passar in i ens egen vänkrets och familj… ja det finns massor att tänka på innan en flirt/fling tillåts övergå i ngt mer seriöst!

  26. En pappa

    Nej om du läste min kommentar ovan så är det en ‘säker’ relation de (en del kvinnor/mammor och män/pappor) vill ha.

  27. Ina
    En del individer är mycket skickliga på att manipulera sin omgivning och visar inte sitt rätta jag så länge det gagnar deras syften. Inte sällan uttrycker folk i omgivningen ‘vi anade inte ett dugg och kan inte tro att det är sant’ när det visar sig att till synes välfungerande personer avslöjas med en helt ‘annan sida’ i sin personlighet och sitt agerande.

  28. Mia, sorry, det blev nog lite fel där, beklagar.
    Men som du skriver, ”en del” vill ha en ”en säker relation”, vilket avspeglar sig i verkligheten då det inte sällan är så att de inte vill ha en relation, utan bara någon som kan ge dem ett barn.
    Funderar lite på hur de kvinnor tänker som ser till att de blir gravida, borde de inte kolla upp det tilltänkta offret (pappan) lite bättre så att de ”garanterat” slipper honom framöver?

  29. Mia – det är klart att man kan råka ut för en fullfjädrad psykopat, men de är få och far between vill jag nog påstå! Och det finns alltid mer eller mindre uppenbara varningstecken om man bara orkar ta till sig dem! När familjen påstår att de inte aaanade ngnting så vill jag påstå att det är en stor fet lögn, klart de sett att allt inte står rätt till! Likaså är det ett stort varningstecken om en person har få sociala kontakter, är alltför kontaktsökande och känslomässigt beroende! Nä´ kolla familjen och vännerna och den ”karriären” det säger verkligen massor! Sammanför din blivande med egna anhöriga och vänner vars omdöme du sätter stort värde på! Då har man minimerat riskerna för att drabbas av obehagliga överraskningar i framtiden ordentligt vill jag påstå!

  30. mannenpåmånen

    Mycket bra skrivet Ingrid! 🙂

    Är det någon som undrar samma som jag? Jag undrar om det finns män eller kvinnor som skulle kämpa i flera år för att få hem sina barn på detta sätt om dom faktiskt var pedofiler, eller intresserade av incest. Skulle man ha samma kämpaglöd även då, eller ger man upp?

  31. Mia!

    Är helt överens med dig! Min kommentar var ingen invändning mot det du skrev, det vara bara ett försök att ge ytterligare en infallsvinkel på saken.

  32. Ingrid!

    Skönt att höra att Linda har det bra hos pappa Pär och att hon snabbt verkar ha funnit sig tillrätta hos honom och resten av familjen. Hoppas det även kommer att gå bra i framtiden och att Linda med tiden kan bygga upp en hälsosam relation med mamman.

    Kul att höra att både Aftonbladet och DN var på plats. Jag har inte sett något om rättegången i deras webb-tidningar, men det kanske bara har publicerats i papperstidningarna (som jag aldrig köper av ren princip, speciellt inte Aftonbladet).

  33. Ina!

    Att många (både män och kvinnor) skaffat barn med partners som de inte verkar veta särskilt mycket om är nog tyvärr bara mänskligt. De flesta av oss litar nog på de människor vi möter. De flesta av oss hyser nog också en inre dröm om att träffa den rätte och blir säkert lite blinda när kärleken väl slår till. Då är det nog lätt hänt för många att det går lite väl snabbt att ta beslutet att flytta ihop och att skaffa barn, speciellt om man börjar närma sig den åldern då nästan alla i ens omgivning redan har fått barn och biologin börjar sätta sina gränser.

    Man ska heller inte glömma bort att folk förr i tiden var snabba med att skaffa barn, även de yngre. Kvinnor och män i de yngre generationerna kände nog inte varandra så väl heller alla gånger, men trots det så kunde de flesta då hålla ihop ett helt liv (även om även de hade sina ”ups and downs”). Idag kanske vi är lite väl snabba att avsluta våra relationer istället för att sätta oss ner och tala igenom saker och ting med varandra?

  34. Medborgare X.
    Hur kan man som kvinna ”välja” att skaffa barn (på ena eller andra sättet) med någon man knappt känner (om man har ett seriöst syfte)?
    Ett sådant viktigt beslut är synnerligen olämpligt att ta utan att veta mer, för det är ett livslångt åtagande man har som förälder.
    Det blir liksom om man skulle köpa ett hus och sätta sig i stora skulder utan att ens ha besiktigat huset och då gjort upp affären utan skriftligt avtal (ingen möjlighet att hävda dolda fel), VEM normal och tänkande människa skulle göra det?

    Jag tror att idag väljer tjejer att skaffa barn utan att tänka sig för vad det verkligen innebär att vara förälder, för de vet att samhället ställer upp för dem på alla sätt.
    Och det är lika lätt att sticka ifrån en relation som att (i fyllan) träffa någon på krogen och göra vad som känns rätt för stunden.

  35. En pappa!

    Jag tror inte det bara är kvinnor ”väljer” att skaffa barn med en man de knappast känner. Det förkommer säkert lika ofta åt båda hållen. Det är väl ovanligt att den ene känner den andra bättre än tvärtom så att säga. Dock har kvinnor möjligheten att avbryta graviditeten (abort) om hon inte vill ha barn just då eller med just den mannen. I den meningen har kanske kvinnor större möjlighet att ”välja”.

  36. Medborgare X
    Jag hänger med vad du menar, dock så kan man konstatera att det inte sällan är så att tjejen säger sig ha skydd, fast i själva verket inte har det (av någon oförklarligt orsak!?).
    Kvinnan har även hon hela makten när en graviditet är ett faktum, den blivande pappan (om hon vet vem det är) har inget att säga till om, utan är enligt lag skyldig att medverka vid fastställande av faderskap och efter det betala underhåll i minst 18år.
    Att ett fastställt faderskap med den lagstadgade underhållsskyldigheten har sedan inget med pappans rätt (eller barnets) till vårdnad om barnet och umgängesrätt.
    Borde inte detta vara en självklarhet, för barnet har väl alltid TVÅ biologiska föräldrar?

    Att alla har rätt att bestämma över sin egen kropp är viktigt, MEN då en kvinnas beslut även påverkar killen som inte alls har kunnat vara med och påverka beslutet om graviditeten, varför ska han då tvingas betala underhåll?
    Om det är kvinnans eget beslut att behålla barnet (den blivande pappan har inte haft något att säga till om i de fall han vet om graviditeten), varför ska hon inte då själv ta det ansvaret full ut?

  37. Den svenska modellens rättsväsen kallar jag för orättsväsen – och jag kommer ej att förvånas över ett ”nästan frikännande” av Helena A.

  38. Medborgare X
    Ok då förstår jag.
    En pappa
    Jag talade just här och då alltså inte om de som bara vill ha ett barn.
    Ina
    Det behöver inte röra sig om en fullfjädrad psykopat. Det finns lightvarianter. Och det uppskattas att dessa utgör mellan 5-20% av befolkningen.
    Och ja i de bästa av världar, men nu lever vi alltså inte i en sådan tyvärr.

  39. Tack Ingrid för posten och informationen i ärendet.

  40. Minns jag fel eller var det Nina Yderberg som var radiopratare i programmet ”xxx” som sändes i början av 90-talet? Om jag minns rätt beklagade hon sig i radion över män med otillräcklig penisstorlek. På flashback finns uppgift om att hon skulle ha pratat även på temat kiss- och bajssex. I så fall var väl detta innan hon kom på att kvinnor och barn hotas av manlig sexualitet.

  41. Max Scharnberg

    Just nu kan vi ungefärligen hålla 25-års jubileum för den idén att allt som kommer ur pappas snopp är kiss. Det är en idé som under så lång tid har upprepats i det ena rättsfall efter det andra.
    – – Man inser direkt att detta är en vuxen människas (van)föreställning om barns tänkande. Men för många psykiatriker och psykologer är det närmast en rutin att hitta på ”ändamålsenliga teorier” för att hjälpa mödrar som vill skilja barn från deras pappor. Och vad skall vi tro om de domare som sväljer dylik nonsens?
    – – Min analys av ”fotbollsmålet” finns i min bok från 1996, och den är tillgänglig på Internet (yakida.se). 4-åriga Corinna badade med pappa varje kväll. Det var roligt att glida som en groda på pappas mage, och inget tyder på att hon har annat än roligt. På ett video-upptaget polisförhör berättar hon dock att hon fick kiss i munnen. Var kom det ifrån? Från toalettstolen. Men hur kunde det komma upp i hennes mun därifrån? Jo det kunde det.
    – – Småningom minns hon lite mer av läxan och säger att hon kissade i pappas mun. – – Ännu senare säger hon att pappa kissade i hennes mun. Och till detta har hon också en förklaring som skall citeras ordagrant: ”PAPPA KISSADE I MIN MUN DÄRFÖR ATT HAN TRODDE DET VAR TOALETTEN.”
    – – På den sortens trams blir fadern fälld.
    – – Både jurister och psykologer har ofta sagt att sakkunniga inte bör ta ställning i skuldfrågan. Detta hindrade inte domare Birgitta Widebäck från att explicit ge psykolog Hans Larsson i uppdrag att undersöka om Corinna hade missbrukats. Detta skulle han utröna uteslutande på grundval av de samma handlingar som var tillgängliga för Widebäck själv.
    – – Larssons huvudargument var att Corinna hade sagt att pappas snopp var ”sned”. Nu är många mäns penisar sneda då och då när de badar. Men Hans Larsson sagde att ”sned” är EN SPATIAL BESTÄMNING, och berättelser som innehåller spatiala bestämningar är självupplevda. Hokus pokus filiokus.
    – – Widebäck plagierade nästan ordagrant Larssons formulering.
    – – Mot bakgrund av min metodologi var det naturligt att jag läste första sidan i samtliga äventyr av H. C. Andersen. Med ett enda undantag innehöll dessa äventyr ett stort antal spatiala relationer redan på första sidan. (Det enda undantaget innehöll istället ett stort antal tids-relationer.) Om Hans Larsson och Widebäck är konsekventa, så måste de anse att ”Den standhaftige Tensoldat” verkligen upplevde det som H. C. Andersen har berättat om honom.
    – – Larsson skrev också att Corinnas kroppsspråk bevisar att hon har missbrukats. Även detta plagierade Widebäck nästan ordagrant i domen. – På denna punkt är läsaren tyvärr tvungen att lita på mig, ty jag har inte kvar videon. Men om en tittare inte direkt är imbecill, så kan han eller hon omöjligt missta sig om Corinnas faktiska kroppsspråk. Det avslöjar med maximal tydlighet att hon har oändligt tråkigt. Hon rullar runt på soffan i alla möjliga riktningar och vinklar, och med en förbluffande hastighet, medan hon då och då ger ett svar från sig. Det är fullkomligt uteslutet att Widebäck och Larsson kan ha bedömt Corinnas kroppsspråk som någonting annat än uttryck för höggradig tråkighet.
    – – Widebäck gav samtliga utav åklagarens psykologer rätt att hålla obegränsat långa monologer. Däremot fick jag endast ge korta svar på korta frågor. Oavlåtligt avbröt Widebäck mig med standardrepliken ”Tack det är ingen som har frågat om det”. – Men trots dessa ständiga bevisförbud hade hon mage att skriva i domen att jag var ur stånd att ge förklaringar på det och det och det och det. I ett TV program har jag kallat Widebäck en medveten lögnare. Had jag rätt?
    – – Fadern hade en usel advokat, som varken protesterade mot Widebäcks bevisförbud eller försökte kompensera det med många korta frågor åt mig. Psykolog Larsson vet att pengarna finns på åklagarens sida, och han utnyttjar det utan skrupler i mål efter mål. När skall vi slippa se våra domstolar fyllda med folk som Widebäck, Larsson och denna försvarsadvokat?

  42. Max, tack för dina alltid intressanta inlägg här! Du är en guldgruva av kunskap om vårt galna rättsväsende. Jag har själv sett ett flera videor med barnförhör och det du beskriver är ganska vanligt. Ungarna ligger uthällda i soffan eller fåtöljen och suckar högljutt åt frågorna som aldrig tar slut. Ett av de mest fantastiska förhör jag sett var med en liten flicka som kommit på ett effektivt sätt att hindra den jobbiga tant polisen – hon sprang runt, runt i rummet och tjoade och skrek och vägrade sitta still och svara. Till sist gav polisen upp och lämnade rummet för att rådgöra med mamma och poliskollega. Då ser man på filmen hur flickan lugnt går och sätter sig i stolen och börjar bläddra i en bok. Så fort polisen återinträder i rummet gör hon om samma manöver och börjar springa runt, runt.

    Detta var ju exakt vad Richard Gardner upptäckte på 80-talet och som fick honom att förstå att något var fel. Under 25 års tid hade han träffat många barn som varit med om hemska saker. Gemensamt för dem som utsatts för sexuella övergrepp av närstående var att de hade mycket svårt att berätta om detta. De var plågade och ledsna och ovilliga att avslöja sina föräldrar/släktingar. Men helt plötsligt kom det en ström av barn som ”in a sing song way” berättade om snoppen hit och snoppen dit, kissa här och kissa där och kissen och stjärten och konstiga saker däri. Gardner började studera fenomenet och kom sedan att utveckla teorin om PAS, Parental Alienation Syndrome som blev ett sådant dråpslag för ”incestindustrin” att de gav sig på budbäraren. Gardner målades ut som en pedofil vars syften var att ”tillhandahålla barn åt de incestuösa papporna”.

    Nu är Gardner död men de flesta tror att PAS kommer in i nya ”psykiaterbibeln” DSM-5 i maj 2013. Och vad ska då Rädda barnens chefspsykolog Åsa Landberg och hennes kompisar säga? Enligt dem existerar ju inte PAS – det går inte att hjärntvätta barn till att hata den andra föräldern. Sure. Och barn kan inte ljuga och inga barn tror egentligen på tomten eller något annat lögnaktigt som deras föräldrar säger åt dem …

  43. Jag förstår vad stella menar, ett litet barn kan upprepa vad en vuxen sagt men jag tror inte att barnet kan komma ihåg alla ”lögner” den ska säga och hålla kvar vid detta månad efter månad.
    Och en undran, finns det inte personer som är expert på detta område.
    Och hur svårt är det att veta om ett litet barn ljuger eller inte.
    Alla pratar om att mamman ljuger, varför kan inte vara pappan som gör det.
    Jag har inte träffat vare sig mamman pappan eller barnet men just nu tror jag på barnet, tills jag blivit bevisat motsatsen.
    Det är bara en massa kvälltidnings skit som sägs, hur vet vi att mamman bara ville ha ett barn? Var inte förhållandet slut när flickan föddes?
    Var det inte en gemensamt beslut?
    Vem vet?
    Inte jag och ingen av er tydligen. Blir illamående över hur gamarna frossar i tragedin. T

  44. DNs utsända Filip Stiller har skrivit en kort notis/artikel på sid 13 i DN den 19/7 om rättegången. Klicka här om du vill läsa notisen/artikeln. (öppnas i nytt fönster som PDF fil)

  45. Hmm, en liten notis som Maukonen länkar till i ett så hemskt brott som kidnappning, Är inte detta ett förstasides stoff?

  46. Stella och Titti. Exakt vilka av barnets utsagor tycker ni att vi ska tro på? Att pappa kissade på hennes rygg för att han varken hade potta eller toalett? Eller att det var mamma och Nina som sagt till henne att detta hade hänt?

    För det första är det så att man inte kan lita på någonting en 2,5-åring säger. De kan beskriva omfattande rymdfärder och läskiga monster under sängen, men det är inte särskilt smart att uppmuntra dessa fantasier och det tror jag inte många föräldrar heller gör. Men om ett barn säger att pappa kissade, ja då tycker ni att vi ska ta det som en fastslagen sanning. Varför?

    För det andra så har inte Linda haft några problem att minnas vad hon skulle säga eftersom det enda hon sagt är: ”Pappa kissade på mig och slog mig.” Inga detaljer, inga känslor, ingen ledsnad – bara lakoniskt upprepande av ”pappa kissade på mig och slog mig”.

    Och du, Stella, en rättskämpe strider för oskyldigas rätt att slippa kastas i fängelse. Men du kanske tillhör den växande skaran som förkastat ”hellre fria än fälla” till förmån för ”hellre fälla än fria”? Det passar säkert dina syften – ända tills den dag du själv eller någon närstående blir falskt anklagad för ett vedervärdigt brott. Då kommer du att uppskatta att det finns några som jag som inte springer med mobben och skriker: Släng in dem i fängelse och kasta bort nyckeln!

  47. f d Svensk

    Bra skrivet Ingrid. Min egen upplevelse är väldig lik. Efter separation, barnet var inte ens 1 år, så började problemen snabbt. Fick inte träffa dottern, gick till advokat och domstol. Första förhandingen kom upp efter nästan 3 år. Fick umgängsrätt varannan helg. Det fungerade 2 gånger, sedan vägrade mamman lämna ut dottern. Till domstol igen, tog 6 månder och alla pengar jag hade som gick till advokat. Fick umgäge mot mycket stort vitesbelopp om mamman vägrade. Det fungerade 1 gång. Till domstol igen, nya avgifter. Da sade mamman att hon skulle sluta ställa till problem. Sen fungerade umgänget 1 gång. Till domstol igen, nyss påbörjad sommarledighet hos rätten, måste vänta till hösten. Ingen sade att jag kunde kontakta polisen om hon vägrade, men polisen vägrade gå med att hämta barnet.

    Efter att samma sak inträffat några gånger sade rätten och advokaten att jag borde söka vårdnad. Jag hade inte 30 tusen till advokaten, sedan visste jag att 9 av 10 fall dömes till mammans fördel. Liten möjlighet men inga pengar.

    Sedan blev barnet 8 år, då vägrade mamman följa domslut helt och villa gå till domstol om att min umgänges rätt skulle upphöra.

    Sociala gjorde undersökning som bara bestod i att barnet fick några frågor om hur hon ställde sig till att ha umgänge med mig, pappan.

    Inget av det redovisades, men sociala skrev till rätten och tyckte det var ”bättre att pappan försöker få bättre kontakt via post först innan umgänge fortsätter”.

    Det tog c;a tre år innan saken kom upp till domstol, då var barnet inte 8 längre, hon var 11 år gammal.

    Ratten gjorde processen kort, efter att social uttalade sig, (ett alibi för domstolen att upphöra med kostsamma förhandlingar) så gick domstolen på socialens linje. Umgänget upphör beslutade domstolen. Eftersom barnet själv inte vill ha det. När barnet nu fyllt 11 år så betyder hennes egen vilja mest, sade domstolen till mig.

    För att summera mitt faderskap i Sverige, inget umgänge de första 3 åren eftersom en förhandling tar lång tid att få igång. Domslut om umgänge fungerar inte, men vitesbeloppet som blev högre än advokaten villa föreslå hjälpte inte heller, inget vite betalades.

    Efter några få umgängestillfällen med år emellan, tog allt slut vid 8 års ålder. Då tvingades jag vänta igen i nära 3 år tills de hade tid att sätta ihop en domstol som sedan beslutade att umgänge via brev är ”bättre” än personlig kontakt.

    Här borde tragedin Sverige sluta, men det är inte bara jag. Tiotusentals män har råkat ut för samma sak, samma ointresse från rättsväsendet. Ingen rättsskydd för barnen, inte för de vuxna heller.

    Alla länder ser till att föräldrar får rätt, även afrikanska bananrepubliker. Men i Sverige når man inte upp till den nivå som en bananrepublik har. Därför är Sverige ett förlorat land där det inte finns något hopp om en framtid.

  48. Max Scharnberg

    Det är egendomligt, men vi kan faktiskt fastställa ett bestämt datum när övergreppshysterin kom till Sverige, nämligen 19:e januari 1985. I Falköping mördade en 14-årig flicka båda sina föräldrar. Jag har insides information om detta fall. – Eskilstuna ligger inte precis bredvid Falköping. Likväl lyckades polisen Monica Dahlström-Lannes få bli den som utredde fallet. Hon använde det hänsynslöst för propaganda. Ur tomma luften fabricerade hon att flickan var ett övergreppsoffer, och att hon hade mördat modern på samma gång (eller rättare, kronologiskt FÖRST!), därför att modern hade vetat om faderns missbruk.
    – – 1985 var övergreppsideologin ny, och det skulle hade varit dålig strategi att trumfa i folk att ”barn ljuger aldrig om sexuella övergrepp”. I januari 1985 hävdade MDL någonting helt annorlunda i en TV-intervju, nämligen att vi har så goda kunskaper, att vi kan skilja mellan sanna och falska berättelser.
    – – För flickan gjorde hon klart att hon skulle slippa alla obehagliga påföljder, om hon hennes far var förövare och modern hade vetat om det. Det dröjde dock en liten tid innan flickan hajade. Men hon fick en helt ny identitet.
    – – Dahlström-Lannes fick sin propagandistiska effekt. Hela landet lärde sig att incest är någonting så plågsamt att en tonårsflicka kan mörda sina föräldrar p.g.a. det.
    – – Senare skulle MDL hävda att barn som inte vill äta filmjölk troligen har haft en varit med om oralsex och har fått manssäd i munnen. – Och på sin 50-årsdag hävdade hon i en annan intervju, att tandläkarskräck beror på oralsex.
    – – År 1993 publicerade Rädda Barnen en bok som enbart bestod av en lista över övergreppssymptom, ”Små barns signaler om sexuella övergrepp. Handbok för förskolan”, skriven av Kaisu Akselsdotter. Där kan vi också lära att om lilla Peter inte vill äta kokt kalv i dillsås, så bör dagispersonalen göra polisanmälan. Ty vad det beror på, begriper vi ju alla.
    – – Åtminstone hör Stella och Titti till dem som begriper det.
    – – Stella är t.o.m. så pedagogisk att hon berättar för oss att ”incest existerar”. De 10 efterföljande utropstecknen skall antagligen betyda att detta är en stor nyhet. Och det skall medges att en tidigare ordförande i Högsta Domstolen, Torkel Gregow, började ett generalangrepp på mig med påståendet att man i debatten ofta träffar på den ståndpunkt att incest inte existerar. Jag skrev ett vänligt brev till honom och meddelade att jag hade trott att jag vet mer än de flesta om vad som skrivits om incest under de senaste 200 åren, men att jag aldrig har träffat på påståendet att incest inte förekommer. Men Gregow måste uppenbarligen ha kommit i kontakt med några skrifter som jag inte känner till, och jag ber honom godhetsfullt om att meddela mig namn och författare på dessa skrifter.
    – – Samma år som Rädda Barnens symptomlista utkom, skrev Ralph Underwager: ”In a curious turnabout, those who claim most strongly that children must be believed, don’t believe the child when the child says no abuse occurred.” Stella utgör ett utmärkt exempel. Men jag skulle bli mycket tacksam för att få reda på om hon också finner det ”otroligt vidrigt” att Monica Dahlström-Lannes år 1985 inte trodde på alla barn, utan endast på dem vars berättelser, efter att ha underkastats hennes ”tillförlitliga metoder”, hade visat sig vara sanna.
    – – Titti frågade efter experter. Stella är, åtminstone i sina egna ögon, en expert. Men även experter kan missta sig. När Stella postade sina psykologiska föreställningar, och lärde oss att ett barn inte upprepar samma sak om det inte är självupplevt, så hade hon måhända aldrig träffat på sådana barn som Corinna, som just berättade flera radikalt olika varianter om kiss i munnen. Vilka av dessa är det ”otroligt vidrigt” att inte tro på? Jag kan tyvärr inte se av domen vilka domare Widebäck var så otroligt vidrig att inte tro på.
    – – Titti tror inte att barn kan komma ihåg alla ”lögner” månad efter månad. Här har hon en poäng. Corinna kunde inte ens komma ihåg samma version i en timme, och hon fick s.a.s. ”ta sats” tre gånger innan hon kom fram med någonting som liknade den läxan som hon skulle lära (som för övrigt inte alls härrör från modern utan från en terapeut sedan hon omhändertagits). Och detta är ett återkommande mönster, fastän inte det enda mönstret.
    – – Kanske är det fel på min mage, men jag kan inte befria mig från en magkänsla av att Stella och Titta inte desto mindre skulle finna det otroligt vidrigt att inte tro på Corinnas utsagor.
    – – Men det är verkligen häpnadsväckande hur usla minnen de många målsäganden har, av vad de har sagt vid tidigare förhör. I mina fall förekommer dylika mönster hos personer i många åldrar, från 5 till 23 år.
    – – Bara en sak är ännu mer häpnadsväckande, nämligen psykiatrikers och domares blindhet för den sortens motsägelser.
    – – Vid 16 års ålder berättar Södertälje-flickan (Elvira) att hon missbrukats homosexuellt av modern, medan fadern i den andra hälften av dubbelsängen hade normalt samlag med den två år yngre systern. Om detta är sant, hur kan det då komma sig att Elvira vid 15 år enbart TROR att modern vet om faderns missbruk?
    – – Lillasyster förnekar att hon har sett eller deltagit i något som helst oanständigt. Vem utav systrarna är det otroligt vidrigt att inte tro?
    – – Nu börjar denna kommentar bli för lång. Jag bryter av och fortsätter kanske på en separat kommentar.

  49. Max Scharnberg

    För ungefär 15 år sedan höll Medborgarrättsrörelsen ett möte, där f.d. hovrättsrådet Christer Rune ingick i publiken och i den efterföljande diskussionen. Han framförde sin långa retoriska monolog med överdrivna gäster och intonation – sådant som man snarare väntar sig på en marknadsplats än vid ett juridiskt möte. Rune vände sig framför allt mot dem som kritiserar domarkåren. De visste nämligen inte vad de talade om, ty de hade – påstod Rune som inte befann sig långt från mig – inte varit i rättssalen när det ena eller det andra målet handlades. Men ”vi domare” har ju suttit där själva och har sett och hört vad som håller på, så vi vet vad som pågår.
    – – Det är ironi att just Rune skulle leverera denna svada. Ty Rune är ett typexempel på en domare som är oförmögen att uppfatta vad som sker precis framför näsan på honom.
    – – I ett fall hade en flicka på kanske 11 år ständigt hävdat under alla förhör att hon INTE hade blivit sexuellt missbrukad, och att den misstänkte inte hade gjort något som helst mot henne. Hon blir irriterat och säger talrika meningar såsom ”Hur många gånger skall jag säga det!” – ”Gud va jobbig du är!” – ”Han har inte gjort det!”
    – – Den åtalade friades med 4 röster mot 1. Den ena var Christer Rune. Han åberopade inte alls någonting som flickan hade sagt. Däremot åberopade han några andra omständigheter. (1) Flickans FOSTERMODER hade sagt att flickan hade berättat inför henne om de sexuella övergreppen. (2) Flickans FOSTERMODER hade sagt att flickans berättelser hade framkommit gradvis. (3) Rune, som var gift med en psykiatriker, åberopade den teorin att det just tyder på att det är självupplevda händelser, när berättelserna framkommer gradvis.
    – – Item no. 3 är inte bara felaktig. Den är en lögnaktig pseudo-psykiatrisk pseudoteori, som har fabricerats just i syfte att få oskyldiga i fängelse. Berättelser som framkommer gradvis är ALLTID indoktrinerade. Men därutöver har berättelserna ju överhuvudtaget inte framkommit, varken plötsligt eller gradvis.
    – – Ja, det är alltså dylika oansvariga personer som bestämmer över människors frihet. Och inga av Runes kolleger rynkar på ögonbrynen.

  50. Konstigt att det kan finnas så många olika utsagor, naturligtvis säger ett litet barn massor av roliga saker, från gröna monster under sängen till att dom har en tam dinosaurie i fickan.
    Jag tycker att det är en mycket stor skillnad mellan att ett barn säger dessa saker och säger som ”det kommer mjölk ur pappas snopp”.
    I detta fall finns det så mycket som jag vill ha svar på.
    Inte från folk som tror utan folk som vet.
    Varför fortsatte inte denna egoistiska mamma att pumpa sitt barn med att pappan förgripit sig på henne, hon måste ha levt med vetskapen att dom kunde bli funna vilken sekund , är det inte smart då att flickan säger ”rätt”
    Varför visar mamman bilder på pappan om hon nu är så egoistikt.
    Pappan säger att flickan tog hans hand och sa -nu åker vi hem.
    Att en 8 åring skulle lämna den hon älskar och åka med denna ”främling” hem, men sverige var ju inte hennes hem.
    Nej det stämmer inte

    Om mamman tog sitt barn från pappan bara för att hon ville ha henne ensam är hon verkligen värd en lång tid i fängelse.
    Om pappan har förgripit sig på barnet är han värd en lång tid i fängelse.
    Titti

  51. gotethegreat

    Innebörden av att vara förälder och att barnet är i behov av både mamma och pappa får en nästan försvinnande låg betydelse när man läser om fallen/inläggen som presenteras här.
    Vad beror detta på i grunden?
    Majoriteten av fallen som jag förstår (är icke invigd i denna sida av livet,vilket jag är tacksam för) handlar om mammans vilja att beröva faderns rätt att vara just, en fader till sitt barn. Detta är ju ömsesidigt i omvända fall givetvis.
    Vid många av fallen så känns det som att man inte får veta allting vilket inte är konstigt men det är för sällan man får läsa över hur själva umgänget ser ut. Jag menar här leker inte föräldrarna med sina barn när dem umgås och barnet har sina leksaker mm att fördriva tiden med.
    Istället så blir det en kamp där mans resp kvinnoförakt kommer in i bilden och det hela går till rätten för att avgöra vem som ska få rätten att ha sitt barn. Detta kan ju vem som helst räkna ut att den störste förloraren är inte föräldrarna,utan barnet som i många fall inte förstår vad som pågår. Undantaget de fall där det bevisligen förekommit inslag i barnets liv som inte är av rätt karaktär. Upplever Max som en kunnig person i ämnet.
    Jag tycker att din blogg är så konkret och bra den kan bli Ingrid,att beröva ett barn som gjorts i detta fall finns det ingen som helst skydd mot och det ska bli spännande att se vad domen blir.

  52. @ En Pappa | 20 juli 2011 kl. 21:13 |
    Du konstaterar/frågar en viktig sak, varför är inte denna lilla notis som handlar om ett så hemskt brott som kidnappning av ett barn förstasides stoff?

    Jo, det är INTE förstaside stoff nu eftersom det är mamman som är den åtalade.
    Det är nämligen en enorm skillnad i hur massmedia rapporterar om detta brott, föräldrar som kidnappar och gömmer sina barn.

    Det är absurt att det är en sådan skillnad och denna skillnad gör tyvärr att allmänheten får intrycket att det är oftast papporna som kidnappar sina barn, vilket är helt fel. Mammorna är förövare i hela 60% av fallen när det gäller föräldrar som är kidnappar sina barn i Sverige.

  53. Ann-Mari!

    Tyvärr är det nog sant som du säger. Den bild som media ger är inte att det är vanligast att mammor kidnappar sina barn. Sedan kan man ju vid en första reflektion tycka att det inte är så stor skillnad mellan könen, när det i 60% av fallen är mamman som kidnappar sina barn.

    Men om man också betänker att det är betydligt ovanligare att pappan har enskild vårdnad om barnen så framstår de 60% procenten i en halt annan dager. Det finns betydligt färre pappor med enskild vårdnad om barnen än vad det finns mammor. Trots det så är det alltså vanligare att mamman kidnappar barnen från en pappa med enskild vårdnad än tvärtom!

  54. En pappa!

    Visst är det så som du säger, men samtidigt så borde ju män vid det här laget veta hur situationen ser ut rent juridiskt (och biologiskt). Även om kvinnan säger att hon har skydd så finns det ju inget som hindrar män från att själva använda kondom eller att åtminstonde praktisera ”snabba rycket”! Speciellt om man har sex med en kvinna som man inte ännu känner speciellt väl och/eller om man vet med sig att man inte vill ha barn för tillfället.

    Om inte pojkar känner till detta så borde kanske landets alla pappor ta sig (minst) ett ”blommor och bin”-snack med sina söner när de kommer upp i tonåren och berätta för pojkarna vad som gäller. Se till att alla pojkar får lära sig att deras säd är högvaluta och att den inte ska ges bort hur som helst och till vem som helst! Att de ska hålla full kontroll på var den hamnar! Framför allt för deras egen skull, men även för alla andra mäns skull.

    Att det sedan finns en ojämställd lagstiftning gör inte saken bättre, men det är ett område som man får bearbeta parallellt genom politiskt engagemang. Även om man får till en mer jämställd juridik kring barn, föräldraskap och vårdnad (med mer lika rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor) så förtar inte det att män både som individer och som kollektiv har att tjäna på att inte så lättvindigt sprida sin säd för vinden.

  55. f d Svensk!

    Oerhört ledsam historia. Tyvärr verkar det vara ett allt för vanligt agerande från myndigheterna i den här typen av fall att låta ärendet gå i långbänk istället för att agera snabbt och effektivt.

  56. Max Scharnberg

    Bäste f.d. svensk. Jag är mycket glad för den information du ger oss. Jag menar att detaljerade beskrivningar av konkreta fall är mycket lärorika. En av de saker som jag tycker speciellt illa om hos jurister är den höga abstraktionsnivå på vilken de – på vilken de – på vilken de – – – – ja jag vet faktiskt inte vad jag skall säga, ty de resonerar inte och tänker inte och analyserar inte.
    – – Christian Diesen påstår sig vara mycket kunnig i bevisvärderingsteori. 2006-01-11 beskriver han den i Dagens Nyheter så här: ”I själva verket är värdemetoden och temametoden två relativt sofistikerade frekvensteoretiska modeller, som bygger på sannolikhetskalkyl och handlar om att bedöma hållfastheten i ett bevis i förhållande till kvarstående osäkerhet respektive väga huvudbevis och motbevis mot varandra.”
    – – Men Diesens sofistikering och frekvensteorier och sannolikhetskalkyler hindrar honom inte från att åberopa såsom bevis mot de båda läkarna ”barnets berättelse” – något som överhuvudtaget inte existerar. Barnet har alls intet berättat. Enligt normal kalkyl är sannolikheten för barnets berättelse lika med noll.
    – – Och så fortsätter Diesen med ett annat bevis, nämligen att en psykiatriker har vittnat att ”barnets berättelse” inte är indoktrinerad – speciellt att modern inte har indoktrinerat barnet. Om detta är för det första att säga att modern har gjort enorma försök att indoktrinera barnet. Det ligger i så öppen dagar att man måste vara direkt lögnaktig för att förneka det. På Ingrids blogg har jag tidigare citerad ljudband-upptagningar, som tydligt ådagalägger moderns pedagogiska färdighet i försöken på att lära Karin hur pappa hade gett henne en spruta.
    – – Diesen hemlighåller också att den vittnande psykiatrikern är Frank Lindblad, m.a.o. Diesens viktigaste medarbetare i strävanden att maximera antalet oskyldiga i fängelserna. Visserligen utgör psykiatrikerna den yrkesgrupp som begår de flesta fall av mened, men man behöver inte någon sofistikerad sannolikhetskalkyl för att inse att professor Lindblad ljuger.
    – – Det vore underbart att se Diesen eller en annan jurist tillämpa temametoden eller värdemetoden på ett konkret rättsfall. – Jag själv kan tillämpa min metod på konkreta fall. Jag har ägnat 100 sidor i min bok från 1996 åt en textanalys av styckmordsmålet. Den boken är tillgänglig för gratis nedladdning på internet (yakida.se).
    – – I DN-artikeln bevisar Diesen att de båda läkarna var skyldig till styckningen, med hjälp av den omständighet att de tre gånger har fällts av domstolar. Det var då fan till bevisning. Men det är en bra skvallerhistoria.
    – – Det kunde bli ganska perplext om Diesen ville tillämpa sina sofistikerade kalkyler på ditt fall.
    – – Tyvärr och sorgligtvis läser eller hör vi ofta enbart att den ena eller den andra domstolen har vägrat prövningstillstånd – så som Svea Hovrätt gjort i styckmålet för inte så länge sedan. Men vi hänger inte ut de specifika domarna med deras namn. Någon som kan gissa vilken domare som ingick i trion?
    – – Ja, inte sant! Birgitta Widebäck naturligtvis. Jag skulle inte önska min värsta ovän att bli bedömt av henne.

  57. Max, psykiatrer har i alla totalitära stater arbetat nära tillsammans med den dömande makten. Det är likadant i Sverige, fast det tror inte människor på – vilka bevis man än lägger fram för dem.
    Vad är det för ett syndrom, Max? När människor vägrar att tro på sanningen hur väl man än bevisar och lägger fram den för dem, men glatt sväljer lögnerna hur bevisligen orimliga och bisarra de än är? Finns det något namn för detta tillstånd som majoriteten av den svenska befolkningen lider av?

  58. Ingrid, du är definitivt en journalist av dagens kaliber.
    En peson som var med på rättegången har nu lagt ut på sin facebook allt som sades och det passar inte ihop med det du säger.
    Du har tagit med mammans uttalande men fullständigt förvrängt detta.
    De delar som var negativa för pappan har du helt enkelt utelämnat.
    Resultatet av det blir ju ganska ensidigt eller hur.
    Hur lågt kan man sjunka, både som privatperson och journalist.
    Nu förstår jag att allt du har twittrat om inte alls är sant, några procent kanske och sedan har du själv hitat på resten.
    Självklart får du med dig människor när du gör så.
    Klarar du inte av att argumentera för din åsikt utan att förvränga saningen måste du hitta ett annat jobb.

    Var någonstans säger Stella att hon är expert? Varför är hennes åsikter värdelösa? Har man jobbat på förskola så länge borde man vekligen känna barn väl.
    Nägon säger att en stor % av dom i färgelse har växt upp utan pappa, men jisses men ar du att tusentals kvinnor vill vara själva med barn utan en pappa? Snurrigt.

    Är detta en blogg för inbördes beundran.. Jag är intresserad av sanningen och ju mer jag läser ju mer vet jag vilken sida jag står på.
    Ingrid du springer inte med mobben och skriker fängelse, nej du leder mobben och skriker fängelse åt medhjälparen, frihet åt förövaren och visst var det någon mer, just det vi struntar i offret. Titti.

  59. Ingrid Carlqvist vidrigt att läsa när du skriver om Helena om hon i stort sett med uppsåt skulle använt sig av Per som spermadonator. Att hon på något sätt skulle vara så desperat efter att bli mamma. Att du tar upp det tror jag mer beror på att du känner att du måste få lite ”skön” krydda till din för att ditt blogginlägg ska bli lite ”smaskigare”. Jag brukar göra det samma, men då handlar min blogg inte om utsatta barn.
    Är det så konstig egentligen? en mamma som är säker på att sitt barn utsätts för övergrepp, gör allt vad hon kan för att skydda sitt barn. Det skulle jag som pappa också göra. Skulle du Ingrid verkligen misstrott ditt barn i detta läge, när du är fullständigt säker? Du får inte den hjälp du behöver, näe du Ingrid, jag tror du skulle gjort likadant.
    Jag upplever i flera inlägg att man går på om hur dåligt behandlad pappan har blivit, är det verkligen det vi ska ha i åtanke i detta fall, är det inte Linda vi ska tänka på i första hand. Hur tror ni att hon kände sig när hon tas ifrån sin mamma, när jag fick höra hur det gått till lät det som taget ur den värsta av mardrömmar.
    Tror någon på fullaste allvar att det bästa för Linda är att Helena får ett långt fängelsestraff, i så fall för vem? Per´s ego kanske.
    Jag sitter och håller tummarna för att Helena och Linda återförenas så snart som möjligt.

  60. Gotethegreat

    Imponerande läsning. Det är uppdelat i 2 läger. Det ena lägret som står på pappans sida som inte sett sin dotter – på 4 år och på det andra lägret – en mamma som berövat det separerade parets barn utan att ha rätten på sin sida.

    Först och främst ska ni inte glömma att dem här personerna inte är offentliga (vilket jag ej vet men hoppas) vilket borde göra att det är helt legitimt att blogga om. Sen klargör Ingrid för oss att det är hennes personliga uppfattning som hon skriver. Starkt av dig,du har minst en supporter…

    Summa av kardemumma blir återigen att föräldrarna inte kunnat kommunicera med varandra,den rättsliga apparaten startades och i det här fallet så vann fadern vilket modern ej ville acceptera och gjorde som hon gjorde.
    En sak förstår vi nog alla,den störste förloraren här är barnet. Främst beroende på en moder som säkert inte förstått vad hon gjort.

  61. Max Scharnberg

    Titti, varför berättar du inte vart allt som sades under rättegången har lagts ut, så att vi andra också kan göra vår jämförelse och bedömning.

  62. Niklas! Tack för ditt inlägg, äntligen nån som fattar vad detta handlar om! Jag känner Helena, å har gjort det långt innan hon fick Linda, och jag vet så pass mkt, att jag kan säga att Pär har gjort allt han gjort, bara för att det här var hans mål. Att begära hela vårdnaden om Linda, å han tog till alla medel som finns för att sätta sig själv på pedistalen å att alla ska tro att kan är offret och att det är honom det är synd om, eftersom han är MAN. Män har en stor benägenhet att göra sig själva till offer, å det har å göra med att VI kvinnor ÄR det starkare könet, åtminstånde psykiskt sett. ALLA bör
    ställa sig själva frågan : Är det värt att OFFRA allt man har, familj, Lindas mormor, morfar, mostrar, kusiner, vänner, jobb, bostad etc, bara för att få vara själv med sitt barn? OCH att fly/flytta till andra sidan jordklotet för det???!!! Detta handlar inte om en kidnappning eller egenmäktighet över ett barn. Detta handlar om att SKYDDA sitt barn, sitt dyrbaraste, sitt kött å blod, från något som är FARLIGT, fördärvande, skadande, felaktigt/olagligt handlande, mot en människa, ett BARN i det här fallet!! Pär har gjort allt han kan för att
    förstöra Linda, Helena, och Helenas hela familj!! Han har duperat, manipulerat, spelat teater, kanske köpt sig fram till det här. Jag vet massor som han gjort för att det skulle gå så här illa. Å en fråga till man bör ställa sig, är VEM FAR MEST ILLA i det här?? De vuxna eller barnet?? Visst kan barn läka sig själva i mkt, å vänja sig vid omställningar mm. Men jag vet också att barn är lätta att sätta spår i, såra dem, ärra dem för livet. Ska den här flickan å alla andra barn som får uppleva å utstå sånt här, ska de behöva gå igenom terapier, å allt vad det innebär?? Jag tänker mkt på hur det ska gå för Linda när hon ska börja skolan nu i augusti. Hur kommer det att gå, hur kommer hon att bli bemött å behandlad av vuxna å barn? Jag vet att Linda är en känslig lite tjej, å jag minns å vet väl att hon var känslig redan innan hon fick fly med mamma. Jag var med vid överlämnande till pappan, jag vet hur hon var då å jag vet hur hon kände då hon skulle till pappa Pär. Så det jag skriver här är inget förtal mot pappa Pär, det är fakta. Det som däremot sägs om mamma Helena, ÄR FÖRTAL på HÖGSTA nivå!!!! Tänk på att allt som sagts å gjorts under de här åren de höll sig skyddade/gömda, så jobbade Pär på högtryck för att få alla att tro på honom, att det var han som var offret, å mamma Helena djävulen! Helena är som ett Guds Lamm, hon är genom god, en bra vän, en god mor å hon gjorde/gör ALLT för sin dotter å hennes bästa. Och Helenas familj, mamma, pappa, systrar och deras barn (Lindas kusiner) är alla vanliga, normala, goda människor, med en fin familjekänsla som står varandra nära. Jag själv har träffat dem allihop vid massor av tillfällen. Finns INGET ont i någon av dem, tvärt om!!

  63. Den som vill läsa mer om exempelvis Obsessive Compulsive Disorder kan läsa det i denna länk;

    http://en.wikipedia.org/wiki/Obsessive%E2%80%93compulsive_disorder

    På svenska är länken ok men inte lika utförlig som den engelska.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngssyndrom

  64. Brevbärare BG

    Den där kiremaj verkar alltid ta kvinnans parti.

  65. Mamman har begått ett brott och får ta konsekvenserna av sitt handlande som alla andra får göra.
    Att hon kidnappade sitt barn är inte samma sak som att hon har rätt i att det begåtts övergrepp.
    Socialtjänst, polis mfl har tydligen utrett alla hennes anklagelser och kommit fram till att det inte fanns fog för hennes anklagelser.

  66. Jag ska svara Helenas släktingar i sinom tid. Just nu pågår det ett fasansfullt terrorangrepp mot vårt grannland och det känns just nu viktigare än att besvara människor som försvarar barnkidnappningar.

  67. Ja, hur skulle världen överleva utan dina kommentarer…

  68. Tess/Niklas – har du problem med din könstillhörighet? Nåväl, du och din lilla kidnappargrupp ska få svar vad det lider. Medan Norge genomlider en fasansfull tragedi kan ni sitta och planera nästa barnkidnappning. Men hur högt ni än skriker kommer folk inte att gå på det. Ingen kärleksfull förälder utsätter sitt barn för det Helena utsatt Linda för. Punkt.

  69. Nej, jag och Niklas bor ihop och vi har inga problem med att dela mailadress utan att veta vilket kön vi tillhör. ..

  70. Fröken Författare, Journalist & Rättskämpe. Du verkar ha missförstått mig!Jag försvarar inte barnkidnappningar, jag gör vad jag kan för att försvara en mor som gjorde vad hon ansåg var det rätta för att skydda sitt barn mot sexuella övergrepp. Att utredningen gällande de sexuella övergreppen mot Pär lades ned skiter jag fullständigt i, att något som hemskt som detta inte går att bevisa behöver inte betyda att det inte har hänt.
    Jag märker tydligt i ditt svar att du helst ser att man har samma uppfattning som du, det verkar som jag upprört dig. Är inte din kommentar ”planera nästa barnkidnappning” i pinsammaste laget för en person som kallar sig ”Författare, Journalist & Rättskämpe”.
    Ett tips Ingrid, du har här valt att skriva om ett ämne som faktiskt berör mig och många andra, du får du nog ta och räkna med att det finns andra människor som har en annan åsikt än du, klarar du inte det kanske du ska välja något annat ämne att blogga om. Du antar att jag är släkt med Helena, det är jag inte. Betyder ditt antagande möjligtvis att du är släkt med eller kanske du till och med är en gammal avlagd flamma till Pär, jag menar, du verkar ju veta precis vilken ”hyvens” kille han är.
    Jag väljer att inte kommentera övriga kommentarer från dig då de inte har med ämnet att göra.
    PS, Niklas är man och Tess kvinna, om du hade svårt att förstå det.

  71. Tess & Niklas, lugn och fin nu. Jag ska bemöta alla era argument i morgon, men i kväll tycker jag att situationen i Norge tar över allt annat. Jag är fullt medveten om att inte alla håller med om det jag skriver – i så fall hade jag knappt behövt skriva det. Problemet är att hela samhället har blivit hjärntvättat av den typ av argument som ni kör med och är för rädda och för ovetande för att våga/kunna argumentera emot.

  72. Lystring, lystring! Det har kommit till incestindustrins kännedom att många pappor förvarar monster under sina barns sängar, som varje natt kommer upp och skrämmer livet ur barnen så att pappan sedan kan komma in och våldta dem! Suspicio, Kiremaj, Atsub, Rädda Barnen och Amnesty kräver nu att mammor som kidnappar sina barn från pappor som tillåter monster att bo under barnens sängar, ska slippa straff! Det är mammornas mänskliga rättighet att kidnappa sina barn, slippa gripas av polis och slippa ställas inför rätta.

    Va? Ljuger de? Är det inte sant att 20 procent av alla pappor installerar monster under sina barns sängar, eller åtminstone säger till barnen att monstren ligger därunder? Idioter! Det förstår ni väl att om en mamma säger att en pappa lagt monster under barnens säng så måste vi TRO PÅ HENNE!!! Skäms på er alla som har mage att ifrågasätta myndigheter som undersökt barnens sängar och inte hittat några monster där. Det begriper ni väl att dessa pappor är så listiga att de stoppat in monstren i garderoben när polisen var där och letade!

    Ni ska tro på oss! Om vi säger att papporna gömmer monster under barnens sängar så är det så. Basta! Och då har vi rätt att slita barnen från vänner, dagis, skola, farföräldrar, kusiner och allt de har kärt. För vad är väl värre i livet än att behöva bo med monster under sängen? Ni som inte fattar det är idioter!

    Sorry för den lilla satir. Jag kunde inte låta bli.

  73. Här måste jag hålla med Ingrid Carlqvist, tyvärr.
    Det är riktigt, det är sant: mammorna ljuger aldrig! Det är mammornas mänskliga rättighet att kidnappa sina barn, sexuellt ofreda sina barn – i ”bevissyfte”, om inte i annat, slippa gripas av polis och slippa ställas inför rätta.
    Ja, vi måste tro på mammorna: om de säger att papporna gömmer monster under barnens sängar så är det bara så!
    Oavsett om barnet förklarar ingenting annat än att ”PAPPAN BLIR INTE ARG – HAN ÄR SNÄLL” i två dagars polisförhör (½ timme var).
    Vi måste tro på mammorna och på deras mentorer som aldrig kan ha fel – de flesta på socialen är ju mammor!

    Vi papporna? Vi gömmer monster under barnens sängar.
    Det är nästan bättre om vi papporna dör, då kan barnet sörja och gå vidare, sa Gösta Emtestam för några år sedan…

  74. Nina Yderbergs adress i Uppsala går lätt att finna via http://www.hitta.se Hennes ”kvinnir” behöver väl kunna hitta henne.

  75. Nu har jag läst igenom kommentarerna från Titti, Tess, Niklas och Ginza och tycker egentligen inte att där finns något att svara på. Allt står redan i min artikel. Jag tror att folk som läser här själva kan bilda sig en uppfattning.

    Jo, en sak bara. Titti – det är komiskt att läsa det du skriver. Jag gör ett långt referat av det jag anser vara det viktigaste som kom fram i rättegången och du påstår att någon annan skriver något annat på Facebook, vilket i din värld bevisar att jag ljuger och denna andra (som vi inte får veta vem det är och inte vad han/hon skriver) talar sanning. Hur bevisas det? Varför ska någon tro på dig? Vad av det jag skriver menar du är lögnaktigt? Upp till bevis!

    Inte för att jag är förvånad, det är oftast så argumentationen ser ut på den sidan som företräder egomammorna och incestindustrin. De kräver att vi ska TROOOOOO dem på deras ord, men lyckas aldrig bevisa något av det de säger eller det de påstår att barnen säger. När barnen säger motsatsen till vad de vill, då stänger de öronen och vägrar lyssna. I bästa fall kan man kalla detta patetiskt, i värsta fall är det överlagd barnmisshandel och helt i strid med FN:s Barnkonvention.

  76. Max Scharnberg

    Sexualla övergrepp har blivit en sorts schlaraffenland for en särskild art av kvinnor – och av många ”teoretiker” som stödjer dem. Men även innan det blev en standardbeskyllning vid skilsmässa och umgegängestvistar, försökte många kvinnor att bryta all kontakt mellan fadern och barnen. På 1940- och 1950-talen var det både i Danmark och i Sverige ett återkommande mönster att modern hävdade att fadern enbart ville omgås med sina barn för att göra dem till ungdomsbrottslingar. Jag hade själv haft skolkamrater som var med om detta.
    – – Vi ser däremot mycket lättare på det, om mödrar skadar sina barn. T.o.m. de många som hopar invektiv på Ingrid och mig, kommer väl ihåg det fall där modern och mormodern begick självmord, och samtidigt mördade dottern, och detta p.g.a. deras ”helt förnuftiga” tro att fadern hade missbrukat dottern och skulle göra det igen om han fick chansen. Ett öde värre än döden.
    – – Massmedia skulle inte tveka att använda gift och galla om en far mördade sitt barn för att förskona det från modern. Men här hyste man ingen aversion mot de båda mördarna. Det var i stället en ren ”olycka”, ungefär som en naturkatastrof.
    – – Faktiskt hyser många av oss den uppfattningen att barnen är moderns privata egendom, som hon har äktenskapsförord för. Om hon mördar dem, förstör hon ju inte annat än sin privata egendom. Ett mord av fadern är däremot en stöld från modern.
    – – Vi kommer nog också ihåg ett annat fall, där modern ingalunda ville beröva fadern någonting, men där hon var psykotiskt depressiv och ständigt talade om att det är bättre för barnen att vara döda. Fadern ville bli sjukskriven, så att han kunde förhindra att modern omsatte idén i praktiken. Men han fick endast vara halvt sjukskriven. Ja, och så mördade modern de tre barnen. Efteråt sade socialtjänsten: ”Jag trodde det var en vanlig äktenskapskris.”
    – – Ja, t.o.m. rent surrealistiska beskyllningar av modern mot fadern tas nästan undantagsvis som tillräcklig bevisning. Men inte ens de starkaste beläggen som fäder kan lämna, tas på allvar.
    – – Det finns många deltagare i den här debatten som har samma inställning.

  77. Max Scharnberg

    Det finns många mödrar som bandar sina samtal med barnen, för att kunna ge handfasta bevis för sexuella övergrepp eller andra allvarliga brott. Allmänläkarens fru i styckmordsfallet var en av dem. Många mödrar samarbetar nära med polisen eller den barnpsykiatriska kliniken eller socialtjänsten. De bandade dialoger ger de mest iögonfallande bevisen för moderns ihärdiga försök att indoktrinera barnet, fastän jag ännu inte har sett något exempel där resultatet har varit vidare lyckat.
    – – Ett annat mål är PERSILJA-FALLET. Det kommer att framgå varför jag har givit det detta namn.
    – – Martin är 3½ år vid tiden för bandupptagningen, och modern heter Kerstin. Hela dialogen omfattar 296 repliker, så jag kan inte framvisa den hela. I ett avsnitt nära början berättar Martin att PAPPA HÖLL PÅ MED SIN SNOPP I HANS BAK. DET GJORDE JÄTTE ONT. DÄRFÖR ROPADE MARTIN PÅ MAMMA, TY PAPPA VAR INTE HEMMA JUST DÅ.
    – – Martins pappa blev häktad på grundval av bevisning av denna art, plus ett intyg av en läkare som skrev att pojken med säkerhet hade missbrukats. Denna läkare hade inte ens träffat pojken, utan enbart lyssnat på modern – någonting som Stella och Titta säkert finner föredömligt. Senare träffade läkaren pojken och skrev ett nytt intyg. Och så blev fadern fällt av tingsrätten. Han blev dock friad av hovrätten.
    – – Nu skall jag ordgrant citera replikerna 130-243 ur moderns bandade dialog.

    Kerstin: – Så får du tänka ut på vad det egentligen, vad det var pappa gjorde illa dig i stjärten med i stället.
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – Så får du tänka ut på vad det är, för det är det enda du inte vill tala om, vad det är ju, va?
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – DET KAN JU VARA EN HAMMARE, DET KAN VARA EN SPIK, DET KAN VARA TORKA BAJS I STJÄRTEN OCH DET KAN VARA SNOPP I STJÄRTEN, DET KAN VARA SÅ MYCKET VA?
    Martin: – Ja. Fast det kan inte va en boll.
    Kerstin: – Det kan inte va någon boll.
    Martin: – Nej, en stor sån.
    Kerstin: – Det var det inte?
    Martin: – Nej, det kan det ju inte va.
    Kerstin: – Nej, vad var det mer då? DU SÅG INTE VAD DET VAR DÅ?
    Martin: – Nä.
    Kerstin: – Va?
    Martin: – NÄ. MEN JAG SÅG JU INTE VAD DET VAR.
    Kerstin: – Du såg inte vad pappa tog i din stjärt?
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – Som gjorde ont?
    Martin: – Nhe.
    Kerstin: – Vad sa pappa när han gjorde det då?
    Martin: – Han … Iiiingeeet.
    Kerstin: – Han bara gjorde det?
    Martin: – Mmmm. Det måste va nåt som va …
    Kerstin: – Var det stort?
    Martin: – Ne … det måste va en sann.
    Kerstin: – SÅG DET UT SOM EN MIKROFON?
    Martin: – Ja, det gjorde det faktiskt, när han skulle sätta in den.
    Kerstin: – I stjärten?
    Martin: – Mmmmm.
    Kerstin: – Mmmm. DET SER NÄSTAN UT SOM PAPPAS SNOPP DET HÄR. (Paus) Såg den verkligen sån ut?
    Martin: – Jaaahaa.
    Kerstin: – SÅ DET VAR PAPPAS SNOPP SOM HAN SATTE I DIN STJÄRT DÅ?
    Martin: – A.
    Kerstin: – Så det var det?
    Martin: – Mmmmm.
    Kerstin: – Var det därför du brukar dra i din snottis och sånt extra mycket förut?
    Martin: – Mmmmm.
    Kerstin: – Så låg pappa och kela med dig och din snottis då?
    Martin: – Nehe … Nehe.
    Kerstin: – Var det bara snottis, sin snottis, han hade i din stjärt då?
    Martin: – Aaaa.
    Kerstin: – Hade han verkligen det?
    Martin: – Mmmm … ja.
    Kerstin: – Hade pappa snottis i din stjärt?
    Martin: – Ja … och det hade han faktiskt.
    Kerstin: – Gjorde det ont då?
    Martin: – Nej.
    Kerstin: – Vad var det pappa sa som var så förbjudet?
    Martin: – Eeee … inget.
    Kerstin: – Var det det om stjärten?
    Martin: – Han sa det.
    Kerstin: – Mmmmhmm … Det har du glömt bort? Men du kommer ihåg att det såg ut så här då?
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – Det gjorde det?
    Martin: – Aa.
    Kerstin: – Var va ni någonstans då?
    Martin: – Här inne.
    Kerstin: – Det var ni?
    Martin: – Ja.
    Kerstin: – Var ni i sovrummet också då?
    Martin: – Nej aldrig. Det har vi aldrig varit.
    Kerstin: – Där har ni aldrig varit? Jag vet inte om jag ska tro på dig Martin.
    Martin: – Jag tror bara du snackar nu.
    Kerstin: – Nehe.
    Kerstin: – Va?
    Martin: – Ne.
    Kerstin: – Jo, det tror mamma faktiskt.
    Martin: – Nehe. Det gör jag inte.
    Kerstin: – Så det är alltså sant att pappa haft sin snottis i din stjärt?
    Martin: – Aaaa.
    Kerstin: – Du menar att jag ska tro på det?
    Martin: – Aaaa.
    Kerstin: – Alldeles säkert?
    Martin: – (Ohörbara utrop och nynnanden från Martin).
    Kerstin: – Martin, vet du vad mamma tycker? Att du har varit jätteduktig nu.
    Martin: – Hmmm.
    Kerstin: – Jag tror inte vi ska prata mer om det här.
    Martin: – Ne
    Kerstin: – Nehe. Det där du berättade för mamma om spik och så?
    Martin: – A, det var inte sant.
    Kerstin: – Det var inte sant?
    Martin: – Ne.
    Kerstin: – Var det bara för att du inte ville berätta vad det egentligen var?
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – Men Martin, hur sjutton kunde pappa få in sin snottis i din stjärt. Det fattar jag inte. Hur fick han in den?
    Martin: – Han … hmmmm.
    Kerstin: – Hur gjorde han då?
    Martin: – Så.
    Kerstin: – Så?
    Martin: – Mmmmm.
    Kerstin: – Men man kan väl inte få in den stora snotten i din stjärt?
    Martin: – Joo.
    Kerstin: – Va?
    Martin: – Jooo.
    Kerstin: – Kan man få det?
    Martin: – Aa.
    Kerstin: – Var det därför pappa blev arg när mamma snacka något om smör?
    Martin: – Aaa. Tror jag.
    Kerstin: – Var det det?
    Martin: – Aaa. Det tror jag faktiskt.
    Kerstin: – MEN INTE HADE PAPPA SMÖR PÅ SNOPPEN INTE? HAN MÅSTE JU HAFT NÅT ANNAT PÅ DEN OM HAN SKULLE FÅ IN DEN I DIN STJÄRT?
    Martin: – Mmff.
    Kerstin: – Vad hade han då?
    Martin: – Nåt som såg ut sånt.
    Kerstin: – Såg den ut sånt.
    Martin: – Aaaa. Fast det var grönt.
    Kerstin: – Grönt?
    Martin: – Aaaa. Fast det va … såg ut sånt.
    Kerstin: – På sin snopp?
    Martin: – Aaa.
    Kerstin: – Grönt?
    Martin: – Mmmm.
    Kerstin: – Var det någonting av gummi.
    Martin: – Nej.
    Kerstin: – Va var det grönt av då?
    Martin: – DET VA PERSILJA.

  78. Tack Max, för dina tydliga exempel från verkligheten. Jag tror att de som bara är förfärade och tror på mammor för att de inte kan föreställa sig att mammor skulle kunna skada sina barn på sätt som Kerstin i dialogen ovan, skulle behöva se och höra hur det går till. Att se dessa bandade videoförhör är mycket nyttigt. Skrämmande, men väldigt avslöjande.

  79. Jag har inga som helst problem med att du inte kommenterar mig! Ägnade lite tid till att googla ditt namn och får då fram att du till och med fått sparken för dina skruvade åsikter. När det händer verkar varken du eller av dina anhängare förstå varför, jag förstod fullständigt.

    Jag fann denna text, som du tydligen står bakom.

    ”Medan övergreppen pågår blir barnen sällan rädda eller panikslagna utan mest konfunderade. De förstår (av begripliga skäl) inte riktigt vad sex är, men eftersom det är sällsynt att förövarna plågar och skadar barnen, kan de uppleva det hela som skönt men konstigt.”

    ”Hela industrin kring ”incestöverlevarna” gör mer skada än nytta. Genom att ständigt behandla offren som om det som hände var fasansfullt och ger livslånga skador, utsätter de offren för nya och ibland ännu värre kränkningar än övergreppet i sig självt. Förstår ni så hemskt?”.

    Vi får också reda på att det som orsakar trauman hos de utsatta barnen inte är övergreppen i sig, ”utan det som händer när de blir medvetna om samhällets syn på det inträffade och när de får ”hjälp””

    Denna text om något visar hur skruvade tankar du verkar ha. Men Ingrid, jag tackar dig för att ”väckt” mig, jag trodde inte att det fanns i mina ögon så onda människor, människor som faktiskt står bakom och försvarar pedofili. Vetskapen av detta får mig att må illa.

    Du skrev i en kommentar:
    ”Problemet är att hela samhället har blivit hjärntvättat av den typ av argument som ni kör med och är för rädda och för ovetande för att våga/kunna argumentera emot.”
    Jag känner att efter idag ha läst en hel del av det du skrivit, att det är du och dina anhängare som är hjärntvättade. Du verkar vidare ha väldigt höga tankar om dig själv då du tror att övriga i samhället inte vågar argumentera emot dig. En markant skillnad finns mellan att våga och att se att en debatt inte ger något.

    Jag har ingen aning om huruvida övriga fall mor, far & barn förhåller sig. Däremot i fallet Helena, Linda & Pär är jag 100% säker på att du Ingrid är ute och cyklar. Min övertygelse om sexuella övergrepp på barn är att det är enbart är extremt sjuka människor som kan utföra dessa vidriga dåd, dessa sjuka människor förtjänar inte att vara en del av samhället.

    Jag har med detta sagt det jag vill få sagt till dig och din blogg.

  80. Det är uppseendeväckande att det Max väljer att uppmärksamma är inte att mamman ovan här tom ifrågasätter sin son utan att han kallar det ”gröna smöret” för persilja. Jojo

  81. Niklas, som sagt – du har uppenbarligen inte kapacitet att förstå det jag skriver så därför tror jag att vi båda blir gladare av att du lämnar min blogg. Jag har för länge sedan slutat argumentera mot människor av din typ, som inte tar till sig fakta utan frossar i dumheter och påhittade historier.

    En sak bara – jag fick inte sparken för mina ”skruvade” åsikter. Fega, anonyma skithögar hotade min uppdragsgivare och dennes annonsörer och påstod helt lögnaktigt att jag förespråkar pedofili. Hellre än att stå upp för det fria ordet som är grundpelaren i vår öppna demokrati, valde de fegt att göra sig av med mig och gå de anonyma lögnhalsarna till väga.

    Jag förstår att ett sådant samhälle passar dig och dina syften. Vi andra blir förfärade av att sådant kan hända.

    Jenny, om det är vad du får ut av förhöret ovan kan jag bara tycka synd om dig. Ser du inte vad mamman gör? Ser du inte hur hon puffar sonen i en viss riktning och får honom att hitta på saker? Persiljan är ju bara det ultimata beviset för att det han säger (för att tillfredsställa mamma) är rena rama påhittet.

  82. ”En ska bara – jag fick inte sparken för mina ”skruvade” åsikter.”

    Men hur kan du vara så tvärsäker på det?

    Är det omöjligt, enligt dig, att din uppdragsgivare fick upp ögonen på din blogg, läste och själv bildade sig en uppfattning?

  83. ”Det är nästan bättre om vi papporna dör, då kan barnet sörja och gå vidare…”

    Det kan jämföras med en kommentar på Daddys blogg, från ”Anna1”, där hon tycker det är mer synd om ”Daddy” än de norska föräldrar, som mist sina barn i den fruktansvärda massakern i Oslo.

  84. Anna Nyhm.

    1. Tror du inte att jag vet hur det gick till när jag miste uppdraget att göra Villaliv? Tror du inte att jag har sett de anonyma och lögnaktiga mejlen? Sanningen är att min närmaste chef Peter Ollén var förfärad över den krämarmentalitet och det förakt för det fria ordet som Villalivs ägare visade genom att huka för en anonym mobb på nätet.
    http://www.resume.se/nyheter/2009/12/08/bloggande-chefredaktor-fic/

    2. Citatet om de döda papporna är inget jag själv hittat på, det är forskning. F-O-R-S-K-N-I-N-G. De barn som förlorat sin pappa genom död visade sig ha en mycket bättre psykisk hälsa och inte vara mer kriminella, självmordsbenägna och drogmissbrukare än de som vuxit upp med sina biologiska pappor. Förklaringen till detta är att de kunde sörja den döde pappan tillsammans med mamman och hon höll ofta minnet av honom levande. Till skillnad från de barn vars pappor bara försvinner och vars mammor ständigt talar illa om dem.

    Jag har inte sett Anna1:s kommentar, men det ligger något i det. Barn som man förlorar genom dödsfall kan man sörja, även om det tar tid och kan vara fasansfullt att komma över. Barn som man blir fråntagen och är ständigt orolig för, barn som man inte får lov att älska och uppfostra, är ett sår som aldrig läker. Det finns nog föräldrar som kan gå vidare och bilda ny familj, men de allra flesta sörjer alltid det förlorade barnet. Vad är det i det som du inte förstår?

  85. Jo då, jag förstår vad du menar, men dock håller jag inte med dig.

    Skulle det då vara likadant, menar du, att om en pappa skiter i sitt barn, så vorde det bättre för barnet om pappan var död?

  86. ”Bättre för barnet” är ju ett märkligt sätt att uttrycka det, det låter som om det var något positivt. Sorgen är givetvis stor för alla barn som mister en förälder, genom död eller kidnappning eller att föräldern bara sticker. Men i princip är det rätt. Det spelar ingen roll om anledningen till att man växer upp utan nära kontakt med sin biologiska pappa, är att han skiter i en eller att ens mamma har skurit bort honom. Effekterna är precis desamma.

    Om du verkligen är intresserad av de här frågorna kan jag rekommendera boken ”Families without fathers” av den amerikanske sociologen David Popenoe. Den har några år på nacken och skrevs i ett försök att uppmuntra amerikanska pappor att stanna kvar hos sina familjer. När jag läste boken förra året mejlade jag Popenoe och frågade om det var någon skillnad om papporna mot sin egen vilja hade försvunnit från familjerna. Han svarade: ”Nej, absolut inte. Den här forskningen handlar om vad som händer när barn inte får uppleva en nära och tät kontakt med sina pappor, inte varför. ”

    http://books.google.com/books?id=ekvXveATKacC&dq=fathers+and+children&ie=ISO-8859-1&source=gbs_gdata

    Det är i den boken man kan läsa om undantaget – när pappor dött. Popenoe har sammanställt forskning från främst USA och Kanada. Han har faktiskt varit verksam i Sverige, men här finns i princip ingen pappaforskning alls. Varför? Kan det vara för att det inte gagnar feministlobbyns syfte att visa hur dåligt det går för barn som växer upp utan biologisk pappa …?

  87. ”..hur dåligt det går för barn som växer upp utan sin biologiska pappa…?

    Jag hoppas du menade hur dåligt det KAN gå….?

  88. Anna, jag talade om riskerna rent generellt. Givetvis går det inte illa för alla barn som växer upp utan pappa, men riskerna är skyhöga. Här är några siffror från boken och gäller alltså hur många i de olika grupperna som växt upp utan biologisk pappa:

    63% av självmördarna
    85% av dem med beteendeproblem
    80% av våldtäktsmännen
    71% av skolavhopparna
    70% av dem på institution
    85% av dem i fängelse

    Den som INTE tycker att detta är så alarmerande att vi genast borde börja arbeta för att fler pappor ska finnas i sina barns liv, är helt enkelt inte intresserade av barns väl och ve. Och inte samhällets heller.

  89. Jag håller med dig helt och hållet att ALLA borde arbeta för det GODA föräldraskapet, då oberoende på om föräldrarna lever tillsammans eller ej.

    Sen tror jag ju inte att, angående siffrorna du nämner, frånvaron av en biologisk far skulle vara enda orsaken.

  90. Anna, vad du eller jag tror är ganska ointressant. Skaffa boken och läs! 😉 Givetvis har man dragit ifrån andra orsaker och då återstår de siffror jag gav dig.

  91. Max Scharnberg

    När man försöker indoktrinera någonting som ligger helt och hållet utanför ett barns erfarenhetsvärld, så kan de underligaste missförstånd uppkomma. Det är harmlöst att 15-åriga storasyster läste upp ur tidningen för 5-åriga Synnöve. Det stod om ett mord. Efteråt berättade Synnöve i sandlådan att ”det har varit mördare hemma hos oss”.
    – – Den legitimerade psykoterapeuten Alf Ljungborg samarbetade med modern om att indoktrinera att fadern hade missbrukat henne sexuellt. Fadern blev också småningom anhållit. Dock lyckades ett försvarsteam få honom fri efter 25 timmar. Teamet lyckades också övertyga domaren om att det behövdes en annan sakkunnig än Alf Ljungborg. En av landets högst kompetenta vittnespsykologer gjorde en utredning, och på grundval av den blev åtalet lagt ned.
    – – Vid en sorts kombinerad polisförhör och psykoterapeutisk session, med dockor för olika familjemedlemmar berättar Synnöve att hon knullade sin 7-åriga bror, och pappa knullade farmor. Ljungborg säger att farmor var inte med och tar bort farmorsdockan, men Synnöve river den tillbaka och låter alla fyra omfamna varann.
    – – Hemma får Synnöve sitta med en bandspelare och berätta vad som har hänt. Mamma går ut och väntar utanför rummet.
    – – Med tanke på de många läsare som fabricerar mirakulösa förvanskningar av persilja-dialogen, vill jag inte använda min tid för att leta fram originaldokumenten i ett mål som jag sysslade med för ca 15 år sedan. Utan jag skall översätta tillbaka den engelska översättningen av Synnöve-monologen som ingår i min incest-bok från 1996 (och som är tillgänglig för gratis nedladdning på yakida.se). Det är alltså den sortens bevisning som fadern anhölls på.
    – – – – –
    “Pappa har legat på mig och man får inte göra sådant. Det är otroligt eller – Det var, pappa bindade mig upp i ladan och sen flydde vi och man får inte göra såna saker, Jamen det går så, jamen, åh nej, så hemskt. Inte så. När vi sprang, vi sprang och sprang tills vi mötte Alf, då var det inte roligt, pappa låg på mig och kysste mig och – mina trosor, men man får inte göra såna saker. Inte på små barn. Stora får ligga på varann, inte små, jag skyller på det. Man får inte göra så. Jag blir galen. Om pappa gör det en gång till blir jag galen, då smäller jag till honom. Det är så här. Pappa ligger på mig, då har han gjort det, fast det är, jag vill säga det idag. Bara lite, lite. Men nu vill jag, så här var det. Pappa ligger på mig och man får inte göra så, nej, jag skyller på det. Jag vill det inte, det är, pappa vill det men jag vill inte. Det är så och jag skyller på det, nej så här. Det gör ju ont när han trycker på mig och ligger och ligger och ligger och ligger från morgon från natt.
    – – NU ÄR JAG FÄRDIG! NU ÄR JAG FÄRDIG! VAR DET BRA!”
    – – – – –
    Bland de många indikationer på indoktrinering vill jag särskilt framhäva en. I brist på en bättre term kallade jag den i incest-boken för ”anakronism”. Det är när barn tillskrivas eller faktiskt gör utsagor som tillhör en mycket högre ålder. 5-åringar har en konkret moraluppfattning, som helt kommer utifrån. T.ex. att si och så är styggt eller olydigt, därför att man får smisk för det. Det är otänkbart att 5-åringar på egen hand kommer på vuxna idéer om att sexuella övergrepp är moraliskt förkastliga.
    – – Likaledes uttrycker 6-åriga Vessela den moraliska satsen att sådana saker skall pappor inte göra.
    – – För övrigt har Vessela sagt att hennes pappa har gjort med henne det som mammorna och papporna gör när de sover tillsammans. Hon får frågan om hon har sett sina föräldrar. Det har hon inte. Däremot har hon sett det på tunnelbanan. Där fanns en pojke som sade till en flicka, ”Skall vi göra det?” och sedan hade de kysst varann.
    – – Det följande exempel ur ett amerikanskt polisförhör med ett förskolebarn avslöjar inte indoktrinering, men väl missförstånd:
    (polis:) ”Sade han att du inte fick berätta det för någon?”
    (barn:) ”Han sa att jag skulle tala om det för allihopa.”
    – – I styckmordsmålet försöker allmänläkarens fru bl.a. att indoktrinera dottern (som numera blivit 3 år) att hon har varit på sex-party hemma hos obducenten. Modern fiskar efter att dottern skall ha träffat Catrine da Costa på detta fiktiva sex-party, och hon frågar, vem mera var där? Och då svarar dottern ”Mormor”.
    – – I det mål som jag har kallat ”Loftus-fallet” hade åklagarens huvudsakkunniga Bodil Hjalte påstått att hon i sin utredning (på 12’500 ord) hade tillämpat Elizabeth Loftus’ metod. Jag översatte utredningen till engelska, och professor Loftus var vänlig nog att göra en bedömning. Hon underkände totalt Hjaltes utredning, metod och slutsatser. Hjaltes metod hade varken någonting att göra med Loftus, eller med vetenskapligt tillvägagångssätt.
    – – Därefter var Hjalte fräck nog att påstå att min översättning var fel, och att därmed Loftus inte hade motsagt något som Hjalte faktiskt hade skrivit.
    – – Men jag lät en professionell översättare och infödd engelsman granska översättningen. Han fann två bagatellartade fel som inte kunde leda till missförstånd.
    – – Två veckor före rättegången skulle börja lade åklagaren ned åtalet.
    – – Men frågan om umgängesrätt fortsatte i en senare rättegång som jag inte deltog i. Den äldsta flicka hade numera blivit 5 år. Till intervjuaren talar hon båda för sig själv och för hennes lite yngre syster. Hon berättar att pappa har rest hela Sverige runt och sagt att vi gärna vill träffa honom. ”Men det vill vi inte”, tillfogar hon med lillgammal röst. Strax efter säger hon någonting SOM HON SOM 5-ÅRING OMÖJLIGT KUNDE VETA: ”ALLA TROR PÅ PAPPA. NÄSTAN HELA LANDET.”

  92. Magnus Nyström

    Jag hoppas den här historien får ett lyckligt slut till slut. Jag har slutat tro på jämställdhet mellan könen och förespråkar numera en ändring av lagstiftningen. Det vore väl ärligare och mindre ångestskapande för alla om man öppet från lagstiftaren deklarerade att barnen tillhör mamman att göra som hon behagar och mannen får vara delaktig endast om han har mammans mandat. Mannen får väl vara enbart försörjare för han har ju mycket högre lön än kvinnan.

    Ja, jag är bitter efter att ha förlorat kontakten helt med mina barn, vilket både domstolen och socialtjänsten befarade under den vårdnadstvist som då pågick. Jag försökte ändå ha kontakt med äldsta dottern i alla fall eftersom hon gick emot sin mamma och krävde kontakt -som jag har förstått det. Vi hade börjat få fin kontakt efter nästan ett år utan någon kontakt, när mamma plötsligt bestämde sig att flytta 30 mil bort. Trots att dottern var på besök i närområdet hos gamla vänner fick hon inte träffa mig för mamma. Mamman har inga som helst skäl för sitt agerande annat än att hon inte vill ha med mig att göra och det betyder ju att barnen inte kan ha det heller.

  93. Södertörns tingsrätt har tydligen bara dömt Helena A till sex månaders fängelse. Alldeles för lågt, anser jag, men ska först läsa domen innan jag gör fler kommentarer.

  94. Helena A döms för grov egenmäktighet med barn, men bara till minimistraffet för detta – 6 månaders fängelse. Södertörns tingsrätt skriver såhär:

    ”Helena A har uppgett att hon har agerat som hon har gjort i syfte att skydda Linda från att utsättas för övergrepp från Pärs sida, och annat har inte framkommit än att Helena A själv har haft uppfattningen att en sådan risk har förelegat. Mot bakgrund av vad som har framkommit om de mycket omfattande utredningar som har gjorts från polisens och från de sociala myndigheternas sida måste emellertid Helena A rimligen själv ha insett att hennes riskbedömning baserats på ett mycket bräckligt underlag. Hon har genom sitt agerande tvingat Linda att leva i ett främmande och avlägset land under cirka tre och ett halvt års tid, dvs. under en väsentlig del av Lindas barndom. Linda har under denna tid inte givits möjlighet till någon som helst kontakt med Pär, sina syskon eller andra anhöriga på Pärs sida. Trots att Helena A:s handlande har styrts av vad hon har uppfattat vara bäst för Linda måste den egenmäktighet med barn som hon gjort sig skyldig till med hänsyn till de nu angivna försvårande omständigheterna bedömas som grov.
    Den långa tid under vilken Linda har undanhållits Pär får även betydelse vid bedömningen av gärningens straffvärde. Å andra sidan ska i förmildrande riktning beaktas att Helena A:s agerande har styrts av vad hon har trott vara bäst för Linda (se t.ex. rättsfallen NJA 1993 s. 128 och RH 2005:73), och det har också framkommit att Helena A har tagit väl hand om Linda under den tid de levde i Dominikanska Republiken. Vid en sammantagen bedömning av de nu redovisade förhållandena finner tingsrätten att brottets straffvärde motsvarar minimistraffet för grov egenmäktighet med barn, dvs. sex månaders fängelse.”

    Det är mycket bra att tingsrätten slår fast att en mamma inte bara kan komma dragande med ogrundade påståenden om övergrepp och efter det få göra som hon vill med barnen. Det dåliga är att detta ändå är en förmildrande omständighet för henne. Jag tycker att tingsrätten är inkonsekvent när den skriver så. Antingen har man fog för sina misstankar om övergrepp eller så är påståendet gripet ur luften. Och då är det inte en förmildrande utan en försvårande omständighet, tycker jag.
    Huruvida Helena tagit väl hand om Linda i Dominikanska republiken, råder det nog delade meningar om. Att flickan inte svultit eller blivit misshandlad är ju inte samma sak som att hon fått en fin barndom. Att vara berövad pappa och småsyskon i 3,5 år är inte att bli väl omhändertagen.

    Jag hoppas att åklagaren överklagar och att hovrätten skärper straffet. Att man markerar att det är barnmisshandel och ett brott mot FN:s Barnkonvention att beröva sitt barn dess andra förälder.

  95. Gotethegreat

    Får Pappa Per ensam vårdnad?

  96. Pappa Pär har ensam vårdnad sedan 10 oktober 2007, domen om detta kom dagen efter att Helena A försvann med Linda. Hon kände på sig att hon skulle förlora vårdnaden eftersom hon sa rakt ut att hon inte tänkte medverka till att Linda fick träffa sin pappa, medan Pär hela tiden sa att han ville att Linda skulle ha en relation till sin mamma.

    Men gissningsvis kommer Helena A att dra igång en ny vårdnadstvist så fort hon suttit av sitt fängelsestraff.

  97. gotethegreat

    Vad komiskt med dem här tummarna vid replikerna… 🙂

    Ärligt talat så är detta och alla andra fall där vårdnadstvister förekommer ett totalt underkännande av de vuxna som skaffar barn.
    Kvittar om det är mannen eller kvinnan som har rätt eller fel, det är alltid barnet som är förloraren. Och detta tack vare två vuxna individer som inte kan leva/komma överens med varandra. Möjligt att jag simplifierar frågan men i just detta fall så tycker jag att komma till någon annan slutsats än det du gör Ingrid är svårt. Tack.

  98. I en tro på barnen

    Blir så ledsen och tycker barnperspektiv försvinner i allas sidor o vinklingar. Följer målet/fallet (fy så sterilt det känns) (skulle hellre vilja säga människorna o då är jag jävig, följer ”bådas sidor” men bara den ena sidan i träffar och ”prat” men kan tänka mig in i den andra),,,,,
    här har vi en unge som står mitt i. Hur tror ni hon känner?
    Vilsen,,,,ja, helt klart. Traumatiserad? Nej, det är hon inte (inte enligt mina bedömningar iallafall).
    Däremot är hon ett barn som alla andra. En unge som behöver kärlek både från sin far och mor. Och tillåtelse att få det från dem båda!!!!!

  99. gotethegreat – visst är det komiskt att jag får sju tummen ner när jag berättar att Pär haft ensam vårdnad i flera år!

    I en tro på barnen – jag håller fullständigt med dig. Det Linda behöver nu är lugn och ro och två föräldrar som samarbetar oavsett vad de tycker om varandra. Det var ju därför Pär fick vårdnaden 2007, för att han var beredd att låta Linda ha en nära kontakt med sin mamma, något mamma tydligt deklarerat att hon inte tänkte göra när det gällde Lindas kontakt med pappa.

    Tyvärr kommer det nog att dröja tills Linda kan träffa mamma utan övervakning. Helena A, som så många andra barnkidnappare, vill ju inte inse att hon handlat både kriminellt och moraliskt förkastligt. Så länge hon framhärdar i att hon hade rätt att kidnappa Linda, kommer ju inte Pär att kunna lita på henne.

  100. Så mycket jobb du lagt ner! Och modigt av dig att gå emot hela PK-gänget!
    Själv har jag fått träffa min son 5+5 dagar de två senaste somrarna. Och fast vi har ”gemensam vårdnad” så stack mamman just iväg med honom, för andra året på charter. Utan att kontakta mig.

  101. Max Scharnberg

    Jag har funnit originalet till 5-åriga Synnöves bandade dialog. Mina analys och diskussion finns i den kommentar ovan, där jag hade återöversatt monologen från engelska.
    – – Men flera omständigheter kan förtjäna att upprepas här. Detta är nämligen ett tydligt exempel på en mamma som indoktrinerat sin 5-åriga dotter.
    – – Men resultatet blev inte framgångsrikt. Man måste antingen vara höggradigt dum eller höggradigt ohederlig för att föreställa sig att Synnöve har upplevt sexuella övergrepp . (Men så dum eller ohederlig var alltså åklagaren i detta mål.)
    – – Exemplet dokumenterar också att en legitimerad psykoterapeut anser det förenligt med god etik att indoktrinera falska minnen i en barnpatient, samt att försöka få en person oskyldig i fängelse.
    – – Jag noterar i förbigående att med en standardadvokat hade fadern med säkerhet fått 4 års fängelse. Domare är extremt inkompetenta när det gäller att värdera bevisning.
    – – Sedan finns det en omständighet som återkommer i talrika fall, nämligen mödrarnas, psykologernas och psykiatrikernas oförmåga att känna sig in i ett barns tänkande. En 5-åring kan själv erfara att somliga sexuella övergrepp är plågsamma. Men en 5-åring kan omöjligt på eget initiativ komma på den idén att DET ÄR MORALISKT FÖRKASTLIG ATT MISSBRUKA BARN. NÄR VI FINNER DENNA MORALREGEL I SMÅ BARNS ÖVERGREPPSBERÄTTELSER, SÅ ÄR DETTA ETT SÄKERT TECKEN PÅ ATT BERÄTTELSERNA ÄR INDOKTRINERADE.

    – – Synnöve framför sin monolog med en glad röst:

    ”Pappa har ligget på mej och det får man inte. Det är otroligt eller… Det var, pappa bunde mej i laggårn och då rymde vi och dä får man inte då, jo men det går ju så, jo men nej va hemskt. Inte är så här. När vi sprang, vi sprang och sprang och sprang tills vi mötte Alf, då var det inget kul, pappa låg på mej och pussa mej och… trosorna på mej, men det får man inte göra. Inte på små barn. Stora får ligga på varandra, inte små, det skyller jag på. Det får man inte göra så. Jag blir galen! Om pappa gör så en gång till så blir jag galen, då smäller jag ‘en. Det är så här, jag orkar prata om det, pappa ligger på mej alltså har han gjort. fast det är, det vill jag prata i dag. Lite, lite. Men jag vill nu, så här var det. Pappa ligger på mej och det får man inte göra, nää, det skyller jag på. Det vill inte jag, det är, pappa vill göra så fast det vill inte jag göra. Det är så och då skyller jag på, nej det är så här. Det gör ju ont när han trycker på mej och ligger och ligger och ligger och ligger till morron till kväll.
    [ropar med glad röst:] NU ÄR JAG FÄRDIG, NU ÄR JAG FÄRDIG. VAR DET BRA?”

  102. Som Richard Gardner konstaterade – barnen lämnar berättelserna ”in a sing song-way”.

    Jag instämmer i din analys, Max, att man måste vara höggradigt dum eller höggradigt ohederlig för att tro att denna Synnöve verkligen varit med om ett sexuellt övergrepp.

    Och det hemska är ju att detta är en vanligt förekommande typ av berättelse. Detta är inget undantag, inget olycksfall i arbetet – det är just så här det brukar låta. Men eftersom människor i sin vardag aldrig stöter på detta utan bara läser i tidningarna om ”förfärliga övergrepp”, så tror ju de flesta att det handlar om sanna och mycket otäcka historier.

    Enda sättet att öppna ögonen på folk torde vara att sända bandade barnförhör på tv varje dag i minst ett års tid. Då kanske, kanske folk skulle förstå vilka fasansfulla myndighetsövergrepp både barn och vuxna utsätts för.

  103. Max Scharnberg

    Bästa Jenny. Du vet det kanske inte själv, men du har en tydlig begåvning som domare. Du förstår att plocka bland omständigheterna som på ett smörgåsbord. Du förstår också att förvanska – både fakta och vem som har framfört dessa fakta.
    – – Kanske vet du inte att det existerar en SKVALLERLOGIK, varmed manliga och kvinnliga skvallertanter kan transformera sakförhållanden som är triviala eller som man ogillar, till ”avslöjande” händelser. Skvallerlogik tillämpas ofta i de skrivna domarna.
    – – Det är obehagligt för dig och dina lierade att Martin berättade att pappa använda persilja för att få in sin snopp i pojkens analöppning. Alltså fabricerar du att Martin alls inget dylikt sade. Därefter fabricerar du lika att Max var den enda som talade om persilja. Före det tredje fabricerar du att fadern använde persilja-smör på sin penis. I bästa fall har du övernaturliga förmågor och kan inte bara skåda in i en familj som du aldrig haft fysiskt kontakt med. Utan du kan t.o.m. skåda tillbaka i tiden till 1980-talet.
    – – Med hjälp av denna mångdimensionella akrobatik lyckas du trolla bort de entydiga beläggen för att Martin inte har några erfarenheter av analsex och inte har den blekaste aning om hur det går till.
    – – Det finns oräkneliga böcker om övertalningens psykologi, och i talrika kan man läsa att det ibland kan underlätta indoktrineringen om indoktrineraren ibland säger sig inte tro på var offret säger om det indoktrinerade meddelandet, eller rent av motsäger det. Du skulle inte behöva Christian Diesen som handledare för att fabricera att moderns få repliker med tvivel bevisar att hon just är en objektiv forskare som just eftersträvar att få fram den verkliga sanningen.
    – – Uppenbart har Martin tidigare sagt att pappa gjorde honom illa i stjärten med en spik. Det förefaller ju vara ett missförstånd av samma art som persilja.

  104. @ Max

    – – Det är obehagligt för dig och dina lierade att Martin berättade att pappa använda persilja för att få in sin snopp i pojkens analöppning. Alltså fabricerar du att Martin alls inget dylikt sade. Därefter fabricerar du lika att Max var den enda som talade om persilja. Före det tredje fabricerar du att fadern använde persilja-smör på sin penis. I bästa fall har du övernaturliga förmågor och kan inte bara skåda in i en familj som du aldrig haft fysiskt kontakt med. Utan du kan t.o.m. skåda tillbaka i tiden till 1980-talet.

    Detta är enbart din ord, inget jag har yttrat

  105. Jenny – skillnaden mellan dig och Max stavas IQ. Han och vi andra med väl fungerande hjärnor känner igen barns uppenbara påhitt när vi hör och ser dem i polisförhör/mammaförhör. Du är antingen höggradigt dum eller höggradigt ohederlig om du på fullt allvar påstår att Martins förklaring till det gröna smöret kan tolkas som en sanning.

    Den mera närliggande och synnerligen troliga förklaringen är att Martin, på barns vis, försöker tillfredsställa den vuxna förhörsledaren (i form av hans egen mor) med det första som poppar upp i hans hjärna. Vad är grönt? Persilja! Han är för liten för att förstå att detta för alla normalbegåvade vuxna genast avslöjar att det är osant, och till sin glädje kommer han nu ur den jobbiga situationen med obehagliga frågor. Detta eftersom den vuxna han har framför sig inte är det minsta intresserad av sanningen, utan bara vill tråckla ihop en historia som kastar hennes barns far i fängelse.

    Eller jag kanske har helt fel, Jenny?! Du kanske är rena Mensa-kvinnan och kan förklara för oss andra varför en man skulle blanda smöret med persilja för att få det grönt innan han smetade det på sin penis och penetrerade sin sons anus? Är det månne en för er i incestindustrin välkänd ritual? Eller han kanske först smorde in penis med smör och sedan, för att göra den extra fin, klappade in den med persilja?

  106. en pappa till ett kidnappat barn.

    Södertörns tingsrätt, ni är för j*vla mjäkiga.

  107. Stella:
    ”Ett litet barn talar inte som vi vuxna, dom hittar på jättemycket men när ett litet barn säger sådant som den aldrig borde sagt måste man reagera.
    Att en vuxen säger åt ett barn att säga vissa saker kommer aldrig att håll i längden, barnet upprepar inte samma sak om det inte är självupplevt.”

    Nej, barn pratar just inte som vi vuxna, så om ett barn gör det (använder påtagligt vuxna ord och meningar) finns det orsak att vara skeptisk. Om barnet pratar om något konstigt med egna ord på barns vis är det sannolikare riktigt. Om man upprepar samma mening exakt lika dant om en händelse är det ett tecken på inlärning. Tänk på hur du själv berättar om en händelse till flera personer. Aldrig helt lika. Om barnet sedan lägger till påfallande ologiska detaljer blir det lika trovärdigt som häxberättelserna på 1600-talet. Har en förälder dessutom haft en ledande seans med barnet, likt persiljefallet, är det mycket svårt att efteråt få barnen att beskriva vad som verkligen hänt.

    Små barn kanske inte ljuger medvetet så ofta, men de har påfallande svårt att hålla isär verkliga händelser, drömmar, fantasier och sådant man bara pratat om. En 4-åring som varit på Astrid Lindgrens värld har kramat Pippi, samma som i boken och filmen! Dessutom är barn bra på att gissa vad vi vill höra och säga det.

  108. Max Scharnberg

    Richard Webster (1950-2011) har dött. På denna blogg är det kanske inte så relevant att var en av de allra främsta kritikerna av Freud och psykoanalysen. Viktigare är hans dokumentation av hysterin om sexuella övergrepp vid hem för kriminell ungdom i Wales, ”The Secret of Bryn Estyn”, som utkom 2005. Boken omfattar 722 stora sidor. Jag har böcker med flera sidor, men mätt i millimeter har jag endast en volym som är tjockare, och det en holländsk bok från 1691.
    – – Det var som sagt kriminell ungdom. Polisen gjorde en trålning av alla och klargjorde att det fanns feta skadestånd att få om de hade missbrukats. Helt naturligt var det många som tyckte att det var mycket bättre än inbrott och andra normala brott. En god portion of lärare hamnade i fängelse.
    – – Visserligen fanns det få pojkar som lyckades koka ihop en historia som inte var UPPENBART falsk. Men domare och jurymedlemmar är mycket generösa mot absurda brister i den sortens berättelser.
    – – En lärare var mycket skicklig att många av ungdomarna att inte återfalla i brott. Han sysslade också mycket med fotboll och annan sport. Men hör och häpna vilken skurk han var. När alla duschade efter en fotbollsmatch, så duschade han tillsammans med dem, så att inte bara de kunde se honom i adamskostym, utan han hade åtminstone den fysiska möjligheten att njuta av se pojkarna peniser.
    – – Det var också i detta mål som domaren gav juryn sin ”beläring”: pojkarna hade lov att röka på hemmet. Med så ansvarslösa lärare kunde man ta för givet att de även hade missbrukat barnen och ungdomarna.
    – – Som så många andra kolleger led denna domare av bristande verklighetskontakt. Ett totalt rökförbud skulle leda till smygrökning, med betydande risk för total eldsvåda i dessa gamla byggnader. För att försöka (antagligen förgäves) att hindra smygrökning, skulle mycken manpower ägnas åt detta ena problem – krafter som kunde användas för mycket viktigare uppgifter.
    – – För mig personligen vore det en vanvettig idé att lära ungdomarna att inbrott och liknande brott är förkastliga på precis samma sätt som smygrökning – varken mer eller mindre. Och det är något som bara gäller här på hemmet – så snart man lämnar hemmet kan man göra vad man vill i båda avseenden.
    – – Vad jag vet sitter somliga lärarna fortfarande i fängelse för dessa surrealistiska beskyllningar.

  109. Här har vi ett exempel på något som aldrig händer…..

    http://www.bbc.co.uk/news/uk-england-14459954

  110. Fler och fler anser att detta just rör sig om en viss typ av individer, av båda könen. De riktigt störda dödar – exet, barnen eller både och.
    Mer om Donnison
    http://www.bbc.co.uk/news/uk-england-14419622
    Och dylika individer
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5704597.ab

    Andra kidnappa barnen och kanske har de faktiskt en så störd verklighetsuppfattning att de tror att de skyddar barnen eller så helt enkelt bara för att ‘ge igen’ på exet.

    Och sen de som inte går till ytterligeheter men som gör livet till ett mindre h-vete för barnen och den andra förälder. I USA börjar man verkligen få upp ögonen för denna grupp. Visserligen liten men som kostar mycket tid och pengar, och inte minst lidande.

  111. Max Scharnberg

    Bäste Dan. Båda dina artikelhänvisningar är viktiga, ingen är felaktig.

    Däremot vill jag påpeka en annan omständighet. Domare sade till modern: ”You killed them, you who were their mother. Why you did this DEFIES LOGICAL EXPLANATION.” – Jag har lite svårt vid att föreställa mig en domare som skulle säga till en åtalad FADER som hade mördat sina barn: ”Why you did this DEFIES LOGICAL EXPLANATION.” Fäder kan vi mycket lättare tilltro allehanda hemskheter.

    Är inte detta en snedvriden attityd?

  112. Ping: Nu är den ytterst milda domen överklagad! « Ann-Mari's Blogg

  113. Goda nyheter! Domen mot Helena A är överklagad! Läs Maukonens blogg (länk ovan). Jag ska försöka hinna skriva ett inlägg i kväll.

  114. …..det kan ju vara intressant att notera att fängelsestraffet för att ta lite vatten (38kr) i england är samma som om en ”mamma” kidnappar sina barn under ett antal år och för dom iväg från sverige…..

  115. Ingen av er vet vad mamman hade för tankar. sluta fabulera.
    Oftast går separationen bra och föräldrar tar väl hand om sina barn. har i min bekantskapskrets följt två familjer där barnen haft fantastiska upplevelsser enbart på grund av att de har två familjer. först åker de på semester med papa och hans nya familj. sen med mamma och hennes nya familj. alltså dubbelt så roligt med skilda föräldrar bare de beter sig som vuxna människor.

  116. gotethegreat

    Det har du rätt i blomrabatten. Vem hade kunnat tro att hon skulle lämna landet vara borta i 4 år med dottern när det var Pappa som hade ensamvårdnad? Det visste nog inte många….

  117. Ojdå, vad många genusforskare som varit och gjort tummen ned på kommentarerna! =)

  118. Ina

    ”Mia – det är klart att man kan råka ut för en fullfjädrad psykopat, men de är få och far between vill jag nog påstå! Och det finns alltid mer eller mindre uppenbara varningstecken om man bara orkar ta till sig dem!”

    Kanske är du inte ”kvar” men även bra för alla som är intresserade av problematiken svåra vårdnadstvister och misshandelsrelationer.

    Fler kvinnor än män kanske, eller så börjar man ta till sig att det kvinnliga beteendemönstret kan se lite annorlunda ut.

    http://catchup.radio1.se/catchup_radio.php?id=2690&category=49&type=audio

  119. Fler män än kvinnor kanske…skulle det ju stå

  120. Det är roligt att följa med vilka kommentarer som får tummen upp respektive tummen ned till det här inlägget. Allting som på någonting sätt är kvinnofientligt, om än logiskt i sin analys, får ett tummen ned, medan kvinnopositiva kommentarer, och hur ologiska de än må te sig, får ett tummen upp. Är detta månntro en återspegling av vad som händer i vårt samhälle i stort, där dumheten skall få förbli allenarådande, och kvinnor aldrig skall få bli ifrågasatta?

  121. gotethegreat

    Du får 10 ‘tummen upp’ av mig Observer. Jag vill även ge Ingrid en stor eloge då hon (vilket jag antar) väljer att publicera alla svar här. Oavsett om dem är för Pappan eller Mamman i denna story. Niklas har lagt ut en länk längre upp i kommentarerna som leder till bla ‘suspicio bloggen’.
    Denna blogg styrs av en ytterst selektiv grupp eller person som inte tål analyserande kommentarer. Hade skrivit ett relativt långt inlägg med vissa iakttagelser från detta fall som dem valde att inte publicera. Deras blogg utgår ifrån barnets perspektiv. I detta aktuella fall om jag inte är fel ute så handlar det om Linda när hon var 2,5 år.

  122. Jag såg också att du lämnade en kommentar till Maukonens inlägg om mordet på läraren i Hofors. Det börjar vara kutym då en kvinna står åtalad för ett brott att hon automatiskt tar till att hon blivit utsatt för sexuella övergrepp – och det tycks alltid vara en förmildrande omständighet, oberoende om det är sant eller ej. Tvivlets gloria skall alltid få vila över den manliga hjälten som mist sitt liv.

    Och speciellt då man själv kommer ihåg hur man en gång i tidernas morgon tjänstgjorde som undervisningsassistent i ett naturvetenskapligt ämne i det stora landet i väster och hur en kvinnlig elev som kammade noll nästan varje gång i de ”Quiz” som jag ordnade, betedde sig. En natt nämligen, efter en krogkväll, då jag färdades i berusat tillstånd på min cykel så stannade damen sin bil och snackade ett par ord med mig. Jag behöll mig dock på behörigt avstånd med åtminstone en 1 meter bred luftspalt till objektet i fråga. Det dröjde dock inte många dagar innan min ansvariga professor för dessa labsessioner kom och på ett urskuldande sätt och sade i stil med ”Att visst har den flickan problem”, vilket jag samtyckte till. Men vad hade hon försökt med – hade hon gått bakom min rygg och beskyllt mig för någonting för de dåliga betyg jag gav henne? Det skulle inte alls ha förvånat mig!

    Därför har man lärt sig att dra öronen åt sig då man ser fall som mordet i Hofors och de påstådda händelserna. En värre skitgöra än att vara lärare finns nämligen bara inte.

  123. Hasse Aro ljuger medvetet för att dölja invandrarbakgrund hos brottsling

  124. Snälla Ingrid eller Max kan någån av er kontakta mig och hjälpa mig att få tillbaks minna två söner som är borta nu i 4v. Jag har kontaktat polisen 5ggr utan någon hjälp, socialen kan jag inte prata för att de är inte opartiska. Jag har sömn brist kan inte fokusera mig glömmer bort offtas vad jag ska göra eller säga, är högljut och allt detta är pga jag har inte sett eller hört nåt från barnen.
    snälla hjälp någon
    en far, en föräldrar, en pappa en MAN

  125. Ping: Skärpt straff i Hovrätten « Ann-Mari's Blogg

  126. Tack Ingrid för din blogg och klara beskrivningar av dessa fall.
    Det är en förvånansvärt tydlig beskrivning av en mamma som tycker sig stå över lag, rätt och sitt barns bästa. Att bara visa bilder på pappa när han inte längre utgör något ”hot” bekräftar på ett aldrig så tydligt vis ”Obsessive Compulsive Disorder”. Vännerna bekräftar det utan att begripa varför…
    – – –
    ”Om jag säger att det varit roligt hos pappa blir mamma ledsen”
    ”jag måste berätta allt som händer hos pappa annars blir mamma arg”
    ”pappor ljuger”
    ”..men pappa du är ju snäll!”
    Det är nog sant att hat är blint. De som vill kan ju motivera varför det inte skulle vara så. Av tummarna här att döma, vill man inte se, inte förstå. Att mamman bara tänkte på sig själv är ganska uppenbart i beskrivningarna till och med de som kommer från hennes vän kompletterar med sin grandiosa utläggning. Hur bedöms ovanstående kommentarer från ett barn före skolåldern? Är de fog för utredning mot modern eller tom fog för att om en utredning redan förekommer mot fadern att barnet utsätts för otillbördiga påtryckningar av modern? Ändamålet helgar medlen? Den genomgående känslan av karaktärens inverkan på skeendet och viljan att driva det i en viss riktning kan väl knappast bli annat än hämnd? Umgänget med en far kan ju knappast bli särskilt muntert eftersom varje träff med fadern leder till ett korsförhör. Varje uns av att ha haft en god och rolig och minnesvärd kontakt med fadern är en besvikelse för modern. Vem lär ett barn att ”pappor ljuger” utom en mor som hatar? Vem tar barnets presenter, som det uttryckligen glatts över och omkonstruerar sin omfattning om fadern för och kastar ner dem i källaren? Vad säger Ni tvärsäkra? Hur är det möjligt att denna moder slåss för en god sak med sina metoder?

    @Jenny.
    Är det inte lite att tränga in verkligheten i vrångbeskrivningen, att krydda sexuella övergrepp med persilja? Svårt att skilja på sak och person? Eller har du kanske aldrig stött på uttrycket och haft anledning att fundera över det?

  127. Jag ligger i VT och mitt ex har Eva Kornhall som ombud, fram tills att Kornhall anmälde sig som ombud för exet funkade vår kontakt hyfsat, jag fick under första två månaderna sedan skilsmässan träffa min dotter 2 ggr. Men sedan hände något, Kornhall anmälde sig som ombud.. Exet började ställa in samarbetssamtal och inte på några som helst villkor fick jag träffa min dotter, fick höra av en gemensam vän att exets advokat var orsaken, att advokaten i mail gett exet råd till hur hon ska undvika att min och dotterns anknytning stärks, gett henne motiveringar till att inte komma till familjerättssamtal etc. Jag träffar Uppsala mansjour och dom har massvis av erfarenheter av den här advokaten. Har en del vänner som studerar till jurister som är nyfikna på Kornhall och vill se henne granskad av Advokatsamfundet. Kornhall skiter fullständigt i barn, hon vill bara vinna sina ärenden och uppmanar därför kvinnor att sabotera barnets anknytning till fadern så att detta blir avgörande i vårdnadsutredningen. Jag var hemmapappa från dag ett fram tills skilsmässan, vilket mamman nyligen börjat förneka, TROTS ATT DET FINNS MASSOR AV BEVIS FÖR DETTA.

  128. Ping: Kidnappade Lindas mamma inför rätta | MyPress.SE - Universal News Agency

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s