Barnen i Mark får komma hem!


En novemberdag 2009 ringde den förtvivlade fostermamman Eva på min mobiltelefon. Hon grät så mycket att jag först inte förstod vad hon talade om, men så småningom fick hon fram att myndigheterna tagit hennes och makens två fosterbarn, ett romskt syskonpar, som bott hos dem sedan späd ålder.

Eva hade fått mitt namn av Bo Edvardsson, docenten i utredningsmetodik vid Örebro universitet, som gjort sig känd som en stark och orädd kritiker av socialtjänstens undermåliga utredningar. Jag intervjuade Edvardsson redan i min artikelserie Incestpaniken 1992 och han mindes väl mig som en orädd reporter.

För Eva fick ingen hjälp av medierna då. De flesta svenska reportrar är livrädda för allt som har med vårdnadstvister och omhändertaganden att göra – det är getingbon där man garanterat får många ilskna reaktioner. Jag satte mig in i Evas fall och intervjuade en mängd ansvariga. För mig rådde det ingen tvekan om vilket fruktansvärt övergrepp myndigheterna begått mot de två barnen som jag valde att kalla Rasmus och Fanny.

Jag försökte sälja artiklarna till Aftonbladet – de tackade vänligt men bestämt nej. Jag ringde då Expressen som tackade ja, men när de väl fick artiklarna bestämde de sig för att inte publicera. Trots att de hade betalt en ganska stor summa för paketet och trots att jag hade täckt in de flesta vinklarna.

Då publicerade jag i stället artiklarna på min blogg, du kan läsa dem här.

Ett halvår senare gjorde Uppdrag Granskning sitt strålande reportage. Nadja Yllner berättade om allt det jag skrivit om och mer därtill. Och givetvis är teve så enormt mycket bättre på att gå rakt in i hjärtat på människor, så NU skrev minsann både Aftonbladet och Expressen om fosterbarnen! Och alla kallade dem för Fanny och Rasmus.

I går kväll kom det efterlängtade beskedet – Rasmus och Fanny får komma hem till sina älskade fosterföräldrar igen. Eva och Anders får hem ”sina” barn. I kväll visar Uppdrag Granskning hur det hela gått till.

Men vad händer nu? Får sociala myndigheter bära sig åt hur som helst? Ska ingen straffas för att två små barn blivit traumatiserade (ja, här kan man sannerligen använda detta ord!) genom att slitas från sitt hem och placeras först hos sin utvecklingsstörda mamma och sedan när det återigen visade sig att hon inte klarade av dem, till än det ena än det andra nya fosterhemmet?

Det är hög tid att tjänstemän och politiker inom socialtjänsten görs ansvariga för sina beslut. De kan ta barn ifrån deras föräldrar lite hur som helst och eftersom de aldrig behöver stå till svars för sina beslut, kan de fortsätta helt obekymrat. Detta är helt oacceptabelt och det enda man kan hoppas på är att Fannys och Rasmus öden kommer att leda till nya regler. Att deras lidande får något slags mening genom att färre barn i framtiden kommer att drabbas av liknande övergrepp.

57 svar till “Barnen i Mark får komma hem!

  1. Ja och ännu är de inte hemma… det tar sin tid med dessa beslut. Men visst är det en stor seger för barnen först och främst. Så bra att du ansträngde dig i deras fall! Hoppas nu att de verkligen får komma hem!

  2. Tack för rara ord, Ann Helena. Men för mig är det alldeles självklart att försöka hjälpa människor som far illa i Myndighetssverige. Låt oss hålla alla tummar för att barnen kan ”glömma” det som hänt och återgå till att bli trygga individer som de var före myndigheternas ingripande.

  3. Ingrid!

    Det är som sagt inte bara tjänstemännen som borde ställas mot väggen utan även politikerna som sitter i nämnden. I Aftonbladets artikel om fallet så stod det att politikerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej till att barnen skulle få återförenas med Rasmus och Fanny! De borde verkligen ställas mot väggen! Hur tusan tänker de?

  4. ”Trots gårdagens beslut kan det dröja fler månader innan fosterbarnen får flytta hem för gott. Först ska beslutet vinna laga kraft och eventuella överklaganden behandlas.”

    Märkligt att barnen inte kan få flytta tillbaka omgående, när de flyttades skedde det ju ”akut” och därefter har de varit placerade hos flera familjer så de borde kunna få komma tillbaka direkt.

  5. Tommy Jonsson

    Ingrid du har gjort många fantastiska artiklar och du är all heder värd.

    @m
    Du har helt rätt de kan rycka upp barnen direk men skall de tillbaka så blir det en lång och trög resa som är psykiskt nedbrytande.
    Ny gäller Granskning och Doc Bo Edvardsson.

  6. Jag är tacksam att någon kämpar så för andra i detta hårda samhället. Det inger hopp. Hoppas o önskar barnen får allt gott med sin familj , och ett stort lycka till o håll ut till dessa fantastiska människor som tagit hand om kidsen som om de vore biologiska. Underbart. Jag är tårögd. Låt barnen få ro och ett liv med glädje, skratt och många kramar!!!

  7. susanna svensson

    Det finns en annan sida i det här fallet också och jag vet att biomamman kommer att överklaga detta eftersom att det fungerar mycket bättre för barnen i det familjehem där de är nu. De politiker som fattade beslut om att barnen ska tillbaka gick emot de rekomentationer som fanns i utredningen. Som tur är är det ytterst sällsynt att förvaltningsrätterna går emot de rekomentationer som finns i utredningarna.

  8. Som oturligt är kan ytterst få tjänstemänn utföra utredningar på riktigt vis.

  9. Var på Facebook debatteras detta? Jag hittar inget mer än det lilla som finns på Uppdrag Granskning FB-profil.

  10. susanna svensson

    Det förekommer debatter i flera grupper, men man måste vara medlem i dom

  11. Men Susanna, inte kan du väl lite på någonting som Bennie Åkerfelt skriver efter alla dumheter han hittills kommit med i detta fall? Han är mammans ombud och har en stor del i eländet som drabbat barnen. Nu försöker han rädda sitt eget skinn, precis som hon gör. Dessa två människor har orsakat ett och halvt års lidande för barnen, nu får det vara nog.

  12. Den primära anknytningen sker när barnet är mellan 0-1 år, dessa barn har den hos sin första fosterfamilj (sin psykologiska familj)

    Biomamman har 2 eller 3 barn till omhändertagna enligt LVU.

    Den mer grundläggande utredningen som ligger till grund för beslutet har tittat mer på barnen än de vuxna, den visar på att barnen ska tillbaka till fosterfamiljen.

  13. Om en fostermamma hade behandlat barnen så som den biologiska mamman gjorde medan de var hos henne, hade ni som ömmar för mamman sagt samma saker då? Nej, då hade det varit fasansfull misshandel och barnen skulle omedelbart bort från denna vidriga fostermamma. Men biologiska mammor tillåts tydligen göra vad som helst mot sina barn utan att anses ha förverkat sin rätt att ha barnen boende hos dig. Märkligt resonemang.

  14. susanna svensson

    Jag försöker ta del av båda sidor innan jag tar ställning och har läst FM blogg. Det hon har skrivit på sin blogg är bevis nog för att det fanns goda grunder för att placera om barnen. tragist dock att Mark gjorde denna omplacering på ett sätt som har skadat inte bara barnen utan alla andra inblandade också. De borde ha gett fostermamman mer tid på sig att inse att hon var tvungen att sammarbeta bättre med både soc och biohem. Medan ärendet handlades av Vara verkar det som att Fostermamman till 100% fått köra sitt eget race.

  15. Susanna, vad är det i fostermammans kamp för att få hem sina barn som gjort henne olämplig menar du? Med tanke på hur den biologiska mamman vanvårdade de barn hon älskar är det väl inte konstigt att hon var rädd för att skicka dit barnen. Framförallt mot deras egen vilja.
    Men såvitt jag har kunnat bedöma har hon ändå samarbetat med myndigheterna och gjort det som på henne ankom. Dessutom har hon låtit barnen träffa sin pappa, vilket väl inte var något som mamman ville.

  16. susanna svensson

    Det finns många exempel på hennes blogg ett exempel är där hon beskriver en mycket hysterisk situation när barnen ska åka till ett umgänge sedan icke att förglömma de domar som hon har laggt ut som berör biohemmet och andra släktingar till barnen. Jag tycker den socialdemokratiska nämdledamoten som var emot återflytt uttryckte sig mycket tydligt när hon bafarede risk för att barnen skulle bli tittebarn med tanke få att fallet fått sådan uppmärksamhet.

  17. Men Susanna, du måste betänka att Eva förde en desperat kamp för barnens skull. Kanske är inte allt man gör i en sådan situation helt genomtänkt, men hade hon inte slagits som en tiger så hade barnen aldrig fått komma tillbaka. Hon har skapat opinion och folk har förstått hur vidrigt illa myndigheterna skött detta. Förhoppningsvis kommer åtminstone Marks kommun efter detta ha lärt sig att sätta barnen och inte deras föräldrar i första rummet.

  18. susanna svensson

    Jo men är de tverkligen riktigt att barnen kommer tilbaka dit när risken nu finns att de blir tittebarn och hur ser du på risken att det nu blir känt vart de är placerade med tanke på att deras familj lever under blodshämdshot? Är de tinte säkrare att de är4 kvar i ett anonymt hem?

  19. Susanna Svensson:

    ”Det hon har skrivit på sin blogg är bevis nog för att det fanns goda grunder för att placera om barnen. tragist dock att Mark gjorde denna omplacering på ett sätt som har skadat inte bara barnen utan alla andra inblandade också”

    Detta är vad du tycker, vilket är fullständigt irrelevant. Vad saken gäller är vad barnen tycker, och de har hela tiden önskat komma tillbaks till Eva och hennes man. Det var det den senaste utredningen byggde på (även den andra, men det mörkades), och det var det nu nämnden fattade sitt beslut på.

    Jag fortsätter på den redan inslagna vägen med att uppmärksamma det kommunala självstyret som en stor bidragande orsak till hur galet det blev i detta fall. Det märktes i sossekärringen uttalanden. Hon menar att barnen nu har det bra och att de åter blir traumatiserade genom att ryckas bort från sin nuvarande fosterfamilj. Läs detta uttalande en gång till. Utredningarna och socialstyrelsen har ju istället gång på gång, gång på gång uppmärksammat vad just barnen vill. Men nej, Anita Lomander verkar inte förstå dessa ord. Man kan tro att vissa ord har fallit bort ur hennes hjärna. Så är det naturligtvis inte, vad saken handlar om är att hon envist biter sig fast i den kommunala självstyrelsens principer och hon kan gå över lik för detta.

  20. Pär B. Det är ju exakt samma argument som man använder när mammor försvunnit med barnen och förvägrat pappan all kontakt med dem. När det äntligen blir vårdnadstvist säger man att nu har ju barnen vant sig vid att bo med mamma så nu kan man inte flytta dem. Trots att mamman i dessa fall är själva orsaken till att barnen främmandegjorts inför sin pappa. Alltså, man accepterar barnmisshandel för att barnen nu vant sig vid detta.
    Det Eva gjort kommer förhoppningsvis att betyda ändrade rutiner. Kanske ska myndigheterna äntligen börja se till barnens bästa.

  21. susanna svensson

    Ingrid här har det varit vårdnadstvist mellan familjehem och kommun/biohem. Tidigare fungerade inte umgängena med biohemmet och kommunen ansåg att det berodde på negativpåverkan från det tidigare familjehemmet. Numera fungerar umgängena utmärkt. Vad tyder det på? Jämför det tidigare famijehemmet med en mamma som skrämmer upp ungarna för den biologiska pappan kanske du förstår vad jag menar.

  22. Den biologiska pappan har även han uttryckt en önskan om att barnen skall komma tillbaka till familjehemmet, vilket av något skäl inte beaktats.

    Ett faktum är att blodsband som alla dessa ”lägg ner soc. och stoppa LVU”-grupper i många fall inte är en fördel för barnen. Finns gott om sådana grupper på Facebook .

    Den misshandelsdömda Brommakvinnan hade stort stöd och stödde många gentemot de socialmyndigheterna, hur många fler sådana fall skulle bli resultatet om alla dessa biologiska familjer skulle få tillbaka sina barn?

  23. Susanna Svensson

    Det sas i reportaget att umgänget med biologiska mamman sedan förra sommaren har minskat och det inte längre är frågan om så tätt umgänge som det var fram till dess. Det hände något förra sommaren under umgänge, därefter flyttades barnen till det hem som barnen nu är i.

  24. susanna svensson:

    ”Tidigare fungerade inte umgängena med biohemmet och kommunen ansåg att det berodde på negativpåverkan från det tidigare familjehemmet. Numera fungerar umgängena utmärkt. Vad tyder det på?”

    Man kan vrida och vända på det där hur mycket som helst. Fakta är att barnen vill vara hos Eva och hennes man och ingen annanstans. Tyvärr har barnen förvägrats detta. Hade det här varit inom vård- omsorg hade man lex Sarah-anmält övergreppen, varvid polisen helt sonika hade hämtat barnen och fört dem till Eva och Anders.

    Problemet är att socialnämnden har varit ansvarsbefriad och agerat efter godtycke och av kommunala taktiska skäl. Kom ihåg att när personal eller verksamhetschefer i en verksamhets lex Sarah-anmäls för övergrepp mot brukare, så kan personalen inte befria sig genom att säga att brukaren var aggressiv. Eva kanske har sagt mindre lämpligare saker, om hon nu gjort detta, men det är i alla fall inget skäl att frånta barnens vilja att få vara hos Eva och Anders. Marks kommun har alltså agerat brottsligt mot barnen och struntat i socialstyrelsen och experters uttalanden. Det är detta saken handlar om och inget annat.

  25. @Ingrid

    Precis! Pär Ström har skrivit om sex feministiska myter, man kanske själv borde skriva om sex lögnaktiga uttal som försvarar bortrövade barn.

  26. susanna svensson

    många barn som helt uppebart påverkats av sina umgängessaboterande mammor till att inte vilja träffa sin pappa vill också vara kvar hos sin mamma och vill verkligen inte träffa sin pappa. I bland finns det omständigheter som faktiskt tyder på att det bästa för barnet kanske inte är att lyssna på vad det vill

  27. susanna svensson:

    ”I bland finns det omständigheter som faktiskt tyder på att det bästa för barnet kanske inte är att lyssna på vad det vill”

    Tycker du att detta gäller Eva och Anders fosterhemsbarn?

  28. susanna svensson

    I det här fallet finns det mycket goda grunder att anta att det bästa för barnen är att stanna kvar i det familjehem där de är nu. fallet är inte avslutat eftersom att mamman kommer att överklaga

  29. Mamman kan väl inte överklaga var barnen ska placeras, det enda hon kan överklaga är LVU-domen.

  30. @susanna svensson

    Vilka goda grunder anser du att det finns?

  31. susanna svensson

    Nix hon har rätt att överklaga omplaceringen

  32. susanna svensson

    De goda grunder som finns är att umgänget med den biologiska släkten fungerar bättre i nuvarande familjehem och att de förra familjehemmet har offentliggjorts och att det finns en hotbild mot barnen enligt en så kallad blodshämdstradition

  33. Susanna, vem står för blodshämnden? Det är i alla fall inte barnens biologiska pappa som är en vanlig svensk alkoholmissbrukare. Mamman är romsk och har gift sig med en man vars släkt varit inblandad i många våldsbrott och det är väl en av alla anledningar till att hon inte är lämplig att ha sina barn boende hos sig. Ett annat skäl är hennes utvecklingsstörning som gör att hon inte förmår sätta barnens behov framför sina egna, vilket har konstaterats i flera domar.
    Eva har haft ett gott förhållande till barnens pappa, vilket mamman inte tyckt om. Hon har velat utesluta honom ur deras liv.

  34. @susanna svensson

    Detta är påståenden du gör utan faktiska belägg. Och även om den nuvarande familjen har bättre kontakt med biomamman så betyder det inte att Eva och Anders har usel konatkt. Och angående blodshämd, det kan ju knappast vara en synpunkt när man bestämmer var man placerar barn. Sverige är ett civiliserat land.

    Hur som helst: det är vad barnen vill som ska vägleda beslutet. Inte vuxnas subjektiva åsikter. Det har redan från början konstaterats att barnen vill vara hos Eva och Anders. Tyvärr har flera personer försökt förbise detta faktum till förmån för egna personliga uppfattningar. Sådant ska hållas utanför ärenden som det här.

  35. En annan mycket viktig sak är ju att ingen har haft någon möjlighet att påverka barnen till att vilja komma hem till Eva och Anders igen. När mammor skiljer barnen från deras pappor är det lätt att hjärntvätta dem med att pappa är hemsk och äcklig, men vem skulle ha kunnat förmå Fanny och Rasmus att säga att de älskar Eva och Anders och vill hem till dem när de bara fått träffas (med övervakning) ett par, tre gånger sedan de togs ifrån dem? Det finns alltså ingen som helst anledning att tvivla på att Fanny och Rasmus verkligen älskar sina fosterföräldrar och har slitits ifrån sin trygghet av våra ”fina myndigheter”. En skam är vad det är, men inte förvånande för oss som följt hur godtyckligt många socialtjänster arbetar.

  36. susanna svensson

    Pär B leta reda på fostermamans blogg och läs hennes egna beskrivningar av hur umgängena gick till under tiden barnen bodde där. biomamman är starkt emot att barnen flyttas tillbaka till detta hem inte minst pga de kränkande skriverier och mediedrev mot henne som fostermodern orsakat. Däremot fungerar biomammans sammarbete med det nuvarande familjehemmet. Jag håller verkligen tummarna att det går bra för henne i förvaltningsrätten.

  37. @susanna svensson

    Vi kan konstatera att du struntar fullständigt i vad barnen tycker och det expertutredningar säger. Du framhäver en mammas version trots att hon konstaterats ha ett sådant funktionshinder där personen totalt saknar empati för andras behov, även om det är ens egna barn. Hur trovärdigt är då hennes utsaga på en skala. Ingen alls naturligtvis.

    Mamman är utvecklingsstörd. Detta i sig innebär inte att man saknar empati. Men har man svårt med empati och samtidigt är utvecklingsstörd så ska man absolut inte ha ansvar för barn. Denna självklara regel struntade Marks kommun i. Du gör det också.

  38. Susanna, det är ledsamt att du inte kan se att barnens mamma i det här fallet är totalt olämplig. Det innebär att du bortser från barnens bästa och det är faktiskt lika hemskt som det myndigheterna gjort mot dessa barn.
    Ända sedan barnen togs från Eva och Anders har de kastats fram och tillbaka och ingen har brytt sig ett dugg om vad de velat. Allt har handlat om att försöka tillgodose en olämplig mamma som dragit rasistkortet. I sin ”icke-rasistiska godhet” har socialtjänsten offrat två små barns väl och ve. Det blir inte mycket värre än så här.

  39. susanna svensson

    Mamman är inte utvecklignsstörd det är felaktiga bedömningar som gjorts i Vara kommun. Barnen trivs i sitt nuvarande familjehem bäst att de får vara kvar där. Att barn ska komma till tals innebär inte att de alltid måste få som de vill det är särför man inte blir myndig förens vid 18 års ålder. Mamman har också mänskliga rättigheter och en återflytt av hennes barn till ett hem som betet sig så som de gjort emot hennes skulle innebära en oerhörd förnedring mot henne. Hur skulle du reagera om du tvingas veta att dina barn ska växa upp i ett hem som betett sig på det här viset. Jag skulle bli galen.

  40. Susanna Svensson

    Mamman har ju själv sagt att hon är förståndshandikappad och att Rasmus har samma handikapp som henne, var ju därför han var så långt efter utvecklingen som han var när han omhändertogs. Även myndigheterna trodde att han var förståndshandikappad när han omhändertogs, i själva verket var han gravt försummad och ostimulerad Den lilla flickan troddes inte kunna överleva så illa var det med henne.

    Mamman har 2 eller 3 barn till som är omhändertagna som är äldre än dessa 2 barn, dessa har det aldrig varit tal om att de ska flytta hem igen.

    Hur länge ska föräldrar kunna insistera på att de biologiska baren ska flyttas hem, när de får barn efter barn omhändertagna för att de inte an ge den omvårdnad de behöver? Finns en familj i England där 12 eller 13 barn har blivit omhändertagna, där har mamman uttalat att hon kommer att fortsätta föda barn så länge det går i hopp om att får behålla ett barn.

  41. Ja något måste göras så att tjänstemän och politiker kan bli ansvariga för sina handlingar. Socialstyrelsens hot vite är inget som berör dem för det är ju bara andras pengar. Revisorernas kritik räcker inte för att inte bevilja ansvarsfrihet för det finns människor i nämnden som har skött sig och partikollegor kan inte straffa dem trots att nämnden är solidariskt ansvarig för sitt arbete.

    Igår, dagen efter kommunen beslutat lämna tillbaka de kidnappade fosterhemsbarnen beslutade de sig för att kidnappa tre små syskon från en annan familj. Det är en familj vars släktfejd ledde till en osann anmälan till soc . Anmälningar som polisen snabbt lade ner men som soc spann vidare på och utsatte familjen för hårda prövningar som kostade den ekonomin och psykiskahälsan. De diagnostiserade mannan som psykiskstörd trots att två oberoende psykologer hävdade att hon var normal och att hennes reaktioner var normala reaktioner i krisfaser. Familjen har nu haft mage att begära ut sina akter och dokument från Socialen i mark något som de vägrat. I går fick de klartecken att komma och hämnta dessa på socialkontoret. Medans de åkte dit för hämta papprena åkte socialtjänstemän och hämtade de tre barnen på deras respektive dagis och skola och förde dem bort.
    Det är denna familjen det rör:
    http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1169104-socialens-insatser-skadade-familjen

  42. susanna svensson

    Mamman hade felaktigt fått en diagnos som förståndhandikappad oklart hur denna utredning är gjord och vad den har grundats på. en ordentlig psykologutredning som gjordes när ärendet flyttades över till Marks kommun visade att den förra utredningen var felaktig. Som du vet är de mycket vanligt att skolan sätter felaktiga diagnoser om utvecklingsstörning på barn för att det blir billigare att ge barn med inlärningssvårigheter en plats i särskolan än att sätta in stöd undervisning. Misstänker att det är det som denna mamma har råkat ut för. en sådan diagnos hänger kvar även om den är felaktig eftersom man då får betyg från särskola i stället för vanlig skola.

  43. susanna svensson

    Ett blogginlägg jag rekomenterar där båda synsätten på fallet får komma fram dels genom blogginnehavaren och dels via ett gästinlägg. Tydligen har den psykolog som slagit fast att barnen behöver flytta tillbaka pga anknytning inte träffat barnen medan en annan psykolog som träffat barnen anser att de mår bäst av att vara kvar där de är. Varför kom inte det fram i uppdraggransnking de verkade ju ha tillgång till alla handlingar. Vilseledde de tittarna medvetet? blogspot.com/2011/05/gastbloggare-anita-lomander-s-om.html?showComment=1305908114653#c77494688142706520

  44. Susanna Svensson

    Uppenbarligen har du inte förstått hur viktig anknytning är för barn fortsatta utveckling:

    Vad är anknytning? Anknytning kallas det band som uppstår mellan ett spädbarn och den/de primära vårdgivaren/rna under de första levnadsåren. När barnet har ett behov, uttrycks detta genom gråt. Förhoppningsvis kan föräldern identifiera behovet och tillfredställa det. Genom denna interaktion lär sig barnet att världen är en trygg plats och en grundläggande tillit utvecklas. Anknytning är en ömsesidig process och ett känslomässigt band skapas mellan barn och vårdnadsgivare. Detta band fungerar som en bas, varifrån barnet tryggt kan utforska världen. En trygg anknytning är nödvändig för optimal utveckling av både hjärnan och den känslomässiga utvecklingen. Bristande anknytning får konsekvenser rent fysiologiskt, känslomässigt, kognitivt och socialt.

    Barn med kontaktstörning har inte lärt sig att utveckla och upprätthålla nära relationer. De växer upp utan att ha erfarit tillit till att andra kommer att ta hand om dess behov. Barn med kontaktstörning är därför oerhört vaksamma på att slå vakt om sin egen säkerhet. Det innebär i praktiken att de inte låter andra ta hand om, älska och uppfostra dem. Dessa barn blir också extremt kontrollerande och krävande, när de blir rädda. På ett känslomässigt plan tror de, att om de inte kan kontrollera sin omgivning så kommer de att gå under.

    Anknytningsproblem är inte samma sak som att ha en kontaktstörning. Många adoptiv- och fosterfamiljer tampas med anknytningsproblamatik utan att det för den skull betyder att barnet har en kontaktsörning. Försummelse och bristande omvårdnad leder inte alltid till kontaktstörning, utan det verkar snarare som om detta är en ovanlig störning.

    Mellan 30-40% av barnen i Sverige är otryggt anknutna.

    Inte helt ovanligt att skälet till att barn omhändertagits där föräldrarna inte ser några brister i sitt föräldraskap beror just på otrygg anknytning, ”socialen påstår att vi inte har någon anknytning”, ”de säger att vi måste förbättra oss, förstår inte vad de menar”, ”barnen har alltid fina kläder” osv.

  45. susanna svensson

    Du är medveten om att den psykolog som uttalade sig om barnens anknytining inte hade träffat barnen? Den psykolog som hade träffat barnen förordade inte en återflytt till första familjehemmet.

  46. Susanna, låt oss säga att du har rätt – att mamman inte har en utvecklingsstörning. Inte för att jag tror det, men bara för diskussionens skull. I så fall är ju det hon gjorde mot Fanny och Rasmus ÄNNU värre. Om hon är normalbegåvad och stängde in Rasmus i en garderob och höll på att låta Fanny dö av uttorkning, då måste hon lida av en mycket grav empatistörning och är därmed minst lika olämplig som boendeförälder som om hon faktiskt är utvecklingsstörd.
    Hur man än vänder och vrider på den här historien så har vi här att göra med en kvinna som är dokumenterat mycket olämplig att ta hand om barn. För övrigt instämmer jag i allt som m skrev om anknytning och denna fick Fanny och Rasmus hos Eva och Anders. Låt oss hoppas att den tillit de känt till dessa föräldrar kan återuppstå så att de många månader av psykisk misshandel de nu utsatts för kan sjunka undan i glömska.

  47. susanna svensson

    Ingrid varför skyller du bara på mamman att barnen var vanvårdade? De hade en pappa också och han var en stor orsak till att mamman i det läget mådde så dåligt att hon inte fungerade så som en bra förälder ska göra. Det är inte i alla fall som anklagelser om kvinnomisshandel är överdrivna. Den man som hon numera har ett förhållande med verkar ju fungera bättre eftersom de har sitt yngsta barn hemma

  48. Såvitt jag minns så var den biologiska pappan redan borta ur hemmet när Fanny och Rasmus omhändertogs och den nya pappan på plats. Han som är inblandad i det där med blodshämnden.

  49. susanna svensson

    Jag minns det som att det hände medans mamman fortfarande mådde mcyket dåligt över vad hon utsatts för. nog om det det det handlar om nu är om barnen ska vara kvar i det familjehem där de är nu där sammarbetet med biomamman fungerar bra eller om de ska tvingas tillbaka till det tidigare familjehemmet. Att tvinga denna biomamma att sammarbeta med det första familjehemmet är som att tvinga ett mobbingoffer slicka skorna på sin mobbare offentligt. detta med tanke på det som fostermodern spridit i media och på sin blogg om familjen.

  50. Susanna! Du måste släppa mamman och bry dig om barnen! De vill inget annat än komma hem till Eva och Anders – det är det enda som betyder något. Vad denna mamma, som nästan tagit livet av sina barn, tycker och tänker är i min värld helt oväsentligt!

  51. susanna svensson

    I min värld är det väsentliga att barnen mår bra där de är nu och att sammarbetet med biomamman fungerar bra där. en återflytt till den fostermamma som offentligt har bedrvit rena mobbingkampanjen mot barnens mamma kommer med störtsta sannolighet leda till att dessa barn får en uppväxt med ständiga konflikter bland de vuxna som har inflytande över dom. Nej låt ungarna få lugn och ro och slippa mer uppståndelse. Det anser jag vara det bästa för barnen. Jag vet att du anser att din uppfattning är den bästa för barnen och som du vet är meningarna delade även bland experterna vad som är bäst för barnen i detta fall. Nu är det domstolens sak att avgöra förhoppningsvis i lung och ro utan ett flåsande mediedrev utanför dörrarna till rättssalen

  52. Såg precis att det är ett nytt ”fall” i Marks kommun. Jag har inte läst artikeln än och vet inte än vad det handlar om.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13059430.ab

  53. Bra och genomtänkt skrivet om föräldraskap, omhändertagande av barn m.m. Även barnen i Mark omnämns: fosterföräldrar kan ersätta föräldrar, men en myndighet kan aldrig göra det:
    http://fridholm.net/2011/05/22/foraldrar-under-forstoringsglaset/

  54. Fast det fosterföräldrarna i Marks kommun utsattes för är ju det många mammor itsätts för i vårdnadstviste. Fast när mammor utsätts för samma sak som dessa fosterföräldrar utsattes för då beskylls bara mammorna för att ha PAS osv. Mammor som försöker skydda sina barn mot olämpliga fäder blir bara mosade av samhället och barnen blir blickor i ett politiskt spel. Inressant att man i TV dokumentären nämndes att barns anknytning inte kan göras om… men nätr det är en mamma som tagit hela ansvaret innan en separation påpekar sanmma sak då riskerar hon att förlora vårdnaden. Intressant att så många som läser om Marks kommun anser att fosterföräldrar visst kan ersätta biologiska föräldrar men när det är dax att prata om pappors rättigheter (obs rättigheter för ingen vill prata om pappors skyldigheter) så kan plötsligt ingenting ersätta en pappa hur ointresserad eller olämplig denna pappa än är. Biologiska pappor verkar vara heliga.

  55. Ingrid! Jag läser lite mer av kommentarerna nu och du Ingrid, ger väldgt dubbla budskap beroende på vad som är politiskt korrekt. Jag tycker Susanne här ovan har alldeles rätt! Hur kan speciellt DU! Ingrid häva ur dig att någon borde tänka mer på barnen och mindre på föräldrarna? Du som driver pappors rättigheter så hårt till vilket pris som helst?

  56. Ullis, då har du inte läst ordentligt. Jag driver i första hand inte pappornas rätt till sina barn utan barnens rätt till sina pappor. Det är barnen som drabbas värst av att växa upp utan biologiska pappan i sina liv, det finns mängder med forskning från USA om hur dåligt det går för barn utan pappa.

    I Sverige är man förstås inte intresserad av denna forskning eftersom mamman här är helig och konsensusbilden är att vem som helst kan vara pappa – den som mamman för tillfället har i sängen duger lika bra som pappan. Problemet är bara att det inte är sant. Jag rekommenderar boken ”Families without fathers” av David Popenoe om du vill veta mer om detta.

    Det du heller inte förstår är att jag inte arbetar för att ”olämpliga fäder” ska få ha sina barn hos sig. Inte heller ”olämpliga mödrar”. Problemet med detta är att de allra flesta av de pappor som pekas ut som olämpliga av mammorna, inte är det minsta olämpliga. Det är kärleksfulla och ansvarstagande pappor som inte vill något annat än finnas till för sina barn, men som förvägras detta av mammor som helt enkelt tycker att pappan tillhör hennes gamla liv och inte har något med hennes nya liv att göra. Och då tycker hon, i sin egovärld, att detta ska gälla även för barnen.

    Att det dessutom drabbar papporna mycket hårt, gör mig förstås också ledsen. Om du hade lyssnat till någon av alla de förtvivlade pappor som blivit berövade sina barn, hade du kanske förstått vilken katastrof svenska myndigheter understödjer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s