Marina Engan – en megaloman Miss Marple?

I går verkade Marina Engan ha fått kontakt med sitt samvete – i dag är hon sitt gamla vanliga megalomana jag igen. Med inlägget ”Jävulens advokat” gav hon läsarna känslan av att hon faktiskt insett att hon blivit lurad av Flickan E:s mamma och mormor, att hon befarade att hon fått förfalskade dokument av dem och hon lovade att ”göra absolut allt i min makt för att hjälpa barnet och barnets far” om det visade sig att mamman var boven i dramat. Hon skrev:

”Jag skulle inte tveka att göra allt som skulle kunna göras för att barnet skulle hållas borta från mamman, för alltid. Jag skulle dessutom göra allt jag kunde för att hon skulle åtalas och straffas för det hon i så fall gjort mot flickan och flickans pappa. Sådana mammor har förbrukat sin rätt att kallas mamma och borde inte ens få övervakat umgänge med barnet. Sådana mammor skall straffas precis lika hårt som förövarna (borde) straffas. För en sådan mamma ÄR en förövare.”

Börjar sanningen gå upp för dig, Marina Engan?

Marina Engan har lagt upp ett inlägg som hon kallar ”Jävulens advokat” och som i princip går ut på att hon svär sig fri om det skulle visa sig att hon haft fel om Flickan E. I så fall rör det sig om dokumentförfalskning, skriver hon och en sådan skulle hon ögonblickligen polisanmäla. Jag undrar just vilket av de papper hon fått av Flickans E:s mamma och mormor som hon börjat misstänka är falskt. Kan du inte tala ur skägget, Marina? Upp med korten på bordet! Om du har blivit lurad så är det i och för sig hemskt, men inte det minsta förvånande för oss som sett vad mamma och mormor gjort för att bryta kontakten mellan Flickan E och hennes pappa.

Men, Marina! Det är DITT ANSVAR att ta reda på sanningen innan du far iväg och skriver ihop en lögnaktig namninsamling som hittills lurat 14 000 personer att Flickan E svävar i fara hos sin pappa. Om du inte hade utgått från att mammor som gråter och kidnappar sina barn alltid talar sanning, så hade du vetat det som jag och Lina Lundin på Saknade Barns Nätverk vet, nämligen att det är hos pappa Johan som Flickan E är trygg och slipper sexualiseras genom att ständigt prata om ”tjockt kiss” och andra dumheter.

Gör det enda rätta nu. Dra genast in namninsamlingen, skriv ett inlägg på din blogg där du ber Johan och Flickan E om ursäkt och önska dem ett gott nytt 2010. Om du inte lägger mer ved på brasan så kanske även mamman tar sitt förnuft till fånga och så småningom börjar samarbeta för flickans bästa. Flickan E förtjänar ett bra liv där båda föräldrarna ingår och det kommer hon aldrig att få så länge du och andra fanatiker eldar på mammas och mormors vanföreställningar.

Beviset för att Marina Engan inget vet

Monica Antonsson har lagt ut intressanta saker på sin blogg om Marina Engan. Jag tänkte fylla på med några fler, nämligen ett solklart bevis för att hon ljuger och sprider sin lögnaktiga propaganda till intet ont anande godtrogna ”do-gooders”.  Den vidriga namninsamlingen om Flickan E, som de kallar vid hennes andranamn Matilda, är nu uppe i 13 630 namn. Stackars vilseledda människor som tror på Marina Engan, på Flickan E:s besatta mamma och mormor, en kvinna lika förfaren i lögnens konster som Engan själv. Har ni glömt vad hon påstod skulle ha utspelat sig på barnhemmet i Köpenhamn när pappa kom för att hämta hem Flickan E så läs hela härvan på Saknade Barns Nätverk.

På Engans egen blogg frågar Lilla My:

Marina

En fråga om din namninsamling.
Har du sett alla papper om det ärendet?
Har du sett polisrapporter om bilderna i datorn?
Vilka utöver mamman har du pratat med om ärendet?

Är nyfiken eftersom du startar en namninsamling angående detta.

Chefskobran själv – Carina Sällberg

Minns ni Carina Sällberg? Ordförande för kvinnojouren Kobra i Helsingborg, ledamot i folkpartiets avdelningsstyrelse i samma stad och nämndeman vid Helsingborgs tingsrätt. På min förra blogg upprepade jag flera gånger de tre frågor jag skickade till Kobra om deras eventuella inblandning i kidnappningen av George Pesors barn. Hon svarade aldrig – i stället gick hon till attack mot mig genom att skriva till alla ordföranden i Publicistklubbarna runt om i Sverige och försökte hindra mig från att använda mig av min yttrandefrihet. (Jösses, när jag tänker efter så är listan över de misstänkta damerna bakom mejlen till Villalivs annonsörer ganska lång …)

Nåväl. När jag skrev boken Inte utan mina söner fick jag anledning att granska Carina Sällberg i sömmarna. Hon var ju en av dem som var mest aktiv i kampanjen som gick ut på att riva upp den välfungerande vårdnadslagen från 1998, den som förutsatte att gemensam vårdnad var det bästa för skilsmässobarn. Genom en helt igenom lögnaktig kampanj, där våra riksdagsledamöter lurades ända upp på läktaren lyckades Sällberg, signaturen Hanna Svensson bakom boken När blodsbanden brister och några till lobba fram vårdnadslagen 2006. Den som Thomas Bodström & Co snabbklubbade igenom riksdagen precis innan de förlorade valet samma år.

Hitler som genusdiktator!

Hahaha!

Efter en omtumlande julhelg då vi så när miste vår käre Daddy, Joakim Ramstedt, så känns det underbart att få skratta sig fördärvad åt Tanja Bergkvists lilla hyss. Se Hitler som manisk genusdiktator här:

Max Scharnberg om fejkaren Freud

Max Scharnberg har skrivit en mycket upplysande kommentar (till mitt inlägg om Thomas Quick) om Freud som jag väljer att lyfta fram här så att ingen missar den. Max är en av våra främsta experter på Freuds arbeten och har i flera böcker dissekerat hans falsarier.

”Ingrid Carlqvist citerar vad hon skrev redan för sju månader sedan, bl a följande: ”Att en chefspsykolog (Birgitta Ståhle) vid en rättspsykiatrisk klinik hjälper sin patient att fabulera fram mord efter mord och sedan springer till polisen och berättar vad hon fått fram så att polisen kan börja jobba. Hennes ”vetenskapliga” teori går ut på att den som begår grova sexuella övergrepp och dödar sina offer, själv har blivit utsatt för grova sexualbrott som barn.”

Jag kan berätta hela linjen av de vetenskapliga bedrägerier som Birgitta Ståhles ideologi bygger på.

Kraften i vandringssägner

Min kompis Maria älskar vandringssägner eller urban legends som de kallas i Amerika. Ni vet sådana där historier som någon berättar med upphetsad ”nu-ska-du-få-höra-röst”, sådana som alltid hänt en kompis till en kompis och som är extremt pinsamt, upprörande eller allmänt otroligt. Numera sprids de här historierna ofta via mejl och det händer inte sällan att tidningar med bristande källkritik publicerar dem, inte minst under sommaren när det råder nyhetstorka och redaktionerna är befolkade av vikarier.

En av de första jag hörde var den om en kvinna som var ute i Pålsjö skog (jag bodde i Helsingborg) när bilen fick motorstopp och hur det gick till minns jag inte, men det slutade med att någon satt på hennes biltak och dunkade ett avhugget huvud mot taket. Någon som minns hur den gick?

När EuroDisney var nyöppnat i Paris ringde några upprörda människor till Kvällspostens redaktion och frågade varför vi inte skrev om de stackars, stackars svenska föräldrarna som åkt till EuroDisney med sina två barn och blivit av med dem där. Nöjesparken larmade polisen men hur de än letade så var barnen borta. Antagligen kidnappade av någon barnhandelsliga som tänkte utnyttja dem till barnporr och prostitution. Föräldrarna var fortfarande kvar i Frankrike och letade dag och natt efter barnen, men EuroDisney hade erbjudit dem stora pengar för att inte berätta för tidningarna vad som hänt.

Icke kickad chefredaktör?!

Vi närmar oss den anonyma mejlaren

En duktig textanalytiker har granskat de anonyma mejlen som skickats till Villaliv och dess annonsörer och jämfört dessa med några kända bloggare som tillhör ”överlevarkretsen”. Var och en förstår ju att det inte kan vara Kjell-Åke Bjurkvist även om han verkar helt besatt av mig. Han skriver helt enkelt alldeles för virrigt och dåligt för att kunna ligga bakom mejlen. Inte för att de var särskilt välskrivna, men i jämförelse med KÅB höll de en något högre klass. Att det är någon av de helt besatta ”överlevarna” är, som jag ser det, solklart. Få andra finner en sådan njutning i att skriva fula ord och frossa i inbillade sexuella övergrepp. Så här skrev fegisen ”Kristina Lind” i mejlet som ledde till att Fredrik Lindbladh kickade mig från uppdraget som chefredaktör för Villaliv. Ett uppdrag som skulle gälla hela 2010 och alla de sju nummer som är planerade.

Ni annonserar i VillaLiv, en tidning som når ut till en mängd hushåll.

Är ni medvetna om chefsredaktören, Ingrid Carlqvist, privata bloggande?

Hon blandar samman sitt arbete med sitt privata bloggande tex har hon samma foto på sina bloggar som finns på VillaLiv, hon har hängt ut mail som sänts till hennes arbetsplats osv. Om man vet vilken tidning VillaLiv är, så känner man också mycket väl igen chefsredaktören på foto och namn.

Hon har tidigare haft för vana att besöka ”oskyldiga” pedofiler i fängelser och talat för deras sak. Okritiskt försvarar Ingrid Carlqvist alla män, som påstår sig vara skyldiga till övergrepp på kvinnor och barn. Ingrid Carlqvist är ökänd för detta.

Marina Engan och andra PAS:are

Del två av Gregory Mantell Show (tack för den, Pia och Mia!) visar mycket tydligt vilken slags människor som PAS:ar sina barn. Det är inte de psykiskt sjuka, vilket är synd för då kunde man hoppats på behandling för dem. Det är de personlighetsstörda och för deras gränslösa elakhet finns tyvärr ingen bot. Som läkaren säger: ”Domstolarna förstår inte vidden av detta problem och de vill inte sätta etiketter på folk och kalla dem borderline, histrionic personality eller sociopater men dessa personer saknar samvete, empati och medkänsla. Det är inte normala människor, men det är de som går in för att att till varje pris vinna.”

De poängterar också att både män och kvinnor kan ha sådana personlighetsstörningar. Jag gissar att anledningen till att vi ser fler mammor som PAS:ar sina barn mot pappan än tvärtom, beror på all den hjälp svenska mammor får av myndigheterna i sin kamp mot pappan, en hjälp som uppmuntrar hennes beteende. Hur skulle en empatistörd människa kunna förstå att hon gör fel när ingen av socialtjänstemännen, familjerättsutredarna, poliserna och alla andra hon möter reagerar? Inte för att jag tror att den här typen av människor någonsin kan förstå eller bry sig om att de skadar andra, men när myndigheterna dessutom belönar dem med ensam vårdnad och begränsat umgänge för den andre föräldern är det förstås helt omöjligt. Det enda som hjälper mot de personlighetsstörda är att ta ifrån dem deras vapen – barnen. Först när de förlorar vårdnaden kan det möjligen gå att resonera med dem. Om de inte själva förstår hur de skadar barnen, måste myndigheterna sätta stopp för dem.